Tomten donerades 1629 av Kronan till riksrådet Lars Sparre och omfattade då större delen av Birger Jarlstorg. På tomten fanns ett försvarstorn från 1500-talet, det s.k. Vasatornet. Detta fick utgöra hörntorn i det palats som Sparre lät uppföra åt sig och som troligtvis stod färdigt omkring 1640.
1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Wrangel byggde om den befintliga byggnaden väsentligt. Ett terrassystem mot Riddarfjärden konstruerades, ett nytt torn byggdes som pendang till det gamla och flyglar mot gården lades till. Till en början utfördes tillbyggnadsarbetena efter preliminära ritningar som Wrangel sände hem från kontinenten. Under tiden försökte Wrangel förmå Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d ä att bistå med korrigeringar. Först 1657 lämnade Tessin ett förslag, vilket ledde till att flyglarna påbörjades samt att omfattande inre rivningar och ombyggnadsarbeten på det gamla palatset igångsattes. Byggnadsarbetena pågick under hela 1600-talet. 1664 hade den sista flygeln, den norra, uppförts. Därefter arbetade man vidare med inredningen. Byggnadens yttermurar försågs med livfull, delvis målad dekor.
Efter Tre Kronors brand 1697 inköptes palatset av Kungl. Maj:t för att användas som bostad för kungafamiljen. Det har därefter också kallats Kungshuset. Wrangelska palatset hade också skadats i en brand 1693 och reparationer och ombyggnader gjordes nu efter ritningar av Nicodemus Tessin d y. Vindsmezzaninen höjdes till en tredje våning med full höjd och ett nytt, brutet tak tillkom. De kungliga kom att stanna till 1754 när det nya slottet stod färdigt. Sedan 1757 har palatset varit säte för Svea hovrätt.
Vid Riddarholmsbranden 1802 eldhärjades palatset svårt. Det återuppbyggdes i förenklat skick 1803-05 efter ritningar av C C Gjörwell.
Tornhuvarna mot torget återställdes vid en restaurering 1898.
1948-50 byggdes palatset om och restaurerades, bl a återställdes entréhallen enligt Nicodemus Tessins intentioner.
1984-85 putsades fasaden, som dittills varit gul, om i vitt som var dess kulör på 1700-talet.
Svea hovrätt disponerar sedan 1954 hela palatset, som är Riddarholmens största byggnad.
KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Vårdprogram för Wrangelska palatset, Statens Fastighetsverk 2005
Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
