ÅSLE KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
ÅSLE KYRKA uppfördes med största sannolikhet under äldre medeltid. Den norra korsarmen tillkom 1572 såsom gravkor för den Lilliehöökska ätten. 1640-tal byggdes den södra korsarmen såsom "nykyrka" för Mularpsborna. 1706 uppfördes ett torn som togs ned redan 1770 då kyrkan utvidgades åt väster. Vid samma renovering 1770 togs träskranket bort som skiljde gravkoret från resterande kyrkan och i den norra korsarmen uppfördes istället en läktare. Läktare skall också funnits, kanske även tidigare än 1770, i väster och i södra korsarmen. Bänkar och läktarna (ej nordläktaren) var 1829 målade ljusblå med gula speglar med en målad blomma i.
En större renovering av kyrkan genomfördes 1888. Denna renovering innebar att kyrkan fick en ny spritputs, kyrkans tak täcktes med zinkplåt i fjälltäckning istället för det tidigare träspånstaket och en ny gesims tillkom under taket. Sakristian höjdes så att den kom att få samma höjd som kyrkans långhus. Det tidigare vapenhuset revs (eventuellt det av trä utanför sydingången) och två nya uppfördes. Nya fönster och dörrar sattes in och på östra gaveln tillkom blindfönster. Invändigt putsades och målades kyrkan om samt att en ny altarring, nya läktare i väster och söder samt orgel tillkom. Väggar och takvalv dekormålades (sannolikt av A G Ljungström från Sandhem) bl.a. med kvaderstensimitation och boasering. Nytt golv av trä lades in.
Sannolikt revs norrläktaren vid 1888 års renovering (fanns 1860 med ej 1916). När den nya orgeln sattes in på västläktaren höjdes takvalvet. Detta som tidigare var i trä vid den tillbyggda delen, valvslogs nu. I och med dessa arbeten skall fynd av äldre väggmåleri ha gjorts i norra korsarmen samt i koret. De nya, öppna bänkar som sattes in skall, enligt en uppmätning från 1916, ha gått ända bak i alla korsarmar samt i koret. 1916 tillkom, på grund av de rötproblem som kyrkan haft under långa tider, nya bänkskärmar, ny bröstningspanel samt ny trappa till predikstolen.
1947-49 genomfördes nästa stora renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. Vid dessa arbeten putsades och målades kyrkan om såväl invändigt som utvändigt samt att nya fönsterbänkar tillkom. Kyrkan fick ett nytt yttertak av handklyvna kyrkspån. Invändigt revs söderläktaren, västläktaren sänktes, fick ny barriär och byggdes ut på mitten. Orgeln byggdes om, placerades längre bak på läktaren och fick en ny fasad. Elbelysning och elvärme drogs in i kyrkan. Nytt golv av kalksten och trä lades in, korets golv förlängdes åt väster och höjdes invid altaret. Ett nytt trätak av slätspånt sattes in. Ny bänkinredning,med reflexbänkvärmare och väggbröstning utmed väggen, sattes in. Altarringen kortades av och kläddes in samt att ett dopkapell tillskapades i den norra korsarmen.
1947-49 års renovering innebar även att fönstren renoverades, att två nya ytterdörrar liksom två dörrar till sakristian tillverkades samt att nya innandörrar mellan vapenhuset, kyrkorummet, läktaren och tornvåningen tillkom. Sakristian byggdes om genom att golvet sänktes och belades med kalkstensplattor, en ny skåpsinredning byggdes där den äldre predikstolsdörren återanvändes samt att man installerade WC.
1977 målades kyrkan återigen om invändigt och 1985 togs delar av bänkinredningen bort i koret på norra och södra sidan. 1988-89 genomfördes en renovering där bl.a. fasaderna putsades om invändigt och utvändigt samt att taket lades om med nya spån. 1998 sattes in ny orgel, med viss återanvändning av delar från den äldre orgeln, in vilket gjorde att man förkortade läktaren ca 1 meter.
Klockstapeln - Vid inventeringen av kyrkan 1829 angavs att en klockstapel uppfördes 1722. Vid den stora renoveringen 1888 brädfodras klockstapeln med locklistpanel och nytt spåntak lades. 1918 spånkläddes och panelades stapeln, 1935 målades den om och renoveras återigen 1991.

ÅSLE KYRKA är en ursprungligen romansk kyrka med korsformig plan som har ett lägre vapenhus utanför den södra korsarmen, ett lika stort vapenhus utanför långhuset i väster samt en till koret tillbyggd sakristia i norr.
TAK - Alla byggnadens delar har sadeltak som är täckta av spån som nedtill vid takfoten har ett sågtandsmönster. På östra gavelspetsen finns ett träkors. Hängrännor och stuprör i vitmålad plåt. Under takfallet samt under taket i gavelfältet finns en putsat, vitmålat gesims med enkla profiler. Gesimsen är förkroppad vid gaveln.
FASADERNA har en slät, kvastad puts som är avfärgad vit med kalkfärg. Ca 50 cm ovan marknivån är putsen rakt avhuggen och den murade stommen står här oputsad. I östfasadens mitt finns två reliefter föreställande ansikten, huggna i sedimentär bergart, inmurade i fasaden. I övrigt finns äldre detaljer såsom t.ex. fönsteromfattningar och murverksskarvar framtagna i putsen.
FÖNSTREN sitter djupt indragna i rundbågiga fönsternischer som nedtill har relativt recenta solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som är målade grå, har två lufter med mittpost i den nedre delen och en övre luft i lunettform, alla spröjsade. I långhuset finns fyra fönster åt söder och tre åt norr. I korsarmarna finns det två åt väster, ett åt öster och ett åt norr. Södra vapenhuset har två mindre, rundbågiga fönster; ett åt öst och ett åt väst. Ett likadant fönster finns i sakristians östvägg. Ovan portalerna i söder och väst finns i gavelpartierna spröjsade rundfönster.
PORTAR - I vapenhuset åt söder finns en portal med rundbågigt överstycke. I gavelfältet finns ett spröjsat lunettfönster. Porten består av en pardörr med rakt överstycke som utvändigt är beklädd med diagonalt lagd, profilerad panel som är målad i en grönbrun kulör. Ovan portalen finns en modern armatur och nertill finns en trappavsats i form av en äldre gravhäll. Den västra portalen är exakt likt den södra med undantaget att det utanför finns två gravhällsavsatser. Sakristian har en dörr åt norr med rakt överstycke, beklädd med diagonal panel som målats i en rödbrun kulör.

ÅSLE KYRKA är en enskeppig salskyrka med korsarmar åt norr och söder mitt på långhuset, vapenhus i väster och söder samt ett något upphöjt kor åt öster. Mellan koret och norra korsarmen finns en tillbyggd sakristia. Den södra korsarmen innehåller sittplatser likt den västra delen av långhuset medan den norra korsarmen idag fungerar som dopkor. Kyrkorummets väggar är slätputsade och vitkalkade. Långhuset och korsarmarna täcks av kryssvalv medan korpartiet och sakristian täcks av spetsiga tunnvalv. Mellan långhus och korsarmar finns rundbågiga valvöppningar. Kyrkorummets golv är täckta av ett relativt smalt plankgolv som lackats mörkt. Ovan mittgången hänger tre ljuskronor i mässing samt en från korsmitten av korsarmarna kryssvalv.
LÅNGHUSET har i den västra delen två fönsterpar och i den östra ett fönster åt söder. Fönsterparet längst åt väster ger även ljus åt orgelläktaren. Långhusets västra del har slutna bänkkvarter längs nord- och sydvägg (11 bänkpar) ända bak från västväggen och fram två bänkar in vid korsarmarnas mittaxel. I den östra delen av långhuset är bänkarna borttagna på bägge sidor, spår av dem finns kvar i golvet och utmed söderväggen där väggbröstningen är kvar. Utmed norrsidan finns predikstolen och på den södra sidan finns idag en ambo, ett modernt piano samt lösa stolar. I väster finns en orgelläktare och under denna dörren till vindfång och vapenhus.
FÖNSTER - Fönstersmygarna är rundbågiga, putsade likt väggarna förutom fönsterbänkarna som är målade i en glansig lackfärg. Fönsterbågarna, som har rundbågigt överstycke, har gråmålade och spröjsade inner- och ytterbågar.
BÄNKINREDNING - Bänkdörrar och bänkskärmar, som sattes in vid renoveringen 1947-49, har en rektangulär fyllning som är marmorerad grovt i en blåbeige kulör med en vit fyllningslist. Gavlarna har en utanpåliggande, rektangulär fyllning, laserad gröngrå likt ramverket, samt en orange ram. Bänkarna, vars interiör är laserad i ljusbrunt, ansluter mot en väggbröstning och har undertill äldre bänkvärme.
ORGELLÄKTARENS front (1947-49) mot öster har konkava sidopartier och en utskjutande, rak mittdel. Nertill finns ett listverk och läktarbröstningen har gråblåmarmorerade rektangulära fyllningar och ett beige ramverk. Orgelläktarens undertak består av smala, vitmålade brädor. Orgelläktaren är moderniserad med ett platt, recent trägolv som lackats. Runt väggarna finns lösa stolar för kören. Orgeln står mitt på golvet med passage runt om. Utgång till sakristian bakom orgeln i väster.
ORGEL - Orgelfasaden, som är recent, har ett övre, femdelat parti med synliga metallpipor som kröns av ett blått och rött listverk. Sidopartierna är lägre och den rundbågigt avslutade mittdelen skjuter upp till taket. Övre delen av piporna döljs i ett bladverk av akantusslingor.
KORSARMAR - Den södra korsarmen har bänkkvarter utmed båda långsidorna likt långhuset. Bänkarna räcker fram till valvet mot långhuset. Längst bak åt söder är dock de två näst bakersta bänkparen borttagna för att tillskapa samlingsutrymme för barn samt plats för handikappade. I södermuren finns en rektangulär dörröppning med pardörrar med tre fyllningar som är laserad i samma gröngrå nyans som bänkarna samt med en mörkare grön marmorering i fyllningarna. Den norra korsarmen, som nu fungerar som dopkor, har fönster åt väster och norr. Mitt på golvet står kyrkans dopfunt och en större dopljushållare i kalksten med årtalet "AD 1989" inhugget. Intill norrväggen, under fönstret, finns ett vitputsat, murat altare med altarskiva av putsad kalksten. Altaret har mitt på fronten ett målat, liksidigt kors och nedanför finns en tygklädd knäfallspall. Norra fönstersmygen är dekormålad med blå fält prydda med en bladslinga. I smygens valv finns en rundel med en duva. På ömse sidor om detta fönster och invid östväggen finns tre stora gravhällar med putsade omfattningar uppsatta mot väggen. Denna korsarm benämdes förut det Lilliehöökska gravkoret och det är tre generationer av den Lilliehöökska ätten som finns inhuggna i helfigur på gravhällarna. Ovanför den största gravhällen invid den östra väggen hänger ett kors. Utmed den västra väggen finns en bänk kvar. Framför denna och utmed den östra väggen står lösa stolar. Långhusets två östra bänkar är förlängda åt norr och räcker fram till valvbågens slut. På den främre bänkens kortsida finns en klassicerand psalmnummertavla uppsatt. Ramen är laserad i samma färgsättning som bänkfronterna och har en prydnad överst i form av en urna och två kärvar. På valvbågens östra väggpilaster finns i den nedre delarna rester av en väggbröstning från bänkinredningen. Märken i golvet visar att det även på denna sida finnits bänkar runt predikstolen och ut mot långhusets mittgång. I valvöppningen finns en corona av smide som står på en rund skyddsplatta av plast.
Den medeltida DOPFUNTEN i kalksten är bägarformad med en cylindrisk cuppa som upptill är prydd med en akantusranka i högrelief. Foten kragar ut nedtill och är dekorerad med en vulst upptill och en nedtill. Dopfat i mässing.
PREDIKSTOLEN, som består av korg, trappa åt öster samt ljudtak, är tillverkad 1718 av bildhuggaren Bengt Wedlin. Korg och ljudtak är färgsatt i blått och rött med förgyllda detaljer. Korgen, som är femsidig, vilar på en åttasidig, gråmålad träpilaster som upptill har figursågade konsoler. Korgens nedre del består av ett listprytt understycke där det står att "salige äro the som höra Guds ord och gömma thet". Under detta finns ett utsnidat akantusblad som hänger ned något. Mittpartiets sidor har alla rektangulär fyllningar som avskiljs genom ett vackert snidat bladverk prytt med blomsterarrangemang och en volut nedtill i varje hörn. I varje fyllning finns en träskulptur i halvrelief föreställande en av evangelisterna. Överstycket har bevingade änglaansikten i varje hörn samt prästens utskjutande bibelstöd. Predikstolen har en lång trappa åt öster som undertill är klädd med vitmålad pärlspånt. Trappan är sannolikt recent då indelningen på trappbarriären är densamma som på korgen men med förenklade detaljer. Färgsättningen är också något ljusare. Eventuellt är kolonetten som bär upp korgen från samma tid. Det sexsidiga ljudtaket är sannolikt av samma ålder, och har eventuellt samma tillverkare, som korgen. Undertill hänger en duva och nertill på varje sida finns snidade festoner. Ovanstycket på varje sida smyckas av en centrerad kartusch som omges av ett akantusbladverk. Vid varje hörn står puttis. Taket kröns av en träskulptur föreställande den segrande Jesus med korsfanan.
KORET avskiljs från långhuset genom att golvet är uppföjt ett steg. I norrväggen finns öster om predikstolstrappan en rektangulär, liten dörrnisch. I denna finns en äldre, järnbeslagen dörr med stocklås och dragring i smide som leder in till sakristian. Koret har två fönsteröppningar åt söder och en åt norr, det östra fönsterparet är placerade nästan invid den rakt avslutade östväggen. Mellan fönstren i söderväggen finns en gravhäll från 1700-talet fastmurad. Framför denna finns en psalmnummertavla likt den i norra korsarmen, men här placerad fristående på fot och med en något mer bearbetad ram.
ALTARE - Invid östväggen finns ett altare helt i trä som är laserat gröngrått lika bänkarna. Altarets front har en stor rektangulär fyllning med markerade hörn som är marmorerad i grönbeige. In mot väggen finns ett bredare parti av altaret uppå vilket en altaruppsats vilar. Framför altaret finns ett litet golvparti som är förhöjt ett steg.
ALTARUPPSATSEN är ett träsnideriarbete i provinsiell barock som är tillverkat av Mäster Cransberg. Uppsatsen har en arkitektonisk uppbyggnad med predella och ett mittparti där två par med vridna kolonnetter, dekorerade med vinrankor, bär upp en listverksgavel. Listverket kröns av ett triangelformat överstycke av trä som är bemålat med ett gudsansikte i halvrelief med strålgloria. På överstyckets sidor finns voluter och bevingade puttis. Uppsatsen inramar altartavlan som föreställer Jesu dop med en målad bakgrund och figurer i halvrelief. Mellan och utanför kolonnetterna finns fyra bibliska figurer. På predellans mittdel finns en text som bl.a. anger att tavlan färdigställdes 1734.
ALTARRINGEN, som ej ansluter till östväggen, är femsidig med varje sida av barriären prydd med en rektangulär fyllning som är marmorerad i rödbrunt. Ramverket är laserat likt bänkarna. Armstödet och det breda knäfallet är klätt med ett gult tyg.
SAKRISTIAN har vitkalkade väggar som går upp i ett spetsbågigt valv. Åt norr finns en rektangulär dörröppning med två fyllningsdörrar (1950-tal) som har ett blått ramverk, grå fyllningar och röd fyllningslist. I söderväggen finns den rektangulära dörröppningen till koret. Väster om denna finns en mindre dörr med två fyllningar (indelning och färgsättning har varit förebild till ytterdörren) där den övre fyllningen har fragmentariska spår av text. Innanför dörren finns ett väggskåp klätt med nyare trä. Mellan dessa båda dörrar finns ett mot väggen placerat träaltare, vitt, med en altarskiva i sten. Ovan altarskivan finns en mindre altaruppsats i träsnideriarbete (1700-tal?) med predella, ett större mittparti med en centrerad altarmålning flankerad av två kolonnetter samt ett övre listverk med ett barockinspirerat överstycke. Altartavlan, sannolikt olja på trä, föreställer den uppståndne Jesus vid sin grav. Färgsättningen på uppsatsen går i mörkt grått, brunt och beige med röda listmarkeringar. I sakristians nordvästra hörn finns ett enkelt skåp av trä uppsatt mot väggen. Skåpet är öppet mot väggen, avskärmat med ett draperi. Mot västväggen finns även ett skrivbord och stol av trä. I den östra väggen finns en djup fönstersmyg med ett rundbågigt fönster med ospröjsad innerbåge och spröjsad ytterbåge. I sakristians nordöstra hörn finns ett inbyggt elskåp (b 1900).

Ytterligare text finns i inventeringsmaterialet om VÄSTRA VAPENHUSET och SÖDRA VAPENHUSET.