GUNNARSNÄS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kor i öster och orgelläktare i väster. En trappa på norrsidan i vapenhuset leder till dess övre plan som har förbindelse med läktaren. Dörröppningen åt vapenhuset är försett med dubbla grålaserade parspegeldörrar med snidade rundlar och utskurna mönster i ramarna. Till sakristian bakom koret finns enkel spegeldörr. Golvet i gången och koret består av skifferhällar och i bänkkvarteren av lut- och såpbehandalad träplank. Väggarna är vitputsade. Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarter. Bänkarna är slutna med marmorerade dörrar. I koret finns en särskild kyrkvärdsbänk och på läktaren enkla gråmålade bänkar.

Kyrkorummet fick sin nuvarande utformning vid en genomgripande restaurering 1946 efter handlingar av arkitekt Erik Fant, Stockholm. Konservator var Olle Hellström. Restaureringens syfte var att återskapa interiörens 1700-tals karaktär, vilken delvis förlorats under 1800-talet. 1946 togs det platta innertakets dekorationsmålningar fram. Dessa är utförda 1780 av Anders Larsson Krok, född i Gunnarsnäs och bl a mästare i Göteborgs målarämbete. Målningarna utgörs bl a av bildfält eller medaljonger med ornament som pryder taksidorna. Mitt i taket finns ett Jahvetecken med änglahuvuden. Altaruppsatsen till det halvrunda altaret är ett verk av bildhuggaren Isac Schullström från 1740. Den har det karakteristiska krucifixet omgivet av kolonner och en överdel försedd med en förgylld sol. Den rundade altarringen med svarvade och dekormålade balusterdockor har troligen tillkommit vid renoveringen 1946. Predikstolen är ovanlig genom sin höga ålder. Den är utförd 1632 i renässansstil av en okänd konstnär. Den är rikt utsnidad med bl a evangelistporträtt på korgens yttersidor och dekorationer på baldakinen.

Dopfunten från 1200-talet har en säregen konstruktion. Den består av två cuppor, varav den ena är upp och nedvänd och fungerar som fot. Denna är av täljsten medan överdelen är av sandsten från Västergötland. Läktaren bidrar till kyrkorummets 1700-tals karaktär. Den bärs upp av marmorerade runda (vid gången) samt fyrkantiga (vid väggarna) pelare. Läktarbröstningen är målad 1740 med apostlabilder av den kände målarmästaren Hans Georg Schüffner. Han kallades allmänt "Guds målare på Dal och i västra Värmland" och tillhör den västsvenska målarskolan. Schüffner har även stofferat altartavlan. Orgelfasaden är utformad i en sparsamt klassicerande stil och tillkom enligt uppgift 1906.

LÅNGHUS
GOLV -I mittgång skifferplattor, i bänkkvarteren lut - och såpbehandlat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
INNERDÖRRAR -Till vapenhuset i väster: Dubbla grålaserade (vid renov 1996-97) pardörrar med snidade rundlar och utskurna mönster i ramarna. Dörrarna tillkom vid renoveringen 1946. Mellan läktare och vapenhus: Enkel grålaserad spegeldörr med glas i övre delen till vapenhuset i väster. Dörren eventuellt från vapenhusets tillkomst 1882.
FÖNSTER - Stora rundbågade 9-lufts dubbla men ej kopplade fönster. Innerfönstren är smårutsindelade med blyspröjs och antikglas. Ytterbågarna kan vara från 1800-talet men innerbågarna nytillverkades vid renov 1996-97 då också blyspröjsarna och antikglasen (från renov 1946) flyttades från ytterbågarna till innerbågarna.
TAK - Bemålat platt trätak. Taket målades på 1780-talet av konstnär Anders Krok, född i Gunnarsnäs församling 1730. Tak under läktaren av gråmålad kryssfanér.
KOR
-Tresidigt kor som sannolikt tillkom under 1600-talets första hälft. Utvidgades vid renoveringen 1996-97 då främre bänkpartiet togs bort.
GOLV - Skifferhällar
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRR- Till sakristia i öster: Enkel grålaserad (renov 1996-97) spegeldörr, troligen från sakristians tillkomst 1882.
FÖNSTER - Av samma utformning som till långhuset men innerbågarnas glas har målningar av konstnär Oskar Brandtberg.
TAK - Som långhus.
VAPENHUS
- Här är kyrkans huvudentré. Vapenhuset inrymmer toalett och städutrymme mot söder och elcentral under trappan längs norra väggen. Trappan går upp till ett mindre övre plan där det finns en enkeldörr med glasad överdel in till läktaren. Vapenhuset tillkom 1882 då ett äldre vapenhus av okänd ålder på sydsidan revs. Vapenhuset förändrades 1946 då fönster på norra och södra sidan sattes igen liksom ett befintligt fönster över porten ändrades till det nuvarande runda fönstret där. Ursprungligen fanns två trappor upp mot läktaren. Vid renoveringen 1996-97 togs den södra bort och en toalett tillkom i detta läge.
GOLV - Moderna slipade kalkstensplattor på entréplanet. Obehandlat trägolv på våning två.
VÄGG - Vitputsade förutom till utrymmen på nedre planet som har väggar av gråmålad kryssfaner.

FÖNSTER -Fyrluftsindelat runt fönster ovan porten mot väster. Fönstret tillkom vid renoveringen 1946.
PORT - Kyrkport mot väster. Diagonalmönstrad profilerad rödmålad panel på utsidan, grålaserad med släta speglar mot insidan, profilerade foder och överstycke. Porten tillkom vid renoveringen 1946.
DÖRRAR -Grålaserade enkla spegeldörrar till toalett, städutrymme och elcentral. Till läktaren; se långhus.
TAK - Något välvt, gråmålad plywood.
ÖVRIGT -Trappanläggning mot norr till läktaren: Trappsteg och golv, lut- och såpbehandlat trägolv. Räcke samt balustrad på övre planet grålaserat (1996-97).
SAKRISTIA
- Tillkom samtidigt med vapenhuset 1882. Förändrades 1946 då fönster mot norr sattes igen och fönstret mot öster fick antikglas motsvarande övriga fönster i kyrkan. 1996-97 tillkom skåpsinredning mot norr. Ingångar till sakristian från kyrkorummet bakom altaret och utifrån genom dörr från söder.
GOLV - Såp- och lutbehandlat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder: Dubbeldörr, yttre dörren profilerade rödmålade lister i diagonalmönster på utsidan och med grålaserade speglar på insidan (motsvarande utformning som kyrkporten i vapenhuset). Innerdörren, grålaserad med speglar av plywood. Dubbeldörren tillkom vid renoveringen 1946. Dörr till långhuset; se långhuset.
FÖNSTER - Rundbågigt med sex lufter, konstruktion, antikglas - som långhus.
TAK - Gråmålad plywood.
ÖVRIGT -Mindre altare i öster i fönstersmygen i form av träskiva, mindre krucifix som altarprydnad fäst på fönstret.
FAST INREDNING
ALTARE - Halvcirkelformat, av sten, vitputsat.
BÄNKINREDNING - Från 1904, ombyggd 1946 som en del av syftet att återskapa kyrkorummets karaktär före 1800-talet, bl a tillkom dörrarna. Slutna bänkkvarter med marmorerade sidor. Vid renov 1996-97 rengjordes och retuscherades utsidorna och insidorna ådringsmålades i en brunaktig kulör. Kyrkvärdsbänk i södra delen av koret. Enkla gråmålade bänkar på läktaren.
PREDIKSTOL - Från 1632 i renässansstil av okänd konstnär. Både korg och baldakin rikt utsnidade. Målade evangelistporträtt på korgens speglar.
ORGEL - Placerad på orgelläktaren i väster. Orgelfasad enligt uppgift från 1906 med klassicerande dekorativ utformning, delvis marmorerad och förgylld.
LÄKTARE - Orgelläktare mot väster: Bärs upp av två marmorerade runda pelare samt fyra enklare fyrkantiga pelare i väster. Läktarbarriären är bemålad med apostlabilder av Hans Georg Schüffner 1740. Golv i bänkkvarteren av lut- och såpbehandlade brädor, i övrigt grå linoleummatta (1996-97). Skåp för textilförvaring från renoveringen 1996-97.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Utförd av Isac Schüllström 1740 i barockstil. Nederdel med karaktäristiskt krucifix flankerad av två kolonner med joniska kapitäl. Överdelen är en tavla med en förgylld sol som centralmotiv.
ALTARRING - Rundad, balustrad med dekorationsmålade svarvade balusterdockor och överliggare. Tillkom troligen vid renoveringen 1946.
DOPFUNT - Från 1200-talet. Består av två cuppor, varav den ena är upp-och nedvänd och fungerar som fot. Nederdelen är av täljsten medan överdelen är av sandsten. Placerad framför kyrkvärdsbänken i södra delen av koret.

Komplettering vid inventeringen 2002:

SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan antas vara uppförd under 1200-talet med delar av de ursprungliga gråstensmurarna bevarade i väster. Den anses ha varit gårdskyrka till den närbelägna herrgården Ekholmen. Sannolikt under 1600-talets första hälft förlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning. 1882 fick kyrkan sin nuvarande form genom tillbyggnaderna av en sakristia i öster och ett vapenhus i väster. Samtidigt revs ett vapenhus av okänd ålder på sydsidan. Kyrkan saknar torn. Strax väster om kyrkan står den helt skiffertäckta klockstapeln av stolpkonstruktion, enligt uppgift uppförd 1811.

Kyrkans långa byggnadshistoria innefattar flera både exteriöra och interiöra förändringar. De ombyggnader och renoveringar som skett följer i allmänhet ett tidstypiskt mönster. Kyrkans exteriör är ett resultat av den på 1600-talet åt öster förlängda medeltidskyrkan, tillbyggnaderna av vapenhuset och sakristian på 1880-talet och 1800-talets stora rundvälvda fönsteröppningar. Enligt uppgift förstorades befintliga fönster och två nya togs upp 1821. Vid samma tidpunkt flyttades predikstolen och byggdes in bakom altaret samtidigt som överstycket till altaruppsatsen togs bort. Gravar inne i koret öppnades, kistorna grävdes ner på kyrkogården och stenarna förstördes. Även vapensköldar inne i kyrkan togs bort. Under 1800-talet (oklart vilket år) täcktes det bemålade taket med pärlspont. 1904 fick kyrkan nya bänkar. 1946 års renovering syftade till att återskapa det som förändrats under 1800-talet. Arkitekt ar Erik Fant, Stockholm och konservator var Olle Hellström, Skara. Predikstolen lagades och placerades på norra långsidan. Altaret med altaruppsatsen rekonstruerades och flyttades något österut för att skapa mer plats i koret. De öppna bänkarna med rundade gavlar byggdes om för att överensstämma med kyrkorummets 1700-talskaraktär. Bland annat förkortades ryggstöden och bänkarna försågs med dörrar. Det bemålade taket togs fram liksom skifferhällarna i gången och koret. Förslaget att förminska långhusets fönster kom aldrig till utförande men i vapenhuset sattes fönster mot norr och söder igen liksom ett norrfönster i sakristian. Ovan dörren till vapenhuset byttes ett rundbågigt fönster ut mot ett mindre runt fönster. Långhusets fönster försågs med antikglas och blyspröjs och korfönstren fick glasmålningar av konstnär Oskar Brandtberg. Nya inner- och ytterdörrar tillkom också 1946. Renoveringen från 1946 präglar fortfarande kyrkorummet. Den senaste större renoveringen, 1996-97 innebar omfattande underhålls- och konserveringsåtgärder såväl exteriört som interiört.