HÅSJÖ GAMLA KYRKA

Kyrkorummet täcks av ett högt tunnvalv, insatt 1749 samtidigt som läktaren i väster. Tunnvalet ersatte ett plant trätak bemålat med stjärnor som antagligen var ursprungligt. En del plankor från det ursprungliga taket ingår i det nuvarande taket och finns synliga i gavelröstet ovanför läktaren. Längs väggarnas nedre del löper runt kyrkorummet en draperimålning i grått med en rosa och gul stiliserad blomstergirlang ovanför. Timret är ovanför vitmålat med limfärg precis som takets brädor. En gråmålad list markerar takfoten där timret slutar och tunnvalvet börjar. Gavelröstena är timrade. Invändigt är fönsterfoder och bågar målade bruna. Kyrkorummet hade från början endast ett fönster på södra långväggen. Dörren från vapenhuset in till långhuset har en stickbågig form. Trappan till läktaren finns direkt till höger om entrén. Läktaren bärs upp av åtta bjälkar som avfasats på sidorna. Avfasningen är målad svart och i övrigt är bjälkarna vita. Läktaren lutar ned mot kyrkorummet. På norra sidan om orgeln finns fyra bänkar kvar. Orgelfasaden lär vid okänd tidpunkt ha övertagits från en kyrka i Medelpad. Läktarfronten är rak och består av ett ramverk med ram och list bemålat i brunt och silvernyans, och gröna speglar.

Den slutna bänkinredningen i två kvarter är sannolikt från 1700-talet. Den är träfärgad med numrerade dörrar, frånsett första bänkdörren på norra sidan som är bemålad. Bänkantalet omtalas i äldre handlingar vara sju både på mans- och kvinnosidan. Idag finns åtta bänkar mot söder och tio mot norr. Den bakersta har ingen dörr. Längs södra väggen i koret löper en kyrkvärdsbänk. En nummertavla med profilerad ram har på baksidan dateringen 1713 d 15 ARL och är placerad längst fram på kyrkvärdsbänken

Altaruppsatsen tillverkades av Gregorius Raaf 1696, på uppdrag av prosten Salomon Hofverberg i Ragunda. Den är tillverkad i plattskärningsteknik och har ett krucifix centralt placerat mellan dubbla vridna kolonner. På en platta under står målat Erectrm proprio sumptu reli qvit Salomon Hberg P. P. In Ragund. Under står 1696 skrivet i plattskärningsteknik. På väggen bakom finns en röd konturbemålning av altaruppsatsen och ovanför altaruppsatsen sitter ett stort krucifix med ett kors där de fyra evangelisternas symboler omger Jesus. Altarskranket är utformat med kvadratiska speglar av olika storlekar. Predikstolen dateras stilistiskt till omkr. 1700 och det finns uppgifter om att den övertogs från en kyrka i Ångermanland 1817, men den har också tolkats som tillverkad för kyrkan av Jon Snickare. Predikstolen har fyra skulpterade evangelister som håller i varsin bok på var sida. På väggen bakom predikstolen finns en bemålad drapering i rött. Sakristians dörr som är gjord av två plankor är bemålad med ett enkelt blomstermotiv i svart på rent trä. Överdelen är stickbågig.

Vid restaureringen och ombyggnaden 1902 höjdes bland annat golvet och trossbotten anbringades. Troligen var det då som de äldre rektangulära fönstren byttes mot de nuvarande rundbågiga och en kamin sattes in i kyrkorummets sydöstra hörn. Ett exteriörfoto visar kyrkan med liggande panel, rundbågiga fönster och hur skorstensröret sticker ut genom väggen. Restaureringen godkändes ej av ÖIÄ. Enligt en tidningsnotis 1919 kläddes åter kyrkan med stående panel det året, ohyvlad och tjärad. När kyrkan sedan restaureras på 1930-talet kommenterar Festin att panelen är i gott skick. Under denna restaurering tas däremot fönstret på altarväggen bort vilket markeringar både på insidan och utsidan av ytterväggen visar.

Erik Festins restaurering i början av 1930-talet syftade till att återskapa delar av kyrkans ursprungliga exteriör och interiör. Yttertaket reparerades, tjärades och målades. Klockstapeln återställdes och förnyades beträffande sin bemålning efter en kolorerad originalritning av Pål Persson. Tunnvalvet från 1749 hade någon gång ersatts av ett fernissat spåntat tak som avlägsnades. Väggmålningar togs fram, bättrades och konserverades. Predikstolen flyttades till nuvarande plats till vänster om sakristians dörr, enligt Festin den ursprungliga placeringen, från att ha varit placerad vid sidan av altaret mot den östra vägge. Skulpturer lagades och förnyades och orgeln byggdes om.

Ovanför dörren till sakristian vid trappan upp till predikstolen placerades kyrkans katekismustavla. Det är ett unik inventarium som sannolikt kan dateras till 1500-talets slut då Jämtland stod under dansk-norskt styre. Katekismustavlan, eller bokstavstavlan som den också kallas, har en testamentlig text skriven på danska. Texten är vit, bakgrunden svart. Från vänster till höger läses Fader Vår, Trosbekännelsen, de tio budorden samt instiftelseorden till nattvarden. Bokstavstavlorna blev vanliga under reformationen under slutet av 1500-talet då intoleransen mot bilder i den lutherska kyrkan ökade. De ersatte de medeltida altarprydnaderna. Bildförbudet var mycket starkare i den danska lutherska kyrkan än i den svenska och i Sverige finns de flesta bevarade bokstavstavlorna i landets södra landskap. Förutom bokstavstavlan i Håsjö gamla kyrka som är den bäst bevarade i hela landet, finns i Jämtland delar av en katekismustavla Marby gamla kyrka.

Förutom ovan nämnda åtgärder isolerades taket vid 1930-talsrestaureringen, vissa delar av väggarna justerades och långhusets östra vägg kompletterades med timmer ända upp till taknocken. Elektrisk värme installerades.