RÄPPLINGE KYRKAS KYRKOMILJÖ

Samspelet mellan förutsättningarna i naturlandskapet och bebyggelsens och kyrkornas lokalisering är på Öland mycket tydlig. Den långstäckta ön präglas av den östra och västra landborgen som i nord-sydlig riktning löper genom det flacka landskapet och till vilka öns huvudvägar och mesta bebyggelse är lokaliserad. Kyrkorna utefter den östra landborgen utgör också vanligen en del av de karaktäris-tiska och ofta välbevarade radbymiljöerna. Få kyrkor är lokaliserade till kalkplatån, in mot det mellanliggande alvaret eller mittlandsskogen.

Räpplinge kyrka ligger en bit in från den västra landborgen på öns norra del. Kyrkan är placerad i ett vägkors där flera vägar möts och omges av en medeltida kyrkogård. En kvalité i kyrkomiljön är att kyrkan är en tydlig centralgestalt i en kring kyrkan grupperad och väl sammanhållen bykärna. Direkt söder om bogårdsmuren ligger två skolbyggnader, den ena sannolikt från 1800-talet och den andra från 1900-talet. Detta för kyrkomiljöer i Sverige karaktäristiska inslag i kyrkomiljön kan ses som en illustration av 1842 år folkskolestadga i vilken varje församling ålades att skaffa skolhus och anställa lärare.

Räpplinge kyrka ligger intill vägen mellan Borgholm och Gärdslösa. Ett par hundra meter öster om kyrkan ligger en kulle som kallas för Tingsbacken. Öster om kyrkogården ligger Kyrkstugan. På planen strax söder om kyrkan ligger gamla folkskolan uppförd omkring 1850 och den på 1920-talet uppförda Nya folkskolan, den så kallade Röda skolan. På och i anslutning till skoltomten har det påträffats gravfynd som har kunnat dateras till vikingatid.

Räpplinge socken var ursprungligen mindre. Området närmast Borgholms slott utgjorde under medeltiden en egen socken, Borg, vilken i början av 1600-talet fördes till Räpplinge. Borgs socken nämns första gången i ett dokument från omkring 1320. I gränsområdet mellan Borgs och Räpplinge socknar låg under medeltiden den nu försvunna byn Getstad, vilkens marker redan på 1500-talet gavs till Borgholms kungsladugård.