SANKT PAULI KYRKA

Kyrkobyggnaden
S:t Pauli församling bildades 1884 ur Caroli församling. S:t Pauli församling uppgick 2014 i S:t Johannes församling. Det sammansatta kyrkorådet för S:t Petri och Caroli församlingar gav 1876 domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall i uppdrag att rita förslag till en ny kyrka för 2000 personer på Kungsgatan. Zettervalls förslag var en långhuskyrka med västtorn i nygotisk stil. Förslaget ansågs alltför dyrt, istället fick arkitekt Emil Langlet uppdraget att rita kyrkan.
Langlet (1824-1898) utbildades på Chalmers och Konstakademin. Han fick därefter ett stort stipendium och gjorde en lång studieresa i bland annat England och Frankrike och avslutade med tre år i Italien. Langlet var en stor förespråkare för centralkyrkor. Enligt Langlet var centralkyrkoformen den som bäst lämpade sig för en protestantisk gudstjänst. Alla skulle kunna höra Ordet och prästen skulle tydligt ses. Koret skulle inte betonas, istället skulle kyrkorummet centreras mot mitten. I en centralkyrka utbreder sig byggnaden symmetriskt kring en lodrät mittaxel. Mellan 1860-1890 byggdes i Sverige 32 centralkyrkor, de flesta i Västergötland. Av dessa ritade Langlet tolv. Centralkyrkor var mot Överintendentämbetets rekommendationer och Helgo Zettervall var kritisk till dem.

Langlet ritade även Caroli kyrka i Malmö som invigdes två år före S:t Pauli. Caroli såldes 2009 och är avkristnad. S:t Pauli kyrka började byggas 1880 och invigdes 1882. S:t Pauli är Langlets största centralkyrka och den mest påkostade. Langlet bodde i Malmö under uppförandet och ledde byggnadsarbetet tillsammans med byggmästaren. Marken som kyrkan byggdes på, den tidigare sjöbottnen, var ursprungligen så sank att vattnet kunde gå upp i källarvåningen som därför till stor del ligger ovanför marknivån.

Kyrkan har flera gånger underhållits och reparerats. Nedan följer ett urval:
1902, 1915 och 1925 sattes målade glasfönster in över altaret, på orgelläktaren och bakom altaret. Fönstren var ritade av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin
1915 fick kyrkan el. De nya armaturerna ritades av Theodor Wåhlin.
Kyrkan har haft återkommande problem med skadedjursangrepp på takbjälkarna som sanerades och med sprickor i valvet ovan altaret som lagades.
1938 revs huvudtrappan och en ny byggdes där delar av graniten återanvändes.
1956 sattes fyra målade glasfönster av Ralph Bergholtz in under läktarna.
1957 målades kyrkan om invändigt med ny ljusare färgsättning efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.
1965-66 gjordes ombyggnader efter förslag av arkitekterna Roos och Thornberg. Ombyggnaden innebar bland annat att ett väntrum inrättades i sydvästra trapptornet där trappan revs och en ingång utifrån sattes igen. Orgelläktaren byggdes om för den nya orgeln.
1974 togs bänkarna under två av läktarna bort och dop- respektive andaktskapell
inreddes.
1989 togs de tre bakersta bänkraderna i mittskeppet bort och nytt golv lades.
2013-14 genomfördes en exteriör renovering. Hela taket byttes till omålad aluminiumplåt från grönmålad plåt. Fasadteglet omfogades på flera ställen. Takbytet föregicks av många års diskussioner med länsstyrelsen som länge var tveksam till bytet. Länsstyrelsen sa ja eftersom kyrkan ursprungligen haft gråmålad plåt.
2015-2017 genomfördes en omfattande interiör renovering. Kyrkan sanerades från stora angrepp av hussvamp då trävirke och angripen puts avlägsnades och ersattes. Sprickor och putsskador lagades, för svagt fogbruk hade använts när kyrkan byggdes. Väggarna rengjordes och dekormålningen återställdes. Ny el, ljud och ljusanläggning och nya radiatorer sattes in. Glasfönstret i taket försågs med elektriskt ljus vars styrka styrs för att likna dagsljus. Inventarierna som altaruppsats, altarring, dopfunt och
predikstol restaurerades. Ekgolvet innanför altarringen togs fram. Fönstren försågs med UV-film för att minska skadlig ljusinstrålning. Kyrkan återställdes till färgsättningen från Eiler Græbes renovering 1957. Kyrkan öppnades igen den 26 mars 2017 efter att ha varit stängd i två år.

Exteriör
Kyrkan är en centralkyrka och har en hexagonal, sexsidig planform. Mellan varje sida finns ett trapptorn. Murarna är av gult tegel från Lomma tegelbruk. Den höga sockeln är av släthuggen granit, liksom trapporna till ingångarna. Tegelmurarna är dekorerade med listverk och blinderingar i tegel och stora dekorativa fyrpass med änglar gjutna i cement. Kyrkan har ett torn i mitten, detta torn är omgivet av tolv mindre torn i två nivåer. Tornspirorna står parvis ovanför varandra. Kyrkans gavelfasader har rundbågiga trekopplade fönster i tre nivåer. På varje nivå finns tre fönster delade av halvkolonner av gult formtegel med bas och kapitäl av cement. Ytterbågarna med rombiskt spröjsverk är av svartmålat gjutjärn. Flera av kyrkorummets fönster har försetts med innanfönster med glasmålningar. Källarvåningen har kvadratiska fönster med järnbågar.

Kyrkan är symmetriskt uppbyggd där endast västfasaden skiljer sig. En hög granittrappa leder till huvudingången i väster som omges av en perspektivportal med kolonner på sidorna och rundbågiga arkivolter av gult formtegel. Kolonnernas baser och kapitäl är av cement. Dörrpartiet med spegeldörrar är tredelat och målat ekådrat. Ovanför dörren i portalens tympanon sitter ett överljusfönster utformat som ett halvt fyrpass med spröjsning. Sidoingångarna är utförda som raktäckta spegeldörrar med ekådring. Sidoentréerna markeras med omfattningar av granit. Yttertaket och tornen är belagda med aluminiumplåt i skivtäckning. Takavvattningen är av aluminiumplåt. Samtliga torn kröns av kors.

Interiör
Vapenhuset har golv av kalksten och rödbrun bröstpanel. Väggarna ovan panelen och taket är putsade och vitmålade. Härifrån nås väntrum i söder och hiss i norr i tornen. Ekådringsmålade spegeldörrar med halvrunt överljus leder till kyrkorummet.

Kyrkorummet är sexkantigt med läktare på varje vägg. Bänkarna är koncentriskt placerade mot altaret. Kolonner står i rummets sex hörn. De utgår från en bas och övergår i knippepelare i sin övre del mot taket. Från knippepelarna utgår takbjälkarna. Kolonnerna är utförda av marmoreringsmålat putsat tegel utanpå gjutjärnspelare.

Kyrkorummet har golv av röd och grå kalksten. Under bänkar, läktare och sidogångar ligger obehandlat brädgolv. Koret är belagt med svarta och vita cementplattor och innanför altarringen ligger ekparkett. Trappan till koret har tre kalkstenssteg. Väggarna är slätputsade och målade med mönster av kvadersten i sandstensimitation. Nedre delen av väggen, upp till fönsterbänkarna, är delvis klädd med pärlspontpanel
med en övre bård och delvis målad med röd draperimålning. Lanterninens väggar är målade med stjärnor på en rutnätsdekor på en ljusgrön grund. Innertaket täcks av ett stjärnvalv med bjälkar och ribbor som dekoration. Mellan bjälkar sitter pärlspont. Taket är målat i beige, vitt och guld. I mitten av taket finns ett blått fönster mot den övre lanterninen. Bakom fönstret finns elljus vars färgtemperatur och ljusstyrka regleras efter dagsljuset. Före renoveringen 2017 var fönstret täckt och utan ljus.

I taket hänger flera ljuskronor av runda dekorerade mässingsbälten i flera nivåer. De är ritade av T Wåhlin och tillkom när kyrkan elektrifierades 1915. Ljuskronorna har österländsk prägel. Dessutom finns nakna glödlampor i en båge på väggen över altaret, utformad i fascination över den nya elektriciteten.
Över och under läktarna finns mindre gjutjärnskolonner. Läktarbarriärerna är täta med fyllningar. På läktarna ligger trägolv och i taket sitter pärlspontpanel. Orgeln står på läktaren i väster ovan huvudingången. Under två av läktarna, där det tidigare stod bänkar, finns sedan 1974 dop- och andaktskapell. På golvet ligger trägolv och i taket sitter pärlspont. Under läktarna finns fyra glasmålningar i mestadels blått och rött glas med motiv av Apostlagärningarna. De är gjorda 1956 av Ralph Bergholtz.

Inredning och inventarier
Altaret från 1882 av furu är utfört som en enkel lådkonstruktion och inklätt i tyg. Altaret byggdes om och förändrades 1934 då altarskivan byttes ut.

Altaruppsatsen från 1882 består av en arkitektonisk ramuppbyggnad av trä ritad av E Langlet med tre oljemålningar av M E Winge. Mittmålningen föreställer Jesu förklaring, sidotavlorna Johannes Döparen och Paulus. Omfattningen med dekorationer av knippepelare, stjärnor och friser är målad i brutet vitt med detaljer i blått och guld.

Altarringen från 1882 av genombrutet trä i form av cirklar med stjärnor är målad i beige och guld. Överliggare och knäfall är skinnklätt. Ritad av E Langlet. 1934 sänktes altarringen.

Dopfunten av målat trä är från 1882. Den har en profilerad sexkantig fot, ett sexkantigt skaft och en sexkantig cuppa som är dekorerad med tre olika friser. Ritad av E Langlet.

Predikstolen från 1882 är av trä målad i brutet vitt och detaljer i guld. Ritad av E Langlet. Predikstolen sänktes med 70 cm 1957. Korgen vilar på sex korintiska pelare som står på en stenplatta. Korgens sidor är försedda med träsniderier av tre blommor med pinjekottar i mitten. Predikstolen är dekorerad med flera friser, i underkant med en akantusliknande fris.

Bänkinredningen från 1882 är av fur målad i ekådring. Bänkarna är öppna och koncentriskt placerade. Gavlar och ryggar är utförda med ramverk och fyllningar. Gavlarna avslutas upptill med trekantsgavlar. Bänkarna hade tidigare dörrar som nu är borttagna.

Orgeln med 38 stämmor, tre manualer samt pedal är byggd 1967 av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Dess fasad har ritats av Thornberg-Roos arkitekter. Mittpartiet har spetsig avslutning, de lägre sidopartierna är rakt avslutade med synliga pipor. Dessutom finns ett ryggpositiv med spetsig avslutning. Kororgel från 1967 av Bruno Christensen & Sönner, Tinglev. Flyttades hit ca 2001. Fasad av ek med luckor framför piporna.

De tre klockorna, stor-, mellan- och lillklockan, är alla av malm, gjutna 1881 av Joh. A Backman & Co i Stockholm. De har inskriptioner samt dekorationer i form av bårder. Primklocka i brons med inskriptioner gjuten 2001 av M & E Ohlssons klockgjuteri. Klockan sattes upp 2002 inne i kyrkan.