FJÄLLSJÖ KYRKA

Fjällsjö kyrka uppfördes mellan åren 1817-1818. Jon Mattson från Avaträsk var byggmästare. Det är en träkyrka på naturstensgrund med väggarna utförda i stolpkonstruktion med liggande panel på förvandring och gavelröstena klädda med spån. Kyrkan är byggd i en nyklassicistisk stil och består av ett enskeppigt långhus med en i öst lägre sakristia med separat ingång i söder och en mindre tillbyggnad för arkiv åt norr samt torn med huvudentré i väster. Hörnen på långhus och torn markeras av släta hörnkedjor av brädor. På långhusets fasad finns fyra fönster på var sida med rundbågig avslutning. Fönstren sitter i djupa nischer med tredingsformat krön precis som ljudluckorna på tornet. Glasrutorna är av äldre modell. Långhusets sadeltak är täckt av ett galvaniserat och falsat svartmålat plåttak vilket 1960 ersatte ett tidigare spåntak. På den östra delen av taknocken sitter en spånklädd spira med flöjel.

Sakristian är en mindre tillbyggnad mot långhuset och har liksom tornet och långhuset panel på förvandring med en dropplist av trä och med en grund av natursten och gjuten betong. Sakristian täcks av ett sadeltak som är spåntäckt i likhet med gavelröstet. Från öster leder en trappa ned till källaren och i norr finns en låg tillbyggnad utan fönster, likaså med spåntäckt tak. Sakristians två fönstren i öster har samma utformning som långhusets fönster.

Det kvadratiska tornet har en enkel men markerad takfot och en lanternin som avlutas med en spånklädd spira med flöjel och förgylld kyrktupp. Klockvåningen och ljudluckorna, med tredingsformad avslutning, markeras genom den under ljudluckorna profilerade listen. Ljudluckorna är av pardörrstyp och målade i en ljusblå kulör med markerade gångjärn. Lanterninen är liksom tornhuven täckt med ett spåntak. Lanterninen har rundbågiga fönster med tredingsformad omfattning åt alla väderstreck. I bottenvåningen på tornet finns huvudingången och ett fönster lika långhusets åt söder och norr. Högre upp sitter ett enluftsfönster med tolv rutor och med ett i nederkant dekorerat fönsterfoder mot norr, söder och väster. Västportalen nås genom en tresidig trätrappa med handledare i metall samt en åt norr liggande handikappramp av trä med metallräcke. Porten är en dubbeldörr med mönsterlagd slätspont målad i en brun kulör. Portalomfattningen utgörs av två rikt utformade pilastrar med utskurna motiv som kors och blomma, vilka bär upp en med pilastrar inramad inskriptionstavla med tandsnittsdekoration och texten GÅN IN I HANS PORTAR MED TACKSÄGELSE. I HANS GÅRDAR MED LOF, TACKEN HONOM. LOFVEN HANS NAMN Ps. 100:4.

Kyrkans exteriör är relativt välbevarad förutom mindre förändringar. Kyrkan genomgick enligt skriftliga källor från 1923 en grundlig restaurering 1864 men uppgifter saknas på vad som genomfördes, både invändigt och utvändigt. Arkivet byggdes till 1901 mot sakristians norra vägg och 1925 byggdes den södra ingången till sakristian. Långhusets takspån ersattes 1960 av ett falsat plåttak och skorstenar på sakristian och långhuset har troligen vid installation av elvärmen avlägsnats. I mitten av 1990-talet målades fasaden om och takspånen tjärades sommaren 2004. Svarta hängrännor sitter på samtliga fasader åt söder och norr samt vitmålade stuprör i varje hörn på långhus, sakristia och torn.

Fjällsjö kyrka uppfördes mellan åren 1817-1818. Jon Mattson från Avaträsk var byggmästare. Det är en träkyrka på naturstensgrund med väggarna utförda i stolpkonstruktion med liggande panel på förvandring och gavelröstena klädda med spån. Kyrkan är byggd i en nyklassicistisk stil och består av ett enskeppigt långhus med en i öst lägre sakristia med separat ingång i söder och en mindre tillbyggnad för arkiv åt norr samt torn med huvudentré i väster.

(Se även anläggningens historik samt kyrkans exteriöra & interiöra beskrivning för ytterligare historik).

Kyrkans interiör har genomgått mer betydande förändringar vid ett flertal tillfällen. 1832 beskrivs kyrkan som en brädslagen kyrka ut- och invändigt med vita pilastrar och taklister i exteriören. Inredningen var målad ljusblå, predikstolen saknade bildhuggeri och altartavlan var av väv. 1901-1902 genomgick kyrkan invändigt en restaurering då väggarna blev pappspända, väggar och tak fick en dekorativ utsmyckning och nya bänkar sattes in. Fram till 1932 fanns ett korskrank framme i kyrkan vilket då togs ned och skänktes till Ramsele gamla kyrka dit de ursprungligen hört. 1933 målas kyrkan om invändigt under ledning av Olle Hjortzberg och elvärme installerades. 1942 värmeisolerades tak och väggar med spån efter Einar Lundbergs förslag. 1947 ersattes väggarnas pappspänning och det fasspontklädda taket med en täckning av träfiberplattor. Restaureringen 1974-75, efter arkitekt Hans Thunells förslag, hade som utgångspunkt att återföra kyrkans interiör till ursprungligt utseende, det vill säga 1817-1818. Då upptäcktes under plattorna korväggens skenarkitektur. Samtidig isolerades kyrkan genom att spånisoleringen från 1947 ersattes med mineralull. Golven lades om och predikstolen behölls men sänktes. Altarringen byttes ut. 1975 installerades också en kororgel, byggd av Gustaf Hagströms orgelverkstad. Den är tillverkad i furu och laserad för att stämma överens med kyrkans interiör. Under restaureringen 1974/75 installerades ny elvärme.

Vapenhuset nås genom entrén i väster genom två par dubbeldörrar. Det inre dörrparet är modernare till utformningen med en mönsterlagd panel och med ett brett vitmålat dörrfoder. Troligen är också den yttre porten bytt. Vapenhusets väggar har liggande brädor förutom väggen i öst som tillkom när toalett installerades 1964. Taket består av breda vitmålade brädor från vilken en mässingskrona hänger. På norra väggen finns trappan upp till tornet och läktaren. Under trappan finns en mindre skrubb. Trappstegen är obehandlade med en laserad sockel. Trappräcket är inbyggt med stående panel ned mot golv som är vitmålad. Handledaren är profilerad och målad grå. Mot yttervägg finns en enklare rund handledare. Golvet i vapenhuset består av brädor i olika bredd som är lackade. De tre brädlängderna framför ingången till kyrkorummet är modernare än övriga. Längs med golvet löper en enkel golvlist med avfasad kant i ljus kulör med inslag av grönt. På golvet ligger en gångmatta i brunt med inslag av gult och orange. Rummet får ljus genom ett fönster på vardera norra och södra väggen i en djup panelad nisch. Här finns modernare innanfönster. Under fönstren sitter element samt ett på trappgaveln. Vapenhuset har liksom kyrkorummet förändrats ett flertal gånger genom restaureringar. Kyrkorummet nås genom ytterligare ett vindfång med en gråmålad spegeldörr med dubbla dörrblad med tredingformat krön lika fönstren.

Vindfånget mellan vapenhuset och kyrkorummet har en modernare väggpanel och över dörrposten sitter en spånskiva. I norr finns ett inbyggt förråd med elskåp och förrättningsredskap. På trägolvet ligger den gångmatta som fortsätter ut i kyrkorummet. En gråmålad spegeldörr med dubbla dörrblad leder in till kyrkorummet. Ovanför dörren mot kyrkorummet sitter mot taket en bit av den utsmyckning som återfinns i västra entréns portalomfattning.

Orgelläktaren bärs upp av fyra runda marmorerade pelare och läktaren upptar hela västra sidan. Orgeln är centralt placerad med en orgelfasad från 1884 vilken är symmetriskt uppbyggd i ett nyklassicistiskt utförande. Läktarbarriären är rak och sluten med fältindelningar vilka delas upp av pilastrar med korintiska kapitäl. Dess färgsättning återkommer i predikstolen. På barriären är ett skyddsräcke av mässing monterat. Det ursprungliga golvet ligger under en orange heltäckningsmatta. På norra sidan finns sex bevarade bänkar från 1902. I taket under läktaren finns tio infällda lampor samt på var sida av dörren en lampett lika de i resten av kyrkorummet. Under läktaren finns på västra väggen ett mindre skåp i blå lasyr samt på motsatt sida om dörren en lång klädhängare. Passagen mellan väggen och de bakersta bänkarna är smal.

Det är ett brett rymligt kyrkorum och över kyrkorummet välver sig ett trätunnvalv. Interiören har ett äldre formspråk som står i kontrast till de moderna bänkarna. Väggarna i kyrkorummet är klädda med liggande panel i olika bredd. Mellan långsidorna sitter ett dragjärn förankrat. Taklisten är målad i en ljus grå kulör som ansluter till det ljust målade taket och väggarnas vitgråa nyans. I mittgången ligger en gångmatta i brunt på golvet av breda brädor. Utmed golvet löper en låg golvlist med fasad kant målad en grå nyans.

Kyrkorummet får ljus genom fyra symmetriskt placerade fönster på norr- och södersidan. Fönstren med rundbågig avslutning är placerade i djupt indragna fönsternischer klädda med panel och med tredingsformade krön. Fönstren är spröjsade sexluftsfönster med fönsterbågar målade i en ljust grå kulör, med innanfönster. Under fönstren sitter utanpåhängande element vilka har samma kulör som väggarna men med en dragning åt grönt.

Armaturen består av fyra lampetter på varje långsida av mässing med elljus. I taket, ovan mittgången, hänger två kristallkronor och en ljuskrona i mässing. Ovanför några av fönstren sitter stora runda spotlights riktade mot koret som med sin klotform och vita färg inte alls passar in i kyrkorummet. Avlånga högtalare sitter uppsatta i fönsternischernas yttre kant i de fyra fönstren närmast koret.

Den blågrönlaserade bänkinredningen är sluten med dörrar mot mittgången och ritades av arkitekt Hans Thunell inför restaureringen 1974/75. Bänkarna bryter medvetet med sitt enkla och raka utförande och färgsättning. Bänkkvarteren fortsätter in under läktaren.

Predikstolen sitter på långhusets norra sida i korets främre del. Predikstolen är från 1863 och är en kopia av predikstolen i Bjärtå kyrka, Bollstabruk, Ångermanland. Korgen har en stram form som luckras upp något av den mjukt utsvängda nedre partiet vilket avslutas med ett förgyllt granatäpple. Bokstödet bärs upp av en förgylld kerub. Över korgen finns ett ljudtak som kröns av en förgylld glob med kors. Den har en gråvit färgsättning och tre fält med förgyllda symboler på korgen. Trappan döljs bakom det slutna trappräcket med tre fältindelningar. Speglarna är odekorerade. 1979 monterades en handledare i järn. Innertaket på ljudtaket är målat med en skulpterad strålsol på blåmålad botten. Predikstolen sägs ersätta en predikstol från 1600-talet som nu finns i kyrkomuseet uppe i tornet men inga uppgifter talar för att den skulle ha suttit uppe i dagens kyrka.

Korets golv är förhöjt. Under restaureringen 1974/75 isolerades utrymmet under golvet men på ett sådant sätt att golvdrag skapades. 1979 lades golvet om och en ny tät blindbotten lades på befintligt bjälklag och isolerades. Golvbrädorna är från byggnadstiden och lackerades under omläggningen av golvet 1979. Utmed golvet löper en golvlist som även finns i kyrkorummet. Koret är sparsamt möblerat. På golvet framför altarringen ligger en vävd matta i ljusa pastellfärger. Kororgel från 1975 står i sydöstra hörnet. Här står en ljusglob, en nummertavla och en dopfunt. I nordöstra hörnet finns en mindre sluten korbänk.

Dopfunten av trä är målad i stenimitation samt med treklövermönster på cuppa och pelare med en nedsänkt dopskål i silver. Bakom dopfunten står den i ett fundament förankrade ovala nummertavlan. Ramen har formen som en oval lagerkrans med förgyllda band och kröns av en skulpterad treeninghet med bakomliggande strålknippe.

Kormålningen togs fram under restaureringen 1974/75. Målningen är uppbyggd som en klassisk arkitekturuppställning med skenperspektiv och sträcker sig över nästan hela korväggen. Kolonner bär upp ett entablement och en central rundbåge med kassettak. De målade kolonnerna i mitten skapar en känsla av djup tillsammans med den överliggande bågen med kassettaket. Dörrarna på var sida om altaret är inmålade i skenperspektivet. Skenperspektivets ytor är marmorerade i en svagt rosa ton. På var sida om altaruppsatsen finns två spegeldörrar, lika entrédörren in till kyrkorummet, vilka leder till sakristians utrymmen. Ovanför dörrarna finns en grund nisch klädd med panel målade i samma kulör som dörrfodret. Framför varje dörr står en flyttbar trappa i trä.

Altarbordet är av trä och täcks av en duk samt ett broderat antependium. Till vänster om altarbordet står ett processionskors. Altarskåpet är från 1500-talet och ersatte efter renoveringen 1974/75 altartavlan målad av Olle Hjortzberg 1933 som nu hänger på södra långsidan mellan två fönster. Innan restaurering 1933, då Olle Hjortzbergs altarmålning sattes upp på korväggen, satt det ovan altarbordet ett förgyllt kors med svepning och törnekrona.

Altarringen i fyra lika delar är hopsatt till en rundel med ingång från norr och söder. Balusterdockorna är vita med förgyllda detaljer. Den är målad i vitt med tygklädd överliggare samt knäfall i en ljust kopparfärgad ton. Den ersatte 1974/75 en altarring i ungefär samma utförande.

Sakristian ligger i öster och nås genom spegeldörrar på var sida av altaruppsatsen samt från en sidoingång i söder vilken tillkom 1901. Under restaureringen av kyrkan 1974/75 fick sakristian väggar av reglar och gipsskivor och taket fick en träpanel. Golvet slipades om och täcktes med en heltäckningsmatta. Sakristian delades av i mitten med en skiljevägg mellan de två fönstren till att inrymma kapprum och toalett. Den åt norr befintliga skrudkammaren fick sin nuvarande funktion 1971 då arkivet, byggt 1908, byggdes om. 1974/75 lades klinkers in i skrudkammaren och väggarna fick en träpanel. Den kraftiga arkivdörren in till skrudkammaren finns fortfarande kvar. Sakristians norra rum är enkelt möblerad med ett stort bord framför fönstret med stolar. I denna del finns också en piscina där nattvardsvinet hälls ut. Kapprummet, i södra delen av sakristian, har en inbyggd toalett samt kapphylla och vid fönstret ett skrivbord med stol. Rummen är enkla och ljusa och präglas av ombyggnaden 1974/75.

Källarutrymmet under sakristian tillkom 1908. Trappan och rummen är gjutna i betong. En ny nedgång till källaren utfördes under restaureringen på 1930-talet. Det mindre utrymmet har ett tak täckt av gipsplattor. Här finns också spår av sot från tidigare uppvärmningsanordningar.

I tornrummen syns tydligt stolpkonstruktion, klädd med brädor. Framför läktarväggen sitter en modernare vägg med bakomliggande isolering. Det är öppet upp till ljudklocksplan. I tornet står stolar, delar av en altarringen med en grön klädsel och grön målning och gamla skåp vilka troligen stått i sakristian tidigare samt äldre dörrar med ådringsmålad insida (troligen gamla entrédörren).