LISTERBY KYRKA

Under 1840-talet slutfördes fem kyrkobyggen i Blekinge. Till dessa räknas även den omfattande till- och ombyggnaden av Listerbys kyrka 18451849 (i källorna anges dock såväl 184547 och 18451849 som 18471849). På platsen fanns sedan tidigare en romansk kyrka, sannolikt uppförd i slutet av 1100-talet. Kyrkan hade successivt genomgått mindre förändringar. Exempelvis tillkom en sakristia av gråsten intill den norra korväggen 1738 som en följd av kyrkoledningens strävan efter enhetliga kyrko-rum i hela landet. Upptagande av nya fönster skedde vid dels predikstolen 1686, dels i koret någon gång före 1833. Trots detta beskrivs interiören 1843 som ovanligt mörk (Anderson 1932). Ett målat platt innertak 0nns omnämnt från 1600-talet och 1693 nämns ett vapenhus av gråsten (möjligen medeltida).

Den ursprungliga avsikten var att kyrkan skulle byggas om och expanderas åt väst med en partiellt bevarad plan. För ritningarna stod arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet som arbetat om en ritning av lantmätaren Otto Emanuel Ödman från Ronneby. På en av Åbom signerad ombyggnadsritning daterad 1843 framgår att den romanska kyrkan i Listerby hade samma plan som den i Ronneby, med ett svagt trapetsoidformat långhus och ett absidavslutat kor. Koret var väsentligt mindre än långhuset och något excentrisk placerat vilket åstadkom en relativt smal triumfbåge. Något torn var inte uppfört, men en fristående klockstapel av trä (tidigast omnämnd 1673) fanns placerad söder om byggnaden.

Ombyggnaden 18451849 kom radikalt att förändra Listerby kyrka. Den då drygt hundra år gamla sakristian behölls, liksom delar av de norra kor- och långhusmurarna. Resterande delar revs och uppfördes på nytt. Placeringen av korets och långhusets sydliga murar förflyttades söderut. I kombination med att långhuset expanderades västerut skapades ett rymligare kyrkorum. Även triumfbågen förstorades. Genom att bredda korets yttermurar 0ck kyrkan en enhetlig fasad i liv. För att åstadkomma ett symmetriskt takfall breddades även nordmuren ovan sakristian. Absiden försågs med en centralt placerad port med ett stort rundbågigt överljus. Murarna uppfördes av gråsten medan murtegel utgjorde omfattningar vid fönster, dörrar och luckor. För murningsarbetet svarade J. Rosenlund, byggmästare och kantor från Tving. Taket spåntäcktes.

Fortfarande var Listerby kyrka tornlös. 1871 tillkom emellertid ett nygotiskt västtorn efter en ritning från 1869 av Johan Adolf Hawerman, lärare vid Konstakademien och arkitekt vid Överintendentsämbetet. Samtidigt revs klockstapeln. 1882 får kyrkan en ny orgel tillverkad av Åkerman & Lund i Stockholm, med fasad tillverkad efter ritning av arkitekt Claes Grundström vid Överintendentsämbetet.

I och med ett rymligare långhus tilläts den nytillverkade bänkinredningen i två rader att skjutas in från nord- respektive sydväggen bildandes totalt tre gångar. Absiden dekorerades med en målad Golgataframställning och änglar. Den östra korväggen, ovan absiden, smyckades med en strålsol. Med absidportens överljus som fond stod träaltaret omgärdat av en kolmårdsmarmorerad altarring med balusterformade dockor. Ovanpå altaret fanns ett avskalat förgyllt kors med svepduk, typiskt för senempiren och 1800-talets eklekticism. Korset hänger idag i långhuset på den södra muren.

Predikstolen från omkring år 1600 återanvändes men målades om och försågs med ett nymålat draperi nedtill. På väggen ovanför målades en gul drapering. Något ljudtak uppsattes aldrig. Från den äldre kyrkan behölls även läktarbarriären.

Bortsett från mindre förändringar som att tornspiran, gesimser och lister avtäcks med galvaniserad plåt runt 1920 kom nästa stora omdaning att vänta till 19471950. Under ledning av Karlskronas stadsarkitekt Sigge Ullén genomförs en restaurering som främst omfattar interiören, även om också kyrkans tak läggs om och täcks med enkupigt taktegel, häng- och stuprännor monteras och samtliga dörrar och fönster ersätts med nya.

I kyrkorummet gjuts ett betonggolv som beläggs med nytt trägolv. Pardörrarna i absiden sätts igen och konstnären Gunnar Torhamn målar 1950 verket Kristi uppståndelse al secco. På predikstolen avlägsnar konservator Osvald Owald 1800-talets gråvita övermålning. Efter konservering av Owald placeras även det ursprungliga ljudtaket ovan predikstolen, som länge hade legat förvarat i tornet. Owald avlägsnar även 1800-talets övermålningar på läktarbarriären. Under läktarbarriären tillkommer vigselrum, kapprum, elcentral samt toalett. Även i sakristian installeras en toalett. Ett altare av tegel med skiva av kalksten tillkommer, liksom altarskrank.

Under de kommande åren återvänder Gunnar Torhamn vid ett par tillfällen för ytterligare arbeten i kyrkans interiör. Bland annat står han bakom en ny dopfunt av granit 1953 som ersatte en vitmålad och delvis förgylld träfunt från 1866, och 1959 utför han fyra evangelistreliefer till predikstolen. 1962 får torntaket kopparplåt samtidigt som spiror och tornkors förgylls.

Orgeln från 1882 byggs om 1952, men ersätts helt 1985. Bakom den nya orgeln står J. Kunkels orgelverkstad i Lund. 19861987, 1991 samt 1996 utförs puts- och måleriarbeten i enlighet med tidigare kulörschema. Efter upptäckten att taket läcker läggs hela norrsidan om med ny papp, läkt och tegel 1997. Mindre underhåll görs även på södra sidan. År 2000 kräver barnverksamheten mer utrymme och långhusets två bakre bänkrader avlägsnas.

I syfte att modernisera värmesystemet genomfördes en större renovering 2009. I samband med installation av ett vattenburet system kom stora delar av kyrkans golv att bytas, delar av interiören att målas om och utrymmena under läktarbarriären att byggas om. Även koret kom åter att omgestaltas. Golvet av trä byttes mot kalkstensplattor och ett nytt altare samt altarskrank ersatte de från restaureringen 19471950. Arbetena leddes av arkitekt Hans Ponnert. En exteriör restaurering av kyrkan genomfördes 2018 då fasaderna putsades om och avfärgades i bruten vit kulör med kimröksgrå sockel. Fönstren renoverades och målades i en ljusockra ton. Under arbetet uppdagades skador på takkonstruktionen vilket ledde till att även takstolarna reparerades.

Kyrkans planform är oförändrad sedan det kvadratiska västtornet uppfördes 1871. Utöver tornet består planen av ett rektangulärt långhus, sakristia i nordost samt i öster ett invändigt smalare kor som avslutas med en centralt placerad och välvd absid.

Murverket av gråsten vilar på en relativt hög och lätt utskjutande sockel av putsad natursten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i bruten vit kalkfärg. Omfattningar och listverk är av slätputsat murtegel som avfärgats med samma kulör som fasaden i övrigt. Sockeln är spritputsad och avfärgad i en ljus kimröksgrå nyans. Längs långhusets nord- och sydfasader löper en pro0lerad takfotsgesims som bildar omsvep över långhusets slätputsade hörnpilastrar. På östgaveln följer en gesims även längs sadeltakets hela lutning. Samma listverk åter0nns på västgaveln där den utgör gördelgesims kring tornets tre fasader. Parallellt med denna, i höjd med långhusets taknock, löper en liknande gördelgesims som emellertid inte är fullt lika utskjutande. Nedanför denna syns inskriptionen BYGGDT MDCCCLXXI på en inmurad naturstensskiva. Under ett utskjutande tälttak med underliggande tandsnitt och pro0lerad gesims 0nns tornets åtta ljudluckor av liggande träpanel, två i varje väderstreck. Ovan tälttaket 0nns en åttkantig lanternin placerad med fyra upptagna inspektionsluckor. Såväl ljud- som inspektionsluckor är rundbågiga och tillverkade av trä som målats i svart kulör.

Huvudentrén återfinns i tornets västra fasad i en utskjutande portal, markerad av dubbla kopparavtäckta gesimser av vilka den nedre har underliggande tandsnitt. En rödbrun pardörr av trä med liggande panel samt ett rundbågigt spröjsat rosett-liknande överljus sitter något indragen i en tvåsprångig omfattning. Framför entrén ligger ett lågt trappsteg av natursten med infällt skrapgaller. Dörren till sakristian i nordöst utgörs av en stickbågig enkeldörr som bevarats sedan uppförandet 1738, men kan vara av tidigare datum. Dörren av trä är beslagen med smidda spik och plattstål som exteriört bildar sex fält.

Långhuset och sakristian är avtäckta med sadeltak belagda med enkupigt tegel. Tornets åttkantiga tornspira, tälttak samt gördelgesimser är avtäckta med kopparplåt. Tornspiran ovan lanterninen avslutas nedåt mot fyra branta gavelrösten som kröns av förgyllda spiror. Ett förgyllt kors och klot åter0nns överst på tornet. Absiden avtäcks av ett hjälmtak av svartmålad bandtäckt plåt och takfoten pryds av tandsnitt av enklare modell.

Kyrkans samtliga fönster är tillverkade av trä. De södra långhus- och korfasaderna bryts upp av fem rundbågiga småspröjsade korspostfönster. Långhusets norra mur är försedd med tre fönster med motsvarande utformning. Rundbågiga och smalare fönster återfinns på långhusets västra gavel, ett på vardera sidan om tornet. Båda sitter i breda och svagt inskjutna nischer. Tornets norr- och sydfasad har vardera tre fönster med identisk placering, ett rundbågigt smalt nederst samt två högresta rektangulära under den första gördelgesimsen. Ett runt fönster bryter upp gavelröstet ovan absiden och ger visst ljus till vinden. Sakristians nord- och östfasader har vardera ett rektangulärt fönster med spröjs och mittpost. Samtliga fönster är oljefärgsmålade i gul kulör. Tornets rektangulära fönster samt det runda fönstret har fönsterbleck av kopparplåt, resterande fönster i kyrkan har solbänkar av röd kalksten.

Interiör
Huvudentrén leder in till ett vapenhus med putsade väggar och golv av kvadratiska kalkstensplattor. Innertaket av trä är målat i en ljust grå kulör. I de södra och norra väggarna 0nns smala rundbågiga nischer med vardera ett spröjsat rundbågigt fönster. I vapenhuset finns fyra målningar på träpanel från kyrkans läktarbarriär. Via en spegelindelad döbattangdörr med vardera ett kvadratiskt facettslipat fönsterglas nås passagen under läktaren. Underbyggnadernas väggar är klädda med gråmålad stående träpanel. Passagen kantas av fyra träkolonner. I söder leder dörrar mot samtalsrum och förråd medan wc och apparatrum återfinns i norr. Dörrarna har överljus med vertikalt ställda spröjs.

Genom en identisk döbattangdörr som tidigare nämnda äntras kyrkorummet med rektangulär planform och reveterat tunnvalv målat med limfärg i gråblå kulör. Koret utgörs av en smalare förlängning av långhuset med ett något lägre tunnvalv. En kornisch markerar övergången mellan valv och yttermurar. Väggmurarna är målade med limfärg i ljus ockraton och bryts upp av fyra rundbågiga fönster i söder och tre i norr. Samtliga är placerade i djupa fasade nischer. Fönsterbänkarna sluttar inåt kyrkorummet och är belagda med rödaktig kalksten. Långhus och kor lyses upp med åtta elektri0erade ljuskronor av mässing. Mellan fönsternischerna hänger tio elektriska mässingslampetter tillverkade av Fongs Gelbgjuteri i Gränna 2009, av samma modell som ateljé Lyktan levererade till sakristian i samband med renoveringen 19471950. För den ursprungliga ritningen till dessa stod Hans Bergström. Långhusets trägolv är täckmålat i grå kulör. Bänkarna är ordnade i två slutna kvarter på var sida om mittgången med sidogångar längs yttermurarna.

Övergången mellan långhus och kor är tydligt markerad genom de indragna murarna, det neddragna tunnvalvet samt att golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor.

Även en nivåskillnad om ett steg i golvet markerar korets utbredning. Kalkstensgolvet fortsätter in i den välvda absiden som täcks av en polykrom al seccomålning av Gunnar Torhamn, Kristi uppståndelse. Framför absiden står ett altare samt en halvcirkelformad altarring.

Intill korets norra och södra murar 0nns bänkar av trä, målade i grå nyans. Mellan bänkarna mot norr leder en gråmålad spegeldörr av trä in till sakristian. Brädgolvet, även det målat i grått, är lagt i öst-västlig riktning och väggarna är vitkalkade. Platt brädtak, målat 1740 med bibliska motiv, bland annat Kristus i strålglans. I djupa fasade nischer, en vardera i den östra och norra väggen, sitter rektangulära spröjsade fönster med bågar av trä och inåtsluttande fönsterbänkar av kalksten. Fyra mässingslampetter från ateljé Lyktan hänger på vardera sidan om fönsterna. I sakristians västmur 0nns två spegeldörrar av trä. Den ena är placerad tätt intill korfasaden vilken via en smal gång med murad tegeltrappa leder upp till predikstolen. Gången har putsade vitkalkade väggar och välvt tak samt handledare av lackad rundstång. Påskriften Herre upplåt mina läppar så att min mun kan förkunna din ära läses på norrväggen. Den andra dörren återfinns längre in i rummet och döljer sakristians yttre entrédörr. Västväggen täcks i övrigt av fast skåpinredning avsedd textilförvaring vars fronter replikerar samma spegeluppbyggnad som nyss nämnda dörrar. Samma typ av spegelindelade träfronter bildar på den sydöstra muren mot koret väggar och dörr till sakristians toalett. Orgelläktaren i väster upptar långhusets hela bredd och vilar i framkant på fyra kolonner samt mot vardera yttervägg en pelare av gråmålat trä. Utrymmena under orgel-läktaren döljs av ett uppreglat väggparti med vertikalt ställd träpanel i samma grå nyans som kolonnerna. Dörrar utmed sidorna döljer ett förråd samt trappan till orgelläktaren. Läktarbarriären har tolv fält med målade apostlar utförda år 1700 av Jöns Åkesson Wulf. De ramas in med arkadställning av plansnidade förgyllda ornament och åtskiljs av kannelerade pilastrar som tillsammans med en grönmålad överliggare bildar ett ramverk kring målningarna. Centralt i barriären 0nns ett ryggpositiv från 1952. Läktarens orgel har en symmetrisk uppbyggd fasad i nyklassicistisk stil med kannelerade pilastrar, rundbågar och frontoner. Den tredelade fasaden är målad i en ljusgrå kulör med förgyllda detaljer.

Via en trappa från läktaren nås tornets två plan. Väggarna består av murad natursten med vitmenad kalkputs. Trappor, ledare, golv och viloplan är av obehandlad furu.

Inredning och inventarier
Altaret från 2009 är tillverkat av putsat tegel som avfärgats i grågrön nyans med altarskiva av kalksten. Kalkstensskivan återanvändes från ett murat tegelaltare från renoveringen 19471950.

Framför altaret finns en halvcirkelformad altarring från 2009 där en överliggare av trä bärs upp av spänstiga smidesståndare. Knäfallet är klätt med grått skinn. Be0ntlig altarring ersatte ett tresidigt altarskrank av trä i samma stil som bänkkvarteren. Det senare var tillverkat vid renoveringen 19471950.

Dopfunten med baldakin är placerad i korets sydvästra hörn och är tillverkad 1953 av krysshamrad granit efter ritning av Gunnar Torhamn. Den höga oktagonala cuppan vilar på en cylindrisk fot och pryds av en medaljong med en duva i relief. Den åttkantiga baldakinen av polykromt målat trä är från 1600-talets slut och härstammar från den äldre kyrkan. Efter att ha förvarats i tornet placerades den åter i kyrkorummet efter en konservering 1960.

Två slutna kvarter från 1950 utgör kyrkans bänkinredning. Bänkarna är invändigt målade i grå nyans. Kvarteren ramas in av spegelförsedda gavlar, dörrar och fronter med färgsättning i rött, grått, blått och grågult tillkommen efter Gunnar Torhamns anvisningar. Den befintliga bänkinredningen ersatte möjligen de slutna bänkkvarter som tillverkades vid kyrkans färdigställande på 1840-talet. Äldre delar av en ännu tidigare gråmålad bänkinredning från tidigt 1700-tal förvaras på orgelläktaren. Den underliggande originalmålningen togs 1950 fram på två av dessa dörrar av konservator Osvald Owald.

Orgeln med 18 stämmor och inbyggt spel bord är tillverkad av J. Künkels Orgel verkstad. 1882 hade Åkerman & Lund Orgelverkstad levererat en tolvstämmig orgel vilken fått en ny orgelfasad efter Claes Grundströms ritning. 1952 utvidgades stämmorna till 22 stycken och två manualer innan den befintliga installerades 1985.

Predikstolen med baldakin tillverkades runt år 1600 och är placerad i långhusets nordöstra hörn. Den femsidiga och oregel bundna korgen är tillverkad av ek. Sidorna är uppbyggda av ett bemålat och delvis förgyllt list- och ramverk med pilastrar, tandsnitt och skulpterade detaljer. Predikstolen målades på 1800-talet i grått, svart och guld och ramverkets fält 0ck förgyllda kyrkliga emblem. Konservator Osvald Owald avlägsnade övermålningen i samband med restaureringen 19471950. De fyra evangelist0gurer i relief som
återfinns under korgens rundbågar är utförda i lindträ av Gunnar Torhamn 1959. Ursprungligen hade dessa fält haft någon typ av utsmyckning, alternativt textstycken likt det som sparats i fältet längst mot koret. I detta fält 0nns också påskriften Anno 1693 Petrus Svahn som troligen åsyftar året då predikstolen målades. Korgen dekoreras nedtill av ett på trä målat draperi, troligen tillkommit på 1800-talet. Den sjusidiga baldakinen, som tidigare hade förvarats i tornet, sattes upp ovanför korgen 1950 efter att ett på väggen målat draperi hade tagits bort. Baldakinen är samkomponerad med predikstolen och pryds av listverk och tandsnittsdekor.

Tornets två kyrkklockor är gjutna i gulmetall under 1700-talets första hälft. Mårten Wetterholtz från Karlskrona levererade den större klockan 1704 och 1746 göt Andrea Wetterholtz i Malmö en mindre variant med inskription.