BORGS KYRKOR SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Borgs nuvarande socken bestod ursprungligen av de medeltida socknarna Löt och Borg. En sammanslagning av de båda socknarna skedde 1783. Det småkuperade landskapet är mycket fornlämningsrikt, trakten var tidigt uppodlad med Motala ström som en viktig kommunikationsled till Östergötlands centrala delar. Området utgjorde en centralbygd med kontinuerlig bosättning från bronsålder över järnålder, medeltid och nyare tid. Nära Motala ström finns flera hällristningslokaler från bronsåldern som tillsammans utgör ett av de största och märkligaste hällristningsområdena i landet. Vid Herrebro låg en viktig handelsplats som var i bruk från 700-talet till 1000-talet. I närheten av Borgs gamla kyrka och Borgs säteri har arkeologiska utgrävningar visat att det fanns en vikingatida stormansgård med kulthus, och intill har senare en medeltida kungsgård anlagts. Det finns också ett flertal gravfält från äldre och yngre järnålder, av vilka det i Klinga har haft en kontinuitet på 1000 år. Till de större gårdarna hör Klinga och Borgs säteri.

Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen på en svag höjd i ett öppet landskap straxt söder om Norrköping. Numera ligger kyrkan inklämd mellan E4 och gamla riksvägen mellan Norrköping och Linköping. Utanför kyrkogårdens sydvästra del finns ett församlingshem byggt på 1990-talet. Det har rödmålade panelklädda fasader och ett tegeltäckt sadeltak. Tidigare låg här det gamla församlingshemmet som var byggt 1805 och som hade tjänat både som fattighus, skola och ålderdomshem. Det brann dock ned 1992. Väster om kyrkogården finns kyrkstallarna, en lång länga med faluröda panelklädda fasader, tegeltäckt valmat sadeltak och svarta bräddörrar. Socknens fd prästgård är belägen i Kneippens villastad i Norrköping, ca fyra km från kyrkan. Den uppfördes 1925 i 1½ våning med putsade fasader och tegeltäckt brutet, valmat tak.