NÄTRA KYRKA

Rektangulär lång stenkyrka uppförd 1805-07 efter ritningar av Simon Geting med sakristia i en smalare, halvrund utbyggnad bakom koret samt torn i väster. Ingångar finns i väster samt mitt på långsidorna. Den norra är inte ursprunglig utan tillkom 1878-81, då båda försågs med originella gjutjärnstrappor, tre plansteg och perforerade sättsteg, där perforeringen består av en grekisk meander. Slätputsade fasader med gråmålad sockel, vit målning i övrigt. Sadeltak över långhus med falsad kopparplåt från 1979. Lägre kupoltak över sakristian med svartmålad falsad stålplåt. Svagt klassicerande arkitektoniskt motiv genom rustikkedjor i långsidornas hörn, endast mot söder och norr, profilerad takfotslist. Även tornet försett med detta arragemang i bottenplanet, helt slät puts i övre planen. Dessa detaljer är möjligen fragment av den 1700-tals tradition som hade sitt upphov i Carl Hårleman, inte minst i dennes herrgårdsarkitektur. Geting var ju elev till länskyrkobyggmästaren Daniel Hagman, som själv skolats under Hårleman.

Sex grönmålade och rundbågiga, djupt sittande sexluftsfönster, okopplade bågar med tolv små spröjsade glas i vardera, i respektive långhusfasad, i dess mitt ett sjunde murhål för entréportarna med överljus. Insidan med vit målning med grå omfattningar. Två tornfönster i bottenplanet lika långhus. I våningen över läktarvåningen sitter runda fönster med fyra spröjsade lufter i läktar-planet, dock ej i öster. I klockvåningen ett rundbågigt murhål med dubbla ljudluckor i trä, med svartmålad stående brädpanel i samtliga väderstreck. Över denna reser sig den öppna lanterninen i trä, försedd med vitmålad, liggande träpanel på in- och utsida. Nytt koppartak på lanterninen. I torntakets konsolfrisförsedda fot bryter tornur igenom i alla väderstreck. Torntaket är också belagt med kopparplåt. Lanterninen kröns av förgyllt klot med kors.

Vid västra huvudentrén finns ettstegs ansatsplan/häll i slät granit, troligen från 1990-talet. Infälld i muren finns en hög rundbågig nisch mellan ännu högre hörnlisener. Centralt i denna nisch finns den höga ytterdörren är en kopparklädd pardörr med tre fyllningar på insidan och stickbågeformat avslut. Över entrén en minnestavla i sten"Uppbyggd MDCCCVII under Konung Gustaf IV Adolphs Regering" i förgyllning.

Vapenhus med breda lackade träplank på golv, slätputsade väggar, vit målning, nedsänkt tak i trä, träpanel, vit målning. Inbyggd trappa till torn i norr, lackade sättsteg, troligen från 1990. Under trappa ett städrum med enkeldörr, två fyllningar, ljusgrön målning. Södra trappan riven.

Vindfång från 1920-talets restaurering under ledning av Albert Thurdin, Härnösand, mot kyrko-rummet, två partier med pardörrar, två fyllningar, samt fast övre stickbågeparti, ljugrön målning. Takarmatur i plåt och vattrat glas, möjligen från 1920-talet, då elektrifiering av kyrkan genom-fördes.

Läktarunderbyggnad från 1990 ritad av ingenjör Lennart Kjellberg, Norrköping, med kapprum och toaletter i norr och lillkyrka i söder. Vävade släta lättväggar med beige målning, ljusgrönt målade träglaspartier med profilerade omfattningar. Trappa i trä till läktaren från kapprum i norr. Nålfiltmatta på sättsteg. Parställda enkeldörrar in till kyrkorummet, ljusgrön målning. Läktaren ursprungligen buren av 12 ?symmetriskt placerade kolonner på 1 m höga baser. P g a underbygg-naden med lillkyrka har några flyttats. Samtliga med beige marmorering som förstärks i grått upp mot de förgyllda ringkapitälen, som också visar ett dekorband med vinbladsornament på grön-målad botten. Arkitektoniskt uppbyggd rak vitmålad läktarbarriär med fem liggande fyllningar. Fyllningarna försedda med förgyllda dekormotiv, bl.a fästonger och musikinstrument.

Orgeln från 1858 har fasad och målning av Lars Erik Hofrén, som troligen också stått för utsmyckningen av läktarbarriären. Orgelfasaden med framspringande mittparti och lägre flankpartier. Mittpartiet försett med fyra klena pilastrar som bär en kornisch och en uppskjutande krönparti med volutomgärdad fylld vas/urna. Ljusgrå målning, förgyllda detaljer.

Kyrkan har en sluten bänkinredning i fyra kvarter. Gotikiserande fyllningar på dörrar och stående rektangulära diton på fasta delar, grön målning ramverk, grön marmorering i fyllningar med vita listverk. De i flera omgångarunder 1900-talet ombyggda bänkarna har tygklädda sitsar och ryggar i grönt. På de främre skärmarna två förgyllda brinnande vaser.

Kyrkorummet har breda, lackade trägolv i de fyra slutna bänkkvarteren, ljust lila heltäck-ningsmatta på övriga ytor (mittgång, omgångar, delar av kor.) Slätputsade väggar med infrästa omfattningar runt fönster, fem till antalet på vardera långsida. Ett flackt, vitstruket reverterat tunnvalv med längsgående markerad fyllning över mittgång. Entrèer på långsidorna har täta vindfång från 1920-talet. Överljus. Pardörrar med svängdörrsgångjärn, två fyllningar, ljusgrön målning. Fem ljuskronor över mittgång, tre malmkronor och två glasprismor, alla elektrifierade. Elljuslampetter i mässing på ytterväggar. På södra långhusväggen sitter den gamla altar-målningen.

Utbyggt kor med lika trägolv som bänkkvarter, ett högt steg högre än kyrkorummet. Korväggen pryds i hela sin bredd av en målad skenarkitektur med inslag av grisaillemålningar, komponerad och utförd 1847-48 av Olof Hofrén. Den påminner i sin helhet om korväggen i Timrå kyrka, liksom i Styrnäs, men både bredden och höjden har tvingat måleriet att bygga upp en skenarkitektur med mer horisontell verkan där framför allt Timrås är vertikal. Skenarkitekturen bildar i mitten ett perspektiviskt rum, med kassetterat tunnvalv buret av kolonner och fonden absidialt avslutad, med fönster i halvkupol. Den ursprungliga altaruppsatsen, som åter är i bruk, möjligen tillverkad av Olof Hofrén, består av utskjutande gråmarmorerad bas, massiva beigegrå marmorerade halvkolonner med akantusornerade förgyllda ringkapitäl och ett rakt bjälklag på vilket Lammet med segerfanan vilar. Mellan kolonnerna står ett förgyllt kors med svepduk, rött tyghänge flankerar. Över de flankerande pardörrarna in till sakristian finns grisaillemålningar med motiven Jesus och barnen samt Jesus och äktenskapsbryterskan.

Vid semicirkulär, tät altarring med karnissvängd buktning, tillverkningsår okänt, men orneringen liknar läktarkolonnernas och kan möjligen vara från 1850-talet. Grönt plyschtyg på knäfall och armstöd. En klen vinrankebård löper under armstöd. Öppningar på norra o södra sidan, två steg upp till murat och slätputsat altarbord med motsvarande form, vit målning.

En högt sittande, fyrsidig predikstol från 1814, utförd av Pehr Dahlqvist från Nora och målad och förgylld av Olof Hofrén, finns i korets norra del. Fyrsidig korg med avfasade hörn, utsvängd front nedåt, undersida svängd inåt, nedåt sluts den med förgyllda akantusblad och bärknopp? Kraftig nedre lagerknippelist, behängd med tygfästonger. Fyllningar med kristna motiv - korset, lagtavlor med törnekrans, kalken. Riklig förgylld ornering på vit botten. Ljudtak med nedhängande fästonger och indragen frans, översida med stiliserade palmetter, kupol med krönande klot och kors. Vinrött tygdok på väg med förgyllda fransar. Täckt rak trappa från norr.

Upphöjd körgradin i korets södra del med kororgel från 1990. Intill står en flygel.

Mobila rektangulära nummertavlor på var sida i koret. Förgyllda ramar med ymnighetshorn på undersida, krönande tygfästonger.

Åttkantig dopfunt från den gamla kyrkan, snidad av Måns Gran från Härnösand 1728, placerad intill vinkelställd, sluten korbänk i norr, motsvarande finns i söder. Mansfigur bärande vinkalk, som med sitt huvud stödjer cuppan med lock. Vid foten av mannen en pelikan. Rödgrön bemålning, förgylld krona på cuppans lock. Mannen har blå klädnad.

Två parställda pardörrar in till sakristian. Konsolburna överstycken med broskverksdekor i fält under kornischen. Tre fyllningar i vardera dörrblad, ljusgrön målning. Vit målning omfattning, förgyllda detaljer.

Sakristian, som entresolerades 1946-47 under ledning av arkitekt Bengt Linnarsson, har halv-cirkelform mot öster. Smalt, lackat trägolv från 1920-talet?, slätputsade väggar med vit målning, nedsänkt trätak med brunpigmenterad lasering från en ombyggnad 1990?. Mot östra väggen en murad och slätputsad rakväggsspis med vit målning. På golvet framför rött tegel på flatsidan. Kassaskåp bakom två järndörrar i yttervägg. I söder entré med vindfång. Enkeldörr med tre fyllningar, vit målning. Västra väggen utbyggnad för toalett, förråd o städrum. Lättvägg i trä, stående panel, vit målning. Delvis under städrum en golvlucka med trappa ned till valvslagen vinkällare. I utbyggnad även en trappa till förvaringsrum i övre plan. Sakristian har två stora fönster, ej kopplade bågar, spröjs i ytterbåge, vit målning, fönsterbänkar i grå kalksten.

Sakristian fick en ny ingång från söder vid ombyggnaden 1946-47. Sjustegstrappa i granit, försänkt putsad muryta vari en enkeldörr klädd med kopparplåt placerats.

Nätra medeltida kyrka drabbades av rysshärjningarna 1721. Det saknas uppgift om sten från den gamla kyrkan återanvändes i den nya.
Nätra var den snabbast växande socknen i Örnsköldsviksområdet under 1700-talet, Själevad undantaget, som påbörjade sin expansion redan under 1600-talet. Strax efter kom Arnäs.

Se även exteriör samt interiör beskrivning för ytterligare historik.