ASBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ASBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1420, 1900: 1615, 1995: 635

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydöst om Tranås i södra Östergötlands skogsbygd i det lilla samhället Asby som byggts upp kring ett vägskäl. Landskapet befinner sig över högsta kustlinjen varför byggelseläget är högt med utblick över skogslandet. På kyrkogården finns klockstapel och gravkapell. Närmast kyrkan ligger en f. d. skola (nu skolmuseum), en i bruk varande skola samt den f d prästgården. I direkt anslutning till kyrkogården finns också ett järnåldersgravfält.

Klockstapeln av klockbockskonstruktion fick nuvarande form på 1750-talet. I klockstapeln ingår dels delar av en äldre stapel, dendrokronologiskt daterad till 1520-talet, dels delar av kyrkans 1750 rivna torn eller takryttare, daterad till 1240-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan består av ett murat rektangulärt långhus och ett smalare och absidförsett kor, korsarmar av reveterat trä, en stensakristia på korets norra sida och ett litet vapenhus av tegel i väster. Delar av långhusets murverk samt koret, absiden och sakristian härstammar från 1200-talet. Kyrkan välvdes under medeltiden. Den norra korsarmen uppfördes 1687 och den södra 1733. Troligen 1749-51 förlängdes kyrkan i väster. Vid denna ombyggnad nedmonterades antingen ett västtorn eller en takryttare av trä. Delar återanvändes sannolikt till den befintliga klockstapeln. I samband med dessa förändringar1749-51 ersattes också lång-husets murade valv med ett trätunnvalv. Det nuvarande vapenhuset uppfördes 1900 och ersatte då ett äldre från 1749-51. Ett äldre vapenhus omtalas i kyrkans arkivalier från 1600-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade och genombryts av rundvälvda muröppningar. Korsarmarna täcks av valmtak. Ingångar i väster och söder. Långhuset har ett tredingstak av trä indelat i kassetter av profilerade bjälkar, som tillkom 1900 i samband med en restaurering ledd av arkitekten Agi Lindegren. Vid en restaurering 1957 togs romanska kalkmålningar fram i korabsiden. Ytterligare målningsfragment har påträffats på korväggen ovan valven. Kyrkan har också haft 1400-talsmålningar tillhörande Risingeskolan, som efterträtt de romanska, men de var i alltför dåligt skick för att framtas. Fragmentariskt 1500-talsmåleri finns däremot framtaget. Kyrkorummet har ovanligt få inven-ta-rier. Den medeltida dopfuntens cuppa finns bevarad, tillverkad av kalksten från Gistad. En del begravningsvapen hänger på väggarna. Predikstolen stammar från 1749. Bänkinredningen från 1900 ersattes 1957 med de nuvarande slutna kvarteren, varvid en del bevarade äldre gavlar kom till användning.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

ASBY KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i det lilla samhället Asby omgivet av kuperad
skogsbygd med öppna odlings- och hagmarker. Kyrkogården har en svagt rektangulär
planform i nord/sydlig riktning. Den västra sidan är vinklad. Kyrkan ligger på
kyrkogårdens västra del med en rad gravar mellan kyrka och mur. Kyrkogården sträcker
sig enbart något längre åt söder än norr.

Asby kyrka
Asby kyrka uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft med rektangulärt
långhus och ett smalare kor med absid och sakristia på korets norra sida. Långhuset
förlängdes åt väster under 1500-talets slut och under 1600- och 1700-talen tillbyggdes
korsarmar. Arkitekt Agi Lindegren genomförde år 1900 en omfattande inre restaurering
av kyrkan, vilken i sin tur förändrats under senare tiders renoveringar. Fasaderna är
vitputsade och taken täckta med svartmålad galvaniserad plåt.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Gravplats nr 1-1201

Kyrkogården saknar kvartersindelning och omfattar gravnummer 1-1201. Numreringen
startar norr om västra grinden, löper i en rad invid kyrkogårdsmuren, hör sedan till
några gravar närmast kyrkan, går vidare norr om kyrkan, nordöst om kyrkan, öster om
kyrkan, öster om klockstapeln, i en rad utmed den äldre södra begränsningen och
slutligen inom den utvidgade delen i söder. Delar av kyrkogården ser ut att vara indelad
i kvarter genom grusgångar.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär då det enbart finns rygghäckar på vissa delar. I
nordväst och sydöst finns det områden som har ingått i ett linjegravssystem. Detta är
tydligast i sydöst och där är dessa gravvårdar i den inre delen av kvarteret vända åt
öster. I den nordvästra delen är de vända åt väster. Större gravvårdar är ofta placerade
utmed kyrkogårdsmuren, utmed grusgångarna eller runt kyrkan. Klockstapeln är ett
dominerande inslag på kyrkogården och trädkransen ger en rumslig känsla.

Omgärdning
Västra muren: en ca 0,7-0,8 m hög halvmur med ca fyra skift av mindre tuktad gråsten
med enstaka större stenar bl a i nordvästra hörnet. Eventuellt byggdes muren omkring år
1900 då kyrkogården enligt uppgift utvidgades.
Norra muren: halvmuren är något mer ojämn i läggningen. Nordöstra hörnet är ca 1,3 m
högt och här har ett parti förstärkt krön med längre gråstensblock.
Östra muren: en halvmur
Södra muren: en ca 1 m hög halvmur i flera skift av tuktad gråsten.

Ingångar
Väster: huvudgrind i tre delar med en större dubbel mittgrind med rakt krön prytt av
franska liljor och med spjälor och diagonalrutad nedre del. Två sidogrindar med
konkavt krön, i övrigt lika mittgrinden. Fyrkantiga grindstolpar i granit krönta med
stenklot.
Söder: en trappa finns öster om gravkapellet och en körväg är upptagen genom muren
väster om gravkapellet.

Vegetation
Väster: två stora almar flankerar grinden, tre lönnar hör till trädkransen i nordväst och
tre lönnar i sydväst. Träden växer innanför muren.
Norr: sex lönnar i trädkransen. En lönn står invid grusgången närmast norr om kyrkan.
Enligt ett äldre fotografi har det stått en rad träd här. De kan eventuellt ha ingått i en
äldre trädkrans.
Öster: åtta lönnar i trädkransen.
Söder: tre lönnar i trädkransen från omkring 1930. En lönn finns kvar från den tidigare
södra trädkransen och står sydöst om klockstapeln. I kyrkogårdens sydöstra hörn står en
nyplanterad lönn.

Innanför kyrkogårdsmuren i öster och söder växer en ca 0,8 m hög hagtornshäck.
En ca 0,8 m hög rygghäck av oxbär går i väst/östlig riktning och avgränsar de större
familjegravarna söder om nordligaste grusgången från de enklare gravarna inne i
kvarteren. Inne i nordöstra kvarteret växer fyra låga rygghäckar av spirea i
nord/sydlig riktning. Vid en grav i öster står två höga tujor. I kvarteret öster om
kyrkan finns tre låga spireahäckar i nord/sydlig riktning. Öster om klockstapeln finns tre
rygghäckar av oxbär i nord/sydlig riktning. En rygghäck av oxbär växer söder om
klockstapeln ungefär på platsen för den gamla södra begränsningen. Här är två
grusgravar omgärdade med låga ligusterhäckar.

Gångsystem
En grusgång med fint krossgrus löper runt kyrkogården med en rad gravar närmast
muren. Grusgångar i väst/östlig riktning går närmare kyrkan och ytterligare en grusgång
går söder om klockstapeln. Öster om kyrkan går en grusgång i nord/sydlig riktning från
nordligaste gången till i höjd med kyrkans kor. Från västra grinden går en plattlagd gång
med cementsten till kyrkans västingång och till handikapprampen vid södra ingången.
Området invid gravkapellet är asfalterat.

Gravvårdstyper
Norr om klockstapeln står en trävård där krönet utgörs av tre spetsar, som är krönta av
små lökkupoler. Ingen text är synlig. Det finns ytterligare en enkel trävård från 1903.
Vid kyrkan står en kalksten av kölbågetyp från 1640 och två gjutjärnskors från
1834/1841 respektive 1874/1891. Här ligger även en sönderbruten kalkstenshäll. Vid
östra kyrkogårdsmuren står två s k bautastenar. Norr om kyrkan finns två grusgravar.
Den ena är omgärdad av ett gjutjärnsstaket och vården är en kolonn krönt av en urna.
Den andra är omgärdad av en arbetad stenram och vården i granit är en s k bautasten
med blomsterkors. Sydväst om kyrkan finns ett par kalkstensvårdar med marmorplatta
och marmorkors på krönet. Bland övriga vårdar märks ett avbrutet livsträd och en
uppslagen bok. De flesta gravvårdarna är av svart, röd eller grå granit. Det finns också
ett relativt stort antal låga linjegravsvårdar, vanligen i svart granit. Söder om
klockstapeln finns enstaka vårdar till barngravar kvar.
Många gravläggningar invid kyrkogårdsmuren är från decennierna runt år 1900. De låga
linjegravstenarna norr om kyrkan är mestadels från 1920-talet och många har välvt
krön. I det nordöstra kvarteret är de flesta gravarna framför allt från 1980-talet. Det
kan tyda på att kvarteret har lagts om under senare tid. I sydöstra kvarteret är det
många linjegravar från 1930-talet och framåt. Öster om klockstapeln är många
gravvårdar från 1970-talet och i sydvästra kvarteret är många gravvårdar från 1960-
talet.
Många gravvårdar har inskriptioner med ett relativt kantigt typsnitt.

Minneslund
I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en minneslund inramad av en ca 0,6 m hög
ligusterhäck. Två späda lövträd står inom området. En plattgång av röd kalksten leder
fram till en rund springbrunn uppbyggd av röd cementsten och ett träkors. Ett brunt lågt
staket sluter rummet åt nordöst. I minneslunden finns två soffor. Här står även en lönn
som ingår i trädkransen.

Byggnader
En hög klockstapel står sydöst om kyrkan. Den är spånklädd och delvis rödfärgad.
Locken är tjärade. Klockvåningen kröns av ett karnissvängt tak med en låg flersidig
lanternin och hög spåntäckt spira. Spiran kröns av en förgylld tupp som sitter på en hög
stång i dekorativt järnsmide. I klockstapeln förvaras bl a gravvårdar av trä.
I sydöstra hörnet finns ett gravkapell. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt.
Profilerad takfot. Sadeltaket är täckt med svart bandplåt. Det finns en källare.
Portalomfattning och trappa är i röd granit. Dubbeldörrarna har en rombmönstrad panel.

Övrigt
Ca 20 undanplockade gravvårdar ligger på slänten mot murkrönet vid norra
kyrkogårdsmuren.
Väster om klockstapeln finns en fyrkantig vattenbrunn och runda stenar fogade i
cement. Här finns även soptunnor och vaser. I söder finns vattenpost med soptunnor och
vaser.

Asby kyrka uppfördes av sten sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och ett smalare kor med absid. Kyrkan valvslogs och försågs med kalkmålningar under 1400-talet. Långhuset förlängdes åt väster under 1500-talets slut eller 1600-talets början och under 1600- och 1700-talen tillbyggdes korsarmar. Arkitekt Agi Lindegren genomförde år 1900 en omfattande inre restaurering av kyrkan, vilken i sin tur förändrats under senare tiders renoveringar. Fasaderna är vitputsade och sadeltaken täckta med svartmålad galvaniserad plåt. Huvudingången är via vapenhuset i väster, men en ingång finns även på södra korsarmens södra sida. Kyrkan har en klockstapel med klockbockskonstruktion, som fick sin nuvarande form vid 1700-talets mitt.

Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen mitt i Asby samhälle, som vuxit fram runt kyrkbyn. På andra sidan landsvägen och vid östra kanten av Lillsjön är prästgården belägen. Prästgårdsanläggningen är mycket välbevarad med en ålderdomlig karolinsk manbyggnad från 1700-talets hälft och omgivande park med ett lusthus. Den f d skolbyggnaden, som är uppförd 1873, fungerar i dag som skolmuseum. Intill ligger även en lärarbostad från 1942 och i nordväst är kyrkstallarna bevarade.

Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingång från väster. Sydöst om kyrkan finns en klockstapel. Den har en klockbockskonstruktion, inklädd med rödfärgat och tjärat spån. Även huven och spiran är spånklädda. Vissa delar av konstruktionen är avtäckta med svartmålad plåt. Luckorna är klädda med tjärad panel. I hjärtstocken i väster finns en dörr med tjärad panel på förvandring, som leder till klockvåningen. Virket i klockstapeln är dendrodaterat till 1751-52. Det ingår dock delar från en äldre klockstapel, troligen uppförd efter 1521.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Enligt rapport
från 1991 (A-C Feldt) från arkeologisk förundersökning konstateras att en kyrka eller
åtminstone en kyrkogård funnits under missionstiden, då man hittat fragment av kistor,
s k Eskilstunakistor, från senare hälften av 1000-talet.

På en lantmäterikarta från 1699 över Asby är kyrkan utritad. En mur går omkring
kyrkogården och har eventuellt en öppning mot norr nära det nordvästra hörnet . Vägen
går väster om muren, gör en svag böj om sydvästra hörnet och fortsätter därefter
söderut. På kartan från 1790 är kyrkogården (här grönfärgad) betydligt större, med
kyrkan något åt väster om mitten och klockstapeln tydligt utritad vid murens sydöstra
hörn. Vägen går tätt utanför murens västra och halva södra del innan den viker av
söderut. Ingen öppning är markerad i kyrkogårdsmuren.

Enligt dendrokronologisk provtagning uppfördes den första klockstapeln efter 1521.
Den ersattes av den nuvarande klockstapeln 1752.
Omkring år 1900 utvidgades kyrkogården något mot norr. År 1930 utvidgades
kyrkogården söderut. Torpare på prästgården lade om muren i slutet av 1920-talet.
Tidigare gick muren strax söder om klockstapeln. (Uppgifterna är något motstridiga,
men omläggning av muren torde gälla den nuvarande södra muren.) De äldre
lantmäterikartorna visade också klockstapeln i kyrkogårdens sydöstra hörn. Vid den
äldre södra muren växte lönnar. Ett fotografi från 1941 visar att träden vid gamla södra
muren är relativt unga.

Bårhuset uppfördes troligen på 1940-talet.
Ett flygfoto över kyrkan och kyrkogården från 1935 visar grusgravar norr om kyrkan
liksom utmed östra muren och den sträckning som före 1930 var södra muren, samt i
utkanten av området närmast öster om kyrkan. Den utvidgade delen i söder har bara
tagits i anspråk i öster och även där är det grusade gravar. Gravarna ser ut att vara
omgärdade av låga häckar. Trädkransen står fortfarande kvar invid den äldre södra
begränsningen. En rad höga lövträd står även norr om kyrkan vid grusgången närmast
kyrkan. Har de tillhört en äldre trädkrans innan utvidgningen omkring 1900? En
flygbild från 1957 visar att kyrkogården är utbyggd söder om kyrkan och att
klockstapeln och vägen går rakt söderut utan att som på de gamla kartorna kröka mot
öster.

På kyrkogården är flera medlemmar av släkten Rääf begravda och dessutom den kände
prästen och skalden Anders Hedner.

De enklare linjegravarna anlades efter 1930 i den sydöstra delen av den utvidgade
kyrkogården, gravnummer 932-1083. I den västra, södra och östra ytterkanten lades
familjegravar. Innan 1930 låg linjegravarna norr och nordöst om kyrkan med en rad
familjegravar i norr, öster och sydväst. Det nordöstra linjegravsområdet verkar numera
omlagt. Träkors var tidigare den vanliga gravvården på linjegravarna. Söder om
klockstapeln var ett område för barngravar.

År 1989 handikappanpassades vägen till och in i kyrkan. Från den befintliga
parkeringsplatsen upptogs en öppning i kyrkogårdsmuren.
År 1997 invigdes en minneslund på kyrkogården.