BÅRARYDS KYRKA

Kyrkans exteriör
Båraryds kyrka är en kyrkobyggnad som i likhet med flera andra samtida kyrkor är en kyrka med
exteriört starka kontraster. De högresta fasaderna på tornet, långhuset och koret har stora,
sammanhängande fasadytor i vitt medan taket är svartmålat. Motsatsförhållande häremellan mjukas upp
av de förhållandevis stora fönstren och portarna med rombformade kasetter.
Båraryds kyrka har portar i samtliga väderstreck. För bilburna besökare möter man som regel först den
norra porten, vilken även om den inte vanligtvis används har fått stor omsorg. Detta gör sig gällande i
portens storlek samt i den inskription den har i dörröverstycket. Texten lyder: Båraryds Kyrka bygd
under KONUNG OSCAR IIds REGERING År 1880.
Ovan överstycket är porten utsmyckad med ett runt fönster. Vidare har dess betydelse markerats genom
en risalit, som upptill kröns av ett kors. Sannolikt har man ansett att den norra porten var viktig då den är
väl synlig från färdvägen. Den södra porten var ursprungligen väl synlig för den som anlände till Båraryd
söderifrån. I takt med att de högväxande tujorna som har planterats i nära anslutning till långhusets
södervägg har nämnda port dock fått en mer undanskymd placering. Porten på långhusets södra sida har
emellertid fått samma dimensioner som den i norr men saknar det dörröverstycke som sannolikt
ursprungligen fanns även där. Utrymmet har istället satts för med en provisorisk skiva av trä.
Västtornets port är i jämförelse med de norra respektive södra portarna mindre och har därtill inte fått
samma omsorg beträffande utformningen. Gemensamt för samtliga portar är dörrbladens rombformade
kassetter. Dessa går även igen i porten på korets östra sida liksom i den senare upptagna dörren ner till
värmecentralen i källaren. Portarna är alla målade i en brun kulör, vilken också har använts till
fönsterbågarna.
Utsmyckningen av kyrkans exteriör är sparsmakad. Värt att poängtera är dock den profilerade
takgesimsen i anslutning till takfoten liksom den tandformade fris som löper därunder. Båda är
klassiserande och är genom att de i likhet med övriga väggpartier har avfärgats med vit kalkputs
inkorporerade i fasaden.
Tornet har likt risaliterna vid de norra och södra portarna försetts med runda fönster. Därtill är tornet
utsmyckad med en lanternin, som överst är försedd med en spira.
Absiden är femkantigt och har i likhet med övriga kyrkan en gesims och där inunder tillhörande fris.
Utsmyckningen av koret är genom byggnadskroppens mindre skala mer påtagligen är långhusets och
tornets.

Båraryds församling och socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster
angränsar socknen till Halland. I Båraryd uppfördes under medeltiden en mindre kyrka. Allt eftersom
församlingens befolkning ökade uppkom behovet av ett större kyrkorum. Som alternativ till att bygga en
ny kyrka i församlingen diskuterades under från 1850-talets början möjligheten att gå samman med
Våthults församling och uppföra en gemensam kyrka på ny plats.
Församlingarnas båda medeltida kyrkor skulle då rivas och en ny, stor kyrka uppföras på en av de
föreslagna platserna; Ödesgärdes mo, Smörhult, Stora Båraryds gärde, Hulugårds gärde och Buskegårds
gärde. Ingen av platserna blev vald och även andra alternativ, såsom en ny kyrka i Gislaveds uppväxande
tätort förkastades. 1873 fastställdes av Kungl. Maj:t att Båraryds församling istället skulle bygga en egen
församlingskyrka på befintlig kyrkplan. Efter strandade samarbetsplaner beslutade Våthults församling
för sin del att bevara befintlig, medeltida kyrka.
Byggnationen av Båraryds nya kyrka påbörjades 1880 och kunde slutföras 1882. Kyrkan uppfördes
enligt ritningar framtagna av arkitekt G Söderberg. Båraryds kyrka fick formen av en traditionell
nyklassicistisk kyrkobyggnad med stora volymer och resligt västtorn. Kyrkan fick en central placering i
öst-västlig riktning på den relativt högt belägna kyrkotomten. Genom sin placering invid färdvägen
genom Båraryd, från Våthult i söder och ut till Nissastigen i öster, blev kyrkan ett naturligt blickfång i
byns bebyggelse.

Båraryds kyrka uppfördes 1880-1882. Vid en första anblick är kyrkobyggnaden lätt att generalisera som
en typisk så kallad Tegnérlada men vid närmare anblick blir dess särskiljande drag allt tydligare.
Ritningarna till kyrkan gjordes av arkitekt G Söderberg.
Båraryds kyrka har stora volymer. Skeppet är långsträckt och tornet reser sig högt över den omgivande
bebyggelsen. Kyrkans höjdsträckning är delvis ett resultat av kyrkotomtens belägenhet i förhållande till
den omgivande bebyggelsen. Kyrkobyggnaden vilar på en grund av huggen granit. Stommen utgörs av
murad natursten som sedan har putsats och av avfärgats vit med kalk.
På taket ligger bandfalsad och kopparplåt. Ursprungligen var långhusets och absidens takfall täckta med
papp medan tornet från början hade ett tak av kopparplåt. Papptaken ersattes dock av kopparplåt 1922, då man efter ständigt återkommande underhållsarbeten önskade ett mer tåligt material.
Kyrkorummet som möter innanför det väl tilltagna vapenhuset är av salskaraktär. Volymen är näst intill
obruten. Färgsättningen är till övervägande delen ljus och den fasta inredningen präglas av de
nyklassicistiska idealen. Förändringarna som har genomförts i kyrkorummet har visserligen sin tids
prägel men har inte utformats så att de intar en dominerande roll.