ÄSPEREDS KYRKA

Äspereds kyrka är en nyklassicistisk salkyrka med ett något smalare, rundat kor i öster, fyra våningar högt västtorn och sakristia i norr vid koret. Kyrkan har rundbågiga fönster, väst- och sydportal samt en ingång till sakristian i öster.

FASAD - Spritputsad fasad som är avfärgad vit med kalk- eller kc-färg. Spritputsen har en relativt finkornig ballast. Utmed tornets hörn finns breda, något utskjutande hörnlisener från sockel till takfot. Under långhusets, korets och sakristians takfot finns en profilerad gesims av trä som är målad i en bruten vit kulör, vilken fortsätter runt tornet som en gördelgesims. Tornets takgesims, även denna av vitmålat trä, består av ett utkragande listverk som bärs upp av konsoler likt en balustrad. I tornets översta våning finns åt alla väderstreck rundbågiga ljudgluggar med sannolikt ursprungliga solbänkar av natursten och luckor med brunmålade skivor. I hela kyrkans fasad finns små ankarslut av svartmålat smide. På ömse sidor om väst- respektive sydportalerna finns sannolikt ursprungliga, fjäderförsedda dörrhakar av smide monterade på fasaden, vilket är ovanligt.
Sockeln är en cirka 0,5-1 meter hög, spritputsad naturstenssockel som är något utskjutande från fasaden och avfärgad ljust grågrön.

FÖNSTER - Kyrkans fönsterbågar och karmar, målade i en grön kulör, tycks vara ursprungliga. Fönstren sitter något indragna i rundbågiga, raka fönstersmygar som nedtill har svartmålade fönsterbleck av järnplåt från 1990. Bågarna är indelade med en korspost med tvärpost upptill. De fyra raka lufterna är träspröjsade till sex rutor och den rundade luften till 12 rutor. I långhuset finns fyra sådana fönster åt söder respektive norr, koret har två fönster; ett åt nordost och ett åt sydost. Tornet har i första våningen ett smalare, rundbågigt fönster åt norr och söder. I andra våningen finns ett mindre, rundbågigt fönster med en småspröjsad luft åt norr och söder. Över portarna sitter i vardera nischen ett spröjsat lunettfönster. I sakristian finns ett fönster med rakt överstycke, mittpost och småspröjsade rutor som sitter i en korgbågig fönstersmyg i norra fasaden.

PORT - Såväl syd- som västportalen sitter indragna i rundbågiga dörrsmygar som har överljus med endast ett smalt träparti emellan. De sannolikt ursprungliga pardörrarna är grönmålade likt fönstren och har gångjärnsbeslag av smide. Dörrbladen är helfranska med tre olika stora, rektangulära fyllningar med kraftigt profilerade lister. I båda portalerna finns mellan dörr och överljus en äldre hängarmatur. Utanför sydportalen finns en naturstenshäll. Invid denna, åt väster, finns en handikappramp från 1990 av aluminium utan räcke. Utanför västportalen finns en fyra steg hög trappa av natursten med uppgång på tre sidor och enkla, gracila räcken av svartmålat smide utmed väggarna.
I sakristian finns en dörr åt öster som sitter indragen i en korgbågig dörrsmyg. Dörrbladet, som har rakt överstycke, har tre rektangulära fyllningar och ett enkelt, recent vred av metall. Dörren har samma slags gångjärnsbeslag som de övriga portarna, dörrbladet är dock sannolikt från första hälften av 1900-talet. Såväl karm som dörrblad är målat i samma gröna kulör som övriga dörrar och fönster. Utanför finns en äldre naturstenstrappa med fem steg.

TAK - Långhuset har ett sadeltak belagt med kvadratiska plattor av skiffer, vilket delvis omlades 1990. Koret har ett hjälmtak och sakristian ett valmat sadeltak, vilka också täcks med skiffer. Tornet har ett flackt tälttak på vilket en polygonal, fönsterförsedd lanternin är placerad. Lanterninen har ett flersidigt torntak som kröns av ett förgyllt kors på klot. Hela torntaket, inklusive lanterninen, är klätt i ärgad kopparplåt lagd i skivtäckning med förskjutna falsar. Några delar av kopparplåten tycks vara yngre. Långhus, kor och sakristia är försedda med svartmålade hängrännor och stuprör i plåt. I den västra delen av långhuset är taket även försett med recenta snörasskydd. Tornet har fotränna av koppar och stuprör i svartmålad plåt.

Äspereds kyrka är en nyklassicistisk salkyrka med nygotiska drag i interiören, främst i den mycket särpräglade altaruppsatsen och takrosetterna. Den har ett något smalare, rundat kor i öster, en söderentré, torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. I öster är väggen och taket indragna omkring en meter i koret där rundningen börjar. Alla gamla dörrar har likadana smidda, fyrkantiga, stora gångjärnsbeslag.

LÅNGHUS - Långhuset är brett och mycket ljust hållet i färgsättningen från 1990 i grå och vita nyanser med milt brungröna marmoreringar och ådringsmålningar. I väster finns en orgelläktare med två underbyggnader utan hall mellan sig. Läktarbröstningen har en ovanlig form. Predikstolen sitter på nordväggen med trappa från sakristian, vilket är typiskt för byggmästaren Petter Petterssons kyrkor vid tiden. Fler likheter finns. Dock är han inte angiven som byggmästare för denna kyrka. Ljudpulpet finns under läktaren på norra sidan och längs norrväggen går en trätrappa från 1990 upp med vitlaserad handledare.
GOLV - Lackat äldre trägolv av breda plankor. Nyare trägolv med smalare plank inne i bänkkvarteren. Golvarbeten gjordes 1990 då gamla bräder skulle återanvändas.
VÄGG - Slätputsad, brädriven och avfärgad vit. Låga element sitter under fönstren, ej synliga över bänkarna.
PORT - Sannolikt ursprunglig, artikulerad helfransk pardörr i väster med tre fyllningar. Den har breda, profilerade fyllningslister och kammarlås med äggformat vred och skjutregel på ovansidan. Ena dörrbladet har försetts med modern vertikal låsskena. Söderentrén har mycket höga, dubbla pardörrar med rundbågat överljus i liv med fasaden. Från fönstret sluttar en fönsterbänk av trä ned till dörrens raka överkant. Mellan inner- och ytterdörr finns ett mycket smalt vindfång med brädgolv. Båda dörrparen är halvfranska med parallella, höga fyllningar över och under en liggande smal fyllning i mitten. Innerdörren förefaller vara nyare, eventuellt 1920-tal. Ytterdörren är förmodligen original och liknar övriga spegeldörrar med kraftiga lister och låsskenor på båda dörrbladen.
FÖNSTER - Två rundbågade fönster på vardera långsidan med korspost och en tvärpost i bågen i djupa, vidgade nischer med sluttande fönsterbänkar. De fem lufterna i ytterbågen har äldre glas och är antagligen ursprungliga. Lufterna är träspröjsade till mindre rutor med dubbel, profilerad spröjs. Ospröjsade, fasta och nyare innerbågar, med endast en lodrät spröjs i bågen. Mellanrummet till ytterbågen är litet, cirka fem centimeter. Över söderporten sitter ett halvmånefönster, likadant som i fönstren. I västväggen sitter två små halvmånefönster med fyra spröjsar i djupa, raka nischer.
TAK - Flackt, vitmålat tunnvalv med bräder i längsgående riktning med olika bredd. Fyra takrosetter pryder taket vid malmkronornas (1914) fästen, med figursågade galler med ett slags fiskblåsmönster i mitten och lövverk utanför med spetsar i rundbågar. Ingen uppgift har hittats angående om de är ursprungliga eller senare tillkomna. Rosetten över orgeln har ingen armatur. Taket ansluter till väggen med en kraftig gesims som kragar ut från väggen i ovankant, med svag hålkäl och välvda tandsnitt. Den är marmorerad i grå och bruna toner mot benvit botten.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Två rum utan hall uppfördes 1990. I söder är ett väntrum med anspråkslösa sittmöbler. Norra rummet är ett förråd med hyllor och skåp. Rummen har utvändigt vitlaserade, stående panelväggar. Det gamla trägolvet är kvar inuti och de recenta väggarna har vitmålad glasfiberväv. Halvpelaren vid ytterväggen har blivit angjord i den nya väggen utan att förändras. Framför fönstren sitter över hela bredden nya, öppningsbara innerfönster i två lufter, med gulmetallvred. Dörrarna är enkla med två fyllningar av stående, vitlaserad panel och gulmetallvred. Mot taket sitter en grålaserad list.

KOR - Koret är i sin rundade och ursprungliga del något smalare än långhuset med ett fönster på var sida om altaret. Korgolvet har förlängts ända fram till bänkarna, utanför de indragna väggarna. På den nyare ytan står i södra hörnet ett gammalt svartgrönt golvur och tickar (av Svän Längberg, Esperud) bredvid det ett modernt piano på hjul. Längst fram i norr står en mycket enkel träambo. I höjd med det indragna väggpartiet står nummertavlor vid väggarna och en dopfunt i söder. En ljusgrå träpiedestal med svängda ben står på var sida om altaret med gröna växter.
GOLV - Likadant brädgolv som i långhuset. Har dock förlängts ut till bänkarna och har ett trappsteg mellan bänkkvarteren.
VÄGG - Som i långhuset.
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Sakristians dörr sitter i en svagt segmentbågsformad grund nisch, men dörren har rak överkant. Den är enkel och likadan som porten till vapenhuset, gråmålad.
FÖNSTER - Likadan indelning som i långhuset, men mindre och med tolv spröjsade rutor i mycket smala spröjs och antikglas i rosalila och gula toner. På fönsterbänkarna finns små träpodier.
TAK - Hjälmtak med brädor och gesims som i långhuset längs hela taket. Det indragna väggpartiet i valvet, ned till gesimsen, är brädklätt.

FAST INREDNING
ALTARE - Äldre, eventuellt ursprungligt, slutet altare med grågrön marmorering och fyllningar på tre sidor med hålkälade guldlister. Det står på ett träpodium som når långt utanför altaret på tre sidor. Framsidan har tre fyllningar med guldmålade kors. Altaret har en låg, marmorerad fotlist, något mörkare än takgesimsen och en utkragande disk med hålkälslist. Ovanpå disken ligger en recent spånskiva med metallkant. Två bönpallar står framför altaret, med röd sammet och stora nitar på figursågade träpallar.
ALTARUPPSATS - Snickare Anders Johansson och konstnär C.J Ljungström skapade denna mycket originella altaruppsats 1862. Den har ett gotiskt formspråk i två smala sidopelare med stiliserade städer, som är högre än mittenpartiet. Detta upptas till sin fulla bredd av en rundbåge med kraftig, förgylld äggstav runt ett skulpterat kors med svepning och törnekrona i. Kombinationen anses vara sen nyklassicistisk tradition. Allt är målat i gråvitt och guld. Korset är mycket kraftigt och framställs med kvistar i ytan. Mot ena sidan lutar en smal förgylld stege mot korsets tvärbjälke, där en törnekrona ligger. På andra sidan tvärbjälken hänger en svepning, som landar på ett spjut, vilket står diagonalt med spetsen mot stenig mark, framställd i grov relief med pikhuggen yta på stenarna. Bakom korset är en målning direkt på korväggen med moln i kanterna. På korsets krön sitter en liten banderoll med "INRI". Överstycket har en Jahvesol i en rundbåge och ett kors överst med trepass på ändarna. På ömse sida slingrar sig figursågade, gracila rankor.
Sidopelarna är slanka men kraftigt artikulerade och har en höjdsträvan med spetsbågar och fialer i små utbyggda balkonetter med tak, där ett stiliserat, muromgärdat Jerusalem framställs. Taket har en spetsigt trepass i mitten. Skurna, förgyllda, stora symboler för tro, hopp, kärlek och lagen. Översta partiet kragar ut med en mjuk böj och en långsträckt, smal kölbåge. Dekoren där för tankarna till ryskortodox utsmyckning, med kors med två tvärbjälkar och trianglar med böjda dekorer likt krabbor och små pilar på sidorna. Undertill sitter på var sida om altaret en förgylld, kraftig blomknoppsliknande dekor.
ALTARRING - Altarringen är ursprunglig och går ända fram till väggen i en halvcirkel med en grind åt vart håll. Relativt hög med stoppat armstöd med röd sammet och bred list över balustraden, vilken har kolonner med guldring och figursågade, böjda dekorer på sidorna. Ansvällningar i över- och nederkant. Snickerierna är vitmålade. Knäfallet reparerades 1990 och är stoppat med röd sammetsklädsel på en bred, slät sockel. Smala, vita stag av metall stöttar på insidan.
BÄNKINREDNING - Bänkarna står i tre fasta, slutna kvarter med smala sidogångar; två kvarter åt söder, delade av gången till söderporten, och ett åt norr, vars tvärgång sattes igen 1955 då bänkarna byggdes om och rader avlägsnades. Sydvästra kvarteret har endast fyra rader medan det sydöstra har sju och det norra 12. Bänkskärmarna har rundade hörn både bak och fram, samt fem liggande fyllningar med profilerat ramverk. Gavlarna är släta och dörrarna har utstående gångjärn och en liten rektangulär, marmorerad fyllning. Överliggaren är ådringsmålad, slät på ovansidan och förhållandevis kraftig, flackt profilerad i raka etager. Ovan sockeln sitter en list. Ryggarna lutar med fyra långsmala fyllningar och en liten kvadratisk åt väggen. Dörrarna har små skjutreglage, fotbräda saknas, nya krokar under bokstödet.
PREDIKSTOL - Predikstolen med ljudtak är ursprunglig och har fem sidor, varav två konkava, en kraftig ansvällning med vulstdekor nedtill och karnisprofilerad slutning undertill. Öppningen till trappan från sakristian är rundbågad och flankeras av slingrande, förgyllda palmknippen i relief upp till ljudtaket. Färgerna hålls helt i gråvitt och guld. På korgsidorna sitter dekor i grund relief i runda eller fyrkantiga fyllningar med lätt välvda guldlister. Dekoren är små stilleben med kalken, ett altare med hjärta, sol och måne, kors med törnekrona och spjut (passionsverktygen) och lagtavlorna, sett från öster till väster. Mellan sidorna sitter kraftigt skurna förgyllda dekorer av blommor såsom tulpaner. Överstycket är enkelt med en svag hålkälslist och en böljande girland med blommor under. Bokbrädan har skuren dekor undertill. På ansvällningen sitter en tjock, förgylld vulstdekor Korgens underdel sluts med en svag s-form till en knopp, stödd på en enkel, marmorerad stolpe med fasade hörn. Underdelens sidor har antingen fjäll- eller blomdekorer målade i guld.
Ljudtaket följer korgens form och har en Jahvesol undertill mot mörkblå botten. Nederkanten pryds av ett figursågat grenverk. Taket har två fall; ett välvt nedtill med ett något konkavt tälttak på, som skjuter upp till en lagerkransomgärdad bukett med ett förgyllt kors på klot.
ORGEL - Liten och nätt nyklassicistisk orgel från 1914, renoverad 1981, med ett rundbågat, uppskjutande parti i mitten och raka överstycken på sidorna i ljusgrått. Rundbågen har en dekor av nio fyrkanter med förgyllda lister som följer rundningen. Över de blottade piporna sitter en kraftig gulddekor med lyra i mitten. Sidopartierna har klassiska arkitraver som kragar ut, med långsmala tandsnitt och pilastrar med smala kannelyrer och fantasikapitäl. I övrigt släta ytor.
LÄKTARE - Läktaren står på tre marmorerade kolonnpar vid mittgången, ett halvpelarpar mot västväggen samt halvpelare vid ytterväggarna. Kolonnerna är smalare upptill med en skaftring och mycket flackt profilerade kapitäl på fyrkantig skiva mot taket och en ansvällning mot basen. Läktarbröstningen har en ovanlig form då det utskjutande partiet i mitten ansluter till de raka sidostyckena med kraftigt karnissvängda partier. Det utkragande partiet har tre släta fält delade av profilerade trymåer med målad dekor. I fälten är förgyllda dekorer målade; en lyra i mitten och harpor på var sida. På de raka sidorna är det nästan kvadratiska fyllningar med förgyllda lister i ramverket. Överstycke och list nedtill är ådringsmålade. Diskret skyddsräcke av målat, tunt stålrör löper på ovansidan. På läktaren finns bevarade bänkar längs hela södra sidan, likadana som i långhuset utan dörrar. De står på målade trägradänger. Dess placering och golvet är från 1990.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Medeltida, romansk dopfunt av sandsten med satt kalkform som står direkt på golvet. Dopfunten är enligt uppgift en i "Finnekumlagruppen" av mäster Andreas, som var verksam vid tiden kring år 1200. Cuppan är i det närmaste cylindrisk med flätade cirklar av enstrimmiga band i låg relief. Foten är konformad med endast enkla horisontala ritsar. Delarna är ungefär lika breda. Avrinningshål försett med tapp finns, vilket är typiskt för dopfuntar tillverkade före 1200-talets mitt. Cuppan täcks helt av ett slätt tennlock, tillverkat i Stockholm 1929, försett med träunderrede.
NUMMERTAVLOR - En stor, kraftfull, lyrformad nummertavla på pelare står på var sida i koret. De är målade vitgrå med förgyllda lister och dekorer. Lyran har en strålgloria i överkanten och breda profilerade lister runt den svarta nummertavlan. En smal bräda med fasade framkanter går ned till en grå sockel.

VAPENHUS - Vapenhuset i väster är ljust och långsmalt med originaltrappor av lackat trä på norra och södra sidan. Uppgångarna är åt väster och under norra trappan är det ett förråd med elcentral från 1955. Under södra trappan är en troligen samtida toalett inredd med brädgolv, sekundära träfiberväggar och ett litet fönster med mönsterpressat glas i grå snickerier åt söder. Trapporna är ursprungliga, branta och svänger nedtill och upptill och har sekundära, gråmålade räcken med snedställda fyrkantiga spjälor och runda mäklare med klot. Trappan har en slät botten med plansteg men inga sättsteg. Handledare av trä monterade på väggen. Åt söder respektive norr finns fönster.
GOLV - Äldre, lackat trägolv i längsgående riktning.
VÄGG - Slätputsade väggar, avfärgade vita. Under trapporna är det stående, slät, vitmålad panel med en dubbeldörr under norra trappan med nytt vred av gulmetall.
PORT - Ytterporten sitter åt väster ytterst i murliv med en mycket hög, utåtgående pardörr med rakt överstycke och tröskel, likadan som södra porten och sannolikt ursprunglig. Dörren är helfransk med kraftigt profilerade lister och målad. Gammal låsskena upptill på ena bladet och en mindre regel vid golvet, samt ett blottat, gediget smideslås.
INNERDÖRR - Till långhuset sitter en likadan dörr i ett korgbågat valv, med kraftiga gångjärn på pik och äldre nyckel. I karmen över dörren sitter en liten ventilplåt. Dörren till toaletten är slät, enkel med svart plastvred och har slätt foder.
FÖNSTER - Fönstren är rundbågade och smala i djup nisch, med fem lufter i korspost och tvärpost upptill, i en ytterbåge med spröjsar på båda sidorna. De raka lufterna har tre rutor var och bågen fyra.
TAK - Vitt originalbrädtak med brädorna lagda på bredden över rummet och handsmidda spik. Armatur av glas i blyspröjs, troligen från 1955.

SAKRISTIA - Sakristian är liten och rektangulär i sin planform med fönster åt norr och utgång åt öster. Utmed västra väggen löper en sannolikt ursprunglig trappa upp till predikstolsdörren. Trappan har sex mattklädda steg. Vangstycke och trappräcke av handhyvlat trä som målats grå likt övriga snickerier. I södra väggen finns en djup dörrnisch till koret. Mellan denna dörr och predikstolstrappan finns ett enkelt altare av trä utmed väggen. På väggen ovanför altaret hänger en liten, rektangulär altaruppsats i klassiserande stil. I den rundbågiga mittfyllningen finns en målning av den korsfäste Jesus. Invid västväggen finns ett recent skrudskåp.
GOLV - Sentida trägolv med smala, lackade brädor, likt golvet i koret.
VÄGG - Sakristian har slätputsade väggar som är målade vita.
FÖNSTER - Rummet har en korgbågig fönsternisch. Fönsterbågen har rakt överstycke och är uppdelad i två lufter med mittpost. Innerbågen är ospröjsad medan ytterbågarna är spröjsade till sex rutor. Målade snickerier.
PORT - Sakristian har en målad dubbeldörr åt öster som sitter i en korgbågig dörrsmyg. Det inre dörrbladet, sannolikt från 1900-talets första del, har fem rektangulära fyllningar och ett mindre dörrvred av metall.
INNERDÖRRAR - Dörren till kyrkorummet sitter i en mycket djup, korgbågig dörrsmyg. Dörrbladet är sannolikt ursprungligt och har rakt överstycke, tre rektangulära fyllningar, svartmålade gångjärnsbeslag av smide, lika övriga i kyrkan och äldre lås med vred. Dörren till predikstolen är av samma typ som den till kyrkorummet, men mindre. Dörrarna och dörrkarmarna är målade likt kyrkans övriga snickerier.
TAK - Sakristian har ett plant, antagligen ursprungligt tak, av olika breda plankor med synliga, handsmidda spikhuvuden. Taklist av trä med hålkäl som är målad ljusgrå likt taket.

TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Läktarhall. Enkla räcken runt trapploppen med bänkar fästa i en likadan, fast kortare, mäklare som i vapenhuset. Bänkhörnen är rundade och virket bär tydliga spår av verktygen. Nyare saker förvaras här, men även en flöjel från 1775. Öppen, brant, vitmålad trätrappa upp i väster. Lackat ekgolv. Vitputsade släta väggar och tak, troligen träfiberskivor. Fönstren från vapenhuset ger visst ljus till utrymmet och här är överljuset till dörren synligt med ytterbåge och profilerade spröjsar. Pardörren till läktaren är lik de övriga, med felvänt kammarlås med spetsigt, äggformat vred.
VÅNING 3 - Förrådsrum. Till denna våning finns en sentida dörr till trappan. Här finns också fyra bänkdörrar som visar på två målningsskeden. Äldre, ohyvlat brädgolv. Vitputsade väggar, relativt släta. En bjälke syns i nordväggen under takbjälken. Ett troligen ursprungligt, rundbågat fönster åt norr och ett åt söder i fasadliv i djup nisch. En ytterbåge, med profilerade spröjsar på båda sidor till tio rutor. Bågen hålls med hakar i karmen. Liten vindsdörr av metall på väggen i sydöst. Glest brädtak med fuktskador i öster. Järnskoning på takbjälkarna i söder. Öppen trätrappa upp i väster. Rummet används som förråd för äldre kyrkoinventarier.
VÅNING 4 - Klockvåning. Två klockor, den lilla är köpt 1837 från Längnums socken, Skaraborg, den storas ålder är okänd. Två ljudluckor åt alla håll av trä med elöppning. Glest brädgolv, lagade putsade väggar. Brädtak med trappa upp i väster och sedan en stege vidare upp.

Äspereds nuvarande kyrka uppfördes 1860-1862. Den ersatte en liten stenkyrka av rundsten, vilken förmodats vara från 1500-talet. Till skillnad från många andra socknar i bygden finns inga uppgifter om någon tidigare stavkyrka på platsen. Kyrkan hade reparerats och målats 1700-1730 och byggts ut till dubbel längd 1758-60. 1825 utvidgades läktaren och delades i manlig och kvinnlig sida, fönstren förstorades, norrväggen fick fönster och taket jämnades. Efter det ansågs den som ljus, vacker och "svarande mot socknens behov". Ändå bestämde församlingen 30 år senare att bygga en ny kyrka och den gamla revs 1860.
Ritningar gjordes 1861 av J.F. Åbom vid Överintendentsämbetet och kyrkan stod klar för användning påföljande år. Ny predikstol och altaruppsats tillverkades av Anders Johansson från Tvärred. Rappning och målning fick dock vänta i flera år och orgel installerades först 1890. Den ersattes 1914 med en ny, som byggdes om med bibehållen fasad 1981. El drogs in 1923 men tilläts inte omkring altaret. Vid 1930-talets början projekterades en stor renovering, men den tycks inte ha kommit till utförande utom möjligen vad gäller ommålning av interiören och inrättande av förråd i vapenhuset.
Däremot skedde istället en genomgripande renovering invändigt 1955, med total ommålning. En uppgift hävdar att bänkarna dittills varit omålade, men det förefaller orimligt och på vinden finns bänkdörrar bevarade i två olika färgställningar, där den med ekådring torde ha funnits före 1955. Då målades bänkarna brunröda inuti och blå och silvergrå på utsidan. Tak och väggar blev ljusa. Efter ombyggnad av kvarter och bänkar rymmer kyrkan 525 personer. Norra tvärgången togs bort. Den medeltida dopfunten hade stått länge i vapenhusen men flyttades in i kyrkorummet (inga uppgifter om dittills använd dopfunt). Kyrkan fick skrudskåp under läktaren och elvärme installerades i stället för kamin. Kyrkostämman motsatte sig att slopa vapenhusets södra trappa och att ändra altarringen, vilket hörsammades. En ny kormatta tillkom.
Nästa renovering skedde 1989-1990 då även exteriörens tak och fönster reparerades och fasaderna putsades om. Interiören målades om än en gång och taket fick åter originalfärgen. Läktarunderbyggnader uppfördes så bänkar togs bort både i öster och väster, övriga byggdes om med bibehållna men omhängda dörrar. Putsen utvändigt hade få skador och putsades om med kalkbruk. Långhusets skiffertak befanns ha olika läggning: diagonalt på ena sidan och som tegel på andra. Under låg ett gammalt spåntak som avlägsnades.