ÖSTADS KYRKA

Östads kyrka är en salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Koret anses här sträcka sig från östra korväggen fram till bänkskärmarna. Ingång till kyrkorummet sker via porten från vapenhuset i väst och genom sakristian som är ansluten till korets södra del. Rummets gestalt härstammar från 1690. Vid branden 1945 kunde förutom murverket också dopfunten, altartavlan och predikstolen räddas. Taket, interiören och tornet återuppbyggdes under 1945-46. Det är inredningen från denna tid som präglar kyrkorummet tillsammans med altartavlan och predikstolen i barockstil. All inredning i kyrkan härstammar från 1945-46 om inget annat nämns.
LÅNGHUS
GOLV - Mittgången är täckt med en brun heltäckningsmatta. Ramp i trä upp till korets förhöjda golv och till de två partierna längst bak under läktaren där några bänkrader tagits bort. Förhöjt lackat trägolv under bänkarna med grå sockel längs mittgången.

VÄGG - Vitputsade väggar. En bröstning i trä, lika hög som bänkarna och med samma färgsättning, löper längs med långhusets väggar.

DÖRRAR - Porten mot vapenhuset i väster är en rundbågig dubbeldörr målad i en grågrön kulör med utanpåliggande kvadratiska och rektangulära fyllningar som laserats i en grå kulör. På varje dörrblad växlas två kvadratiska fyllningar bredvid varandra med liggande rektangulära fyllningar. Översta fyllningen har en rundad avslutning likt dörrbladets överkant.

FÖNSTER - Två stickbågiga sexluftsfönster åt norr och två åt söder. I innerbågen sitter blyspröjsade antikrutor, tonade i olika kulörer. Fönsteröppningarna är rundbågiga med relativt djupa smygar och en smal vitputsad fönsterbänk. Uppe på läktaren alldeles under taklisten finns åt både söder och norr ett liggande rektangulärt fönster med blyspröjsat tonat antikglas. Samtliga fönstersnickerier är målade i en grå kulör.

TAK - Tunnvälvt trätak, ljust laserat i en grågrön kulör. Taklisten är målad i en grågrön kulör med marmoreringar i vitt och en ljust brun kulör.

KOR
GOLV - Korgolvet är förhöjt i ett steg och består av ett lackat tegelgolv från 1945. Där bänkar tagits bort längst fram har ett brunmålat trägolv lagts in. Förhöjt golv i ytterligare ett steg i tegel innanför altarringen. Framför altaret finns ett litet lågt femsidigt förhöjt golv i ett steg i röd kalksten.
VÄGG - Lika långhuset, men bröstning saknas i det tresidiga korpartiet.

DÖRRAR - Dörren till sakristian är en rundbågig enkeldörr med likadan färgsättning och indelning som porten mot vapenhuset.

FÖNSTER - Ett stickbågigt sexluftsfönster åt nordöst och ett åt sydöst, med blyspröjs och tonade antikrutor.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING
ALTARE - Det murade altaret är putsat och avfärgat i en grön kulör. Täcks upptill av en röd, polerad kalkstensskiva.

DOPALTARE - Det höga, kvadratiska dopaltaret är troligen byggt av tillvaratagna bänkgavlar och har placerats nära södra korväggen och dopfunten. Samma färgsättning och höjd som bänkinredningen. Två av dess sidor har samma utseende som bänkgavlarna, på de andra två syns den H-formade dekor som också förekommer på bänkskärmarna. Täcks upptill av träskiva i brun kulör, sockeln är likadan och utkragande på samma sätt.

ALTARRING - Femsidig altarring i trä som inte ansluter till korväggen. Det är oklart om hela altarringen är från 1916 eller om endast dess dockor återanvänts. Tre av sidorna har öppen barriär med dockor som marmorerats i ljusa gröna och beige kulörer. De vinkelställda sidor som flankerar mittpartiet är smalare och täckta med ljust grålaserade, utanpåliggande fyllningar mot en ljust grönlaserad botten. Överliggaren och knäfallet är klädda i ett brunt tyg med förgyllda ränder. Sockeln är uppbyggd av tegel.

BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning från 1945 som ansluter till väggen. Två kvarter med elva bänkrader i varje kvarter. Två bänkdörrar från bänkinredningen som fanns i kyrkan före 1916 användes som förlaga för de nya gavlar som tillverkades efter branden. Bänkgavlarna är raka och enkla och laserade i en ljus grön kulör. Utanpåliggande fyllning med stiliserad marmorering i brunt och mörkgrått mot beige botten och orange smal ram runt om. Överliggaren som också löper längs med ryggstyckets övre kant, är målad i en grågrön kulör. Bänkinredningens innandöme är liksom bokbrädan laserat i samma gröna kulör som bänkgavlarnas ramverk. Bänkskärmarna har samma färgställning som gavlarna och pryds av liggande, H-formade fyllningar målade i orange och svart med grön ram. Lösa sittdynor klädda i ett orange tyg. Låg lackad fotbräda. En bänkrad borttogs på båda sidor om mittgången både längst fram och längst bak 1994.

PREDIKSTOL - Predikstolen är utförd av bildhuggaren Mikael Smidt 1715. Predikstolen kunde räddas undan branden och återplaceras efter att den renoverats av Arvid Bryth. Korgen är femsidig och har rak trappa åt sydöst. Sidorna pryds av skulpturer av Jesus och de fyra evangelisterna, som är insatta i arkadformade ramverk med svart botten och grå ram. Sidorna är liksom trappbarriären målade i en brun kulör. Korgens hörnen markeras av ljust beige vridna kolonner. Kolonnerna står på höga socklar som målats bruna likt korgen och som dekorerats med en skuren ranka. Både över och under skulpturerna löper ett något utkragande, gråmålat listverk som delar in sidorna i olika sektioner. Under varje skulptur i den nedre sektionen syns en fyllning med grå ram och en snidad blomma i mitten. På den översta sektionen syns snidade änglar på korgens hörn och en inskription utförd i vitt. Från korgens underkant hänger akantusornamentik målad i rött och guld, på hörnena sitter förgyllda knoppar. Korgen förenas med ljudtaket genom ett enkelt ryggstycke på väggen i grått med infälld stående fyllning laserad i ljusgrått och med smal gulbrun list. Korgens överliggare är utkragande och målad i grått överst och orange underst med svarta dekorer. Överliggaren fortsätter liksom inskriptionen längs med trappbarriärens övre del. Den brunmålade trappbarriären pryds av en fyllning i orange med svart dekor samt grå ram. Mäklaren dekoreras av långsmala fyllningar med samma dekor fast utan ram. Den kröns av ett skuret blåmålat ornament med akantusblad och vindruvor. Insidan av korgen och barriären är målad i en brun kulör medan golvet och stegen är lackade. Korgen står på en bred åttasidig sockel, laserad i en grön kulör.

Det sexsidiga ljudtaket återskapades efter branden med hjälp av fotografier som visade originalets utseende. Ljudtakets sidor har en vit inskription mot brun botten samt ett orange listverk med svart dekor. Dess undersida är målat i en gråblå kulör och från dess mitt hänger en vit duva. Festonger hänger längs takets sidor. Längs takets överkant syns svarta kartuscher omgivna av akantusornamentik. En av kartuscherna är krönt och pryds av Karl XIIs monogram, de övriga är hjärtformade och har inskriptionen 'helig'. Över takets hörnen står änglar med segerpalm.

ORGEL - Den första orgeln i kyrkan byggdes år 1786 av Jonas Ekengren. 1882 insattes en ny orgel, tillverkad av Salomon Molander. Efter branden tillkom en orgel som byggdes av Nordfors & Co från Lidköping. 1960 och 1974 byggdes den om av Smedmans orgelbyggeri. Orgelfasaden är arkitektoniskt uppbyggd i tre sektioner, ett mittparti med rundbågigt krön och två lägre sidosektioner med raka överstycken. Fasaden är laserad i ljusgrått med detaljer i ljust grönt, brunorange och gulaprikos. Styckena mellan öppningarna och längst ut på sidorna pryds av infällda, långsmala fyllningar målade i en ljus aprikosgul kulör med smal brunorange ram. Hela nedre halvan av fasaden pryds av stora stående fyllningar med samma färgställning som de ovan nämnda. Mittsektionens välvda ramverk är dekorerat av ett skivmönster. Två basunänglar som kunde räddas från den gamla orgelfasaden vid eldsvådan kröner nu den nya fasadens sidor. Spelbordet är vänt åt väster.

LÄKTARE - Läktaren i väster bärs upp av fyra kvadratiska pelare som är placerade två och två på var sida om mittgången. De har en utsvängd form på mitten och är marmoreringsmålade i grågrönt och beige. Pelarna bär upp horisontella, grågröna balkar som löper ända till murlivet. Läktarbröstet har ett utskjutande mittparti som är rundat på mitten. Barriären är prydd av målningar föreställande Frälsaren och de 12 apostlarna som återskapades efter branden av konservatorn och artisten Thorbjörn Engblad med hjälp av fotografier. De ursprungliga målerierna antas vara utförda på 1600-talet. De var insatta i snidade ramverk formade som arkadmotiv mellan kolonner med knoppkapitäl. Den nuvarande barriären har i princip samma utseende men målade ramverk. Fälten kring bilderna är målade i en rosaröd kulör. Över varje apostel är ett ljusgrått textband målat där apostelns namn respektive Salvator finns skrivet. Kolonnerna mellan figurerna är bruna med beigegrå kapitäl och rundad bas. Överst på barriären syns ett enkelt listverk i grågrönt, beige och grålila. Nedtill finns ett listverk i rosagrått och grålila. Läktarbröstets baksida är laserat i en grågrön kulör. Golvet är klätt med grön heltäckningsmatta. Söder om orgeln på läktaren står fem fasta bänkar med samma indelning som bänkarna nere i kyrksalen fast med en något enklare färgsättning. Norr om orgeln står lösa stolar.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Vid branden 1945 lyckades man rädda altartavlan genom att skära loss duken från ramen. Tavlan är målad 1729 av John Ross och föreställer Korsfästelsen. Efter branden insattes duken i ett rundbågigt ramverk utfört av skulptören Arvid Bryth. Detta ramverk går främst i gröna och bruna toner och är uppbyggt som ett rundbågigt arkadmotiv vilket flankeras av brunmarmorerade kolonner med förgyllda bladkapitäl. Över kolonnerna sitter högsträckta pyramidliknande dekorationer som är genombrutna med förgylld bladornamentik och som kröns av en förgylld strålformad dekor. Det välvda partiet kröns av en skulptur av Jesus med segerfanan.

DOPFUNT - Dopfunten i sandsten är daterad till första hälften eller mitten av 1200-talet. Den tillhör den så kallade Sienetypen som karaktäriseras av en cylindrisk odekorerad cuppa. Den aktuella dopfuntens cuppa är rundad nedtill och har plan undersida med vulst. Skaftet är kort och cylindriskt medan foten är formad som en skiva med vulst vid ytterkanten.

NUMMERTAVLA - Rektangulär nummertavla från 1916 med beige botten och grågrön ram. Skuret, dekorerat överstycke med rödorange och svarta inslag och en hjärtformad kartusch som omges av förgylld akantusornamentik. På nederstycket syns förgylld akantusornamentik mot rödorangebotten. En likadan nummertavla är uppsatt i vapenhuset med "Series pastorum".

ÖSTADS KYRKA är en vitputsad kyrkobyggnad uppförd 1690 som haft flera föregångare. Troligen byggdes den första kyrkan på platsen i trä redan i början på 1100-talet. Sägnen berättar att denna första kyrka brann ned på ett tidigt stadium, vilket bekräftas av att man 1945 påträffat rester av ett förkolnat trägolv i kyrkan under flera skikt av yngre golv. I slutet av 1100-talet uppfördes enligt uppgift nästa kyrka, den här gången en stenbyggnad med långhus och kor samt fristående klockstapel. I slutet av 1600-talet ansågs den vara för liten och mörk samt i stort behov av omfattande reparationer, därför beslöt man sig för att riva denna kyrka och år 1690 stod en ny putsad stenkyrka på platsen. Kvar från föregångaren lämnades ett litet parti av det gamla murverket, som nu troligen ingår i väggen vid långhusets nordvästra hörn.

När kyrkan från 1690 var nyuppförd bestod den av långhus med tresidigt kor. 1777 vidbyggdes ett torn i trä som renoverades och målades i början av 1800-talet. Omkring 1850 genomfördes en omfattande renovering då spåntaket ersattes med ett tak av lertegel och en dörröppning upptogs i murverket mellan läktaren och tornets andra våning.

Vid en renovering 1916 vidbyggdes en sakristia söder om koret. Enligt uppgift fanns en dörröppning i muren sedan tidigare. Före dess hade ett skrank i koret som var ihopbyggt med predikstolen fungerat som sakristia och utrymme för förvaring av textilier. Vid samma tillfälle framtogs äldre målerier på predikstolen och läktarbröstets apostlamålningar och ny öppen bänkinredning samt två nya nummertavlor införskaffades. Taket försågs med kassettindelning och kyrkan fick nytt golv av kalkstensplattor.

På Kyndelsmässodagen 1945 utbröt en eldsvåda i kyrkan som kom att förinta kyrkans tak, läktarbröst, trätorn och andra byggnadsdelar av trä. Församlings-medlemmarna och kyrkoherden lyckades emellertid rädda bland annat dopfunten, predikstolen, nummertavlan samt altartavlan, som skars ut ur sin ram. Murverket och sakristian stod kvar utan att ha tagit någon större skada när elden släckts. Kort därefter beslutades det att kyrkan skulle byggas upp igen. Under ledning av arkitekt Axel Forssén byggdes kyrkans tak upp igen och tornet fick i stort sett samma utseende som det förra tornet, men denna gång uppfördes det i tegel istället för trä. Invändigt strävade man efter att återskapa det utseende som kyrkan hade före 1916 års renovering. Eftersom merparten av bänkarna togs ut före branden kunde sits och ryggar återanvändas. Konservator Thorbjörn Engblad anlitades för att rekonstruera läktarbröstets apostlabilder från 1600-talet. Sakristian revs och en ny större uppfördes i tegel med pannrum under, något längre österut än föregångaren. Fönstren vid taklisten över läktaren tillkom. Under år 1946 kunde kyrkan tas i bruk på nytt.

Kyrkan har inte genomgått några större förändringar sedan återställandet på 1940-talet. Kyrkan ommålades invändigt 1967, färgsättningen på bänkgavlar med mera från 1945 bibehölls emellertid. 1988 installerades nya skåp i sakristian. 1994 togs en bänkrad bort både längst bak och längst fram i kyrkan, på båda sidor om mittgången. Året därpå ommålades kyrkans väggar och interiör med undantag för predikstolen och läktarbröstet. Kyrkan har ommålats exteriört 1975, 1983 och 1999.

Arkiv och litteratur: Pettersson, S. (1990): "Östad kyrka 300 år 1990." Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Antikvarisk-topografiska arkivet. Muntlig källa.

ÖSTADS KYRKA är en vitputsad stenkyrka med tresidigt kor i öst, sakristia i söder och vidbyggt torn i väst. Fasaderna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar med djupa smygar. Tornet är brett och bastant och har en kraftig, åttasidig lanternin med panelklädsel. Samtliga takfall är belagda med skiffer. Ingångar genom porten i väst och sakristians västra fasad.

FASAD - Kyrkans fasader är putsade och avfärgade vita. Långhusmurarnas ojämna struktur kan anas genom putsen och ger ett intryck av hög ålder. Tornet och sakristian har något slätare väggytor. Någon egentlig sockel finns inte, däremot har en grågul sockel målats på fasaden runt om hela kyrkobyggnaden. Den kraftiga åttasidiga lanterninen på tornet är klädd i vitmålad liggande panel. De svartmålade, dubbla ljudluckorna är belägna åt fyra väderstreck uppe i lanterninpartiet. Luckorna är vinkelbrutna och dörrbladen är klädda med utanpåliggande, snedställda liggande fyllningar.

FÖNSTER - Två stickbågiga sexluftsfönster åt norr och två åt söder, placerade i djupa nischer med solbänkar av gråsten. Likadana sexluftsfönster finns åt sydöst och åt nordöst i korpartiet. På långhusets västra del finns även ett liggande rektangulärt enluftsfönster åt norr och ett åt söder, placerade alldeles vid taklisten. På tornets södra sida finns ett kvadratiskt enluftsfönster på första våningen, likadana fönster finns på västra sidan på våning två och tre. På tornets norra sida finns två små treluftsfönster med vinkelbrutet överstycke på våning ett och två. Sakristian har ett litet vinkelbrutet treluftsfönster åt väster och ett kvadratiskt enluftsfönster åt öster. Under det sistnämnda i sockeln sitter ett litet liggande rektangulärt fönster med tre lufter. Samtliga fönstersnickerier är målade i en grå kulör.

PORTAR - Porten åt väster i tornet är en rödmålad dubbeldörr med rakt överstycke. Dörrbladen är klädda med fiskbenslagda, snedställda fyllningar som är utanpåliggande. Dörren till sakristian vetter mot väster och är en röd enkeldörr med rakt överstycke och små rombiska och kvadratiska fyllningar lagda i fiskbensmönster. Denna dörr har en trappa med svartmålat räcke i metall och fyra steg av gråsten.

TAK - Både långhuset och sakristian har valmade sadeltak som belagts med skiffer. Även torntaket samt lanterninens satta huv är klädda med skiffer. Såväl långhusets som tornets och sakristians taklister är målade i en grå kulör. Lanterninen kröns av en flöjel med årtalet 1945 och på taket över koret sitter ett svartmålat kors i metall.