Tingstäde kyrka

Kyrkan består av torn, ett tvåskeppigt långhus och kor med sakristia.

Ytterväggar
Ytterväggarna är uppmurade av kalksten. Koret och långhuset är till största delen uppförda i fint huggen kalksten med smala fogar, undantaget utgörs av korets röste som liksom torn och sakristia är uppförda av tuktad kalksten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt.
Stommen är tillverkad av bilade virken, lagad med sågade virken. Spiran kröns av en vindflöjel, höjden till flöjeln är ca 55 m.
Vattendäcket under klockan består av ett asfaltklätt trädäck. Däcket är lagt utan lutning, ränna med utkastare åt öster över långhusets norra takfall. Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.

Yttertaken
Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta av falar på täta undertak av panel. Sakristians undertak består till största del av falar (från äldre faltak). Utvändigt är samtliga faltak tjärade. Taken har tätningar av blyplåt mot omgivande murverk. Nockräcken är monterade på långhusets och korets norra takfall samt på sakristians västra takfall.
Takstolarna består av sågade och bilade virken, högbenen över långhustaket är försedda med offerreglar. Både långhuset och koret har gotiska takstolar, sakristian har takstolar av svensk modell.
Galleritaken täcks av falar på täta undertak av panel.
Samtliga takfall är försedda med hängrännor (svarta) och stuprör av galvaniserad omålad stålplåt. Vattnet leds via brunnar till infiltrationsanläggningar på kyrkogården.

Fasader
Kor, långhus och tornfasaderna är oputsade, sakristians fasader är slätputsade. Hela kyrkan med sakristia har skråkantad sockel med rundstav, tornets sockel dock större. Kor och långhus har dessutom profilerade gesimser.

Fönster
Kyrkans tre altarfönster är rundbågiga med kalkstensomfattning utvändigt och målad kvaderstensomfattning invändigt. Kyrkans södra fasad har fyra fönsteröppningar, en rundbågig i koret, två i långhuset varav en rundbågig och en kvadratisk, samt en öppning i tornet. De tre spets- eller rundbågiga öppningarna omges utvändigt av kalkstensomfattning. Samtliga fönster är försedda med ofärgat glas monterat i fönsterbågar av trä. Öppningen i tornet skiljer sig från de övriga då murarna bryts upp av två öppningar placerade direkt innanför varandra, åtskiljda av trappan som leder upp till de övre våningarna, den yttre öppningen spetsbågig och den inre rundbågig. Den senare har inget fönster. Sakristian har två fönster, ett snickerifönster åt norr, en raksluten öppning mot öster med skråkantad kalkstensomfattning i vilken glaset är monterat.

Tornet har galleri åt söder och åt norr med vardera fyra öppningar, kopplade om två. De åtskiljs genom kolonnetter av kalksten som också är materialet i omfattningarna, solbänkar och arkivolter.

Tornets ljudgluggar omfattar fyra våningar, de tre nedersta med två öppningar, den översta med en öppning åt vart håll. Den nedersta våningen har rundbågiga öppningar, med mittkolonnett och solbänkar av kalksten, omfattning av kalksten och tegel. De övre öppningarna är spetsbågiga med mittkolonnett och omfattning av kalksten, fyrpassformigt masverk, vilket i den översta våningen utgörs av en blindering.

Korets östfasad har i öster en ljusglugg. Tornet har tre ljusgluggar, en korsformig åt väster, en rektangulär åt söder och en dito åt väster samtliga försedda med glas i träramar. Dessutom finns två öppningar på tornets västfasad i gallerierna.

Portaler
Portalerna (4 st.) är rundbågiga och huggna av kalksten, dörrbladen har utvändigt stående bräder, långhusets båda portaler jämte tornportalen har medeltida beslag. Långhusets sydportal har ett språng med kolonnett med tillhörande fågelkapitäl. Långhusets nordportal med trifolieformat tympanon, på var sida om portalen finns rundstavar placerade i hålkäl. Denna portal är invändigt igenbommad. Korportalen har två språng vilka är olika stora, en trubbvinklig. Tornportalen i väster har två språng med kolonnetter med tillhörande knoppkapitäl. Arkivolt med rundstavar.

Läs mer om Tingstäde kyrka i Sveriges kyrkor http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/298, Kyrkan i sin helhet uppfördes på medeltiden och utgjorde en av Gotlands tre asylkyrkor. På 1100-talet uppfördes en romansk stenkyrka bestående av långhus och absidkor. I början av 1200-talet höjdes långhusets väggar och tak, troligen var det också nu valven i långhuset slogs. I mitten av samma århundrade revs absidkoret för att ge plats åt ett större och resligare kor, i dess anslutning uppfördes en sakristia. Portalen som nu utgör ingången till sakristan användes sannolikt som korportal i absidkyrkan. Kyrkan dekorerades med muralmålningar i koret. Möjligen var det i samband med det nya korets uppförandes som tornet i väster byggdes, ett romanskt torn som på 1300-talet höjdes med tre våningar.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör, takmaterialet har bytts ut under århundradenas gång, från medeltiden finns takspån bevarat, förmodligen var en eller flera av byggnadskropparna täckta med sådana spån.

1688 bekläddes tornhuven med bräder, likaså galleritaken. Kort därefter belades koret med tegel. I början av 1700-talet togs öppningen vid predikstolen togs upp, likaså sakristians norra fönster.

Invändigt gjordes en genomgripande renovering 1698-1705 enligt en inskription på ringkammarens vägg då målades väggarna med draperimålningar och en nytestamentlig scen i ringkammaren. Från denna tid hör också stora delar av inredningen. I slutet av samma århundrade vitlimmades kyrkan och en avbalkning gjordes mellan långhus och ringkammare, ringkammaren inreddes med sädesbingar till sockenmagasin.

På 1800-talet nygjordes tornhuven och tornmurarna stöddes upp med ankarjärn. 1927-28 gjordes en mindre restaurering då bl.a. muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson. 1969 genomgick kyrkan en invändig restaurering under ledning av konservatorn Erik Olsson som syftade till att rengör kyrkan invändigt.

De senaste restaureringarna
En omfattande restaurering gjordes 1981-83, då kyrkan ansågs mycket förfallen, främsta syftet var att stabilisera murverket och renovera taket med dess konstruktion.

1994 genomgick Tingstäde kyrka en inre restaurering. Arbetena omfattade bl.a. rengöring och konservering av muralmålningar och övriga väggytor i ringkammaren, nytt värmesystem, sänkning av korgolvet, ny placering av triumfkrucifixet.

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristan putsade och vitkalkade. Koret, sakristian och ringkammaren täcks av vardera ett kryssvalv och långhuset av fyra vilka bärs upp av en kolonn med figurkapitäl.

Muralmålningar i form av kvadermålning finns kring fönstren i koret, liljor ovan portalen och sakristiingången och ovan väggskåpet. Valvet har målning i form av fyra fempass, dessa tycks också vara ristade. Altarrunden omges på de tre väggarna av draperimålningar.

Triumfbågen dekoreras av akantusmålningar liksom den rundbågiga fönstersmygen, den kvadratiska smyckas med mullbär(?).
Ringkammaren har på tre väggar fyra helgon, under dem en ornamental bård. Norra väggen har också en nytestamentlig scen där Jesus driver månglarna ur templet. På södra och östra väggen finns dessutom målade texter omgivna av akantus, akantusmålningar finns också ovan portalen. I valvet en slingrande målning.

Murverk
Tornets murverk stöds med dragjärn.

Golv, bjälklag, trappor
Koret är belagt med kalkstenshällar och gravhällar, medan det övriga kyrkorummet och sakristia har trägolv.

I långhusets sydvästra hörn börjar stentrappan som genom tornets södra murverk leder upp till tornets första vindsvåning. Upp till tornets andra våning leder en mycket smal murtrappa utmed tornets västra mur, trappan viker av och löper återigen i murpartiet.

Ovan vattendäcket finns ytterligare två däck bestående av glesa plank. På det nedre av dessa däck har man monterat en basstation till 3G-antenner som upptar stora delar av däcket. Den är inrymd i ett plåtskåp med fyra dörrar (höjd ca 2 m, längd ca 3 m) som på tre sidor klätts med papp för att inte synas utifrån. Skåpet står på ett nybyggt podium av trä som bär dess tyngd. Trycket tas upp av tre balkar som är infästa med järn i murverkets fogar. Antennerna är placerade i ljudgluggarna. De är fästa med kraftiga järnrör ca 10 cm i diameter som i sin tur har fästs i bjälkar i träkonstruktionen.

Fast inredning
Kyrkans fasta inredning utgörs i koret av ett altare med altaruppsats samt ett rakslutet altarskrank. Utmed långhusets södra och norra väggar löper kyrkbänkarna, i dess sydöstra hörn står predikstolen som vilar på ett sidoaltare.