VANTÖRS KYRKA

Vantörs kyrka är en anläggning i två plan där det övre rymmer kyrkorum, sakristia, kapell, samlingssal och kapphall. Entréer på detta våningsplan finns i väster och sydväst. Tomten lutar kraftigt från väster ner mot öster där en entré från Högdalsplan leder in till bottenplanet där fler församlingslokaler finns. Över detta entréparti reser sig kyrktornet. Den del av byggnaden som innehåller kyrkorummet reser sig över de omkringliggande lokalernas lägre byggnadsdelar. Dessa bildar tillsammans en oregelbunden planform med flacka takfall vinklade åt olika håll. Kyrkan är byggd av tegel och betong.

Fasaderna är murade med rött tegel i munkförband. Fönstren på bottenvåningen i öster har mitt- och tvärpost. På den norra och västra fasaden finns enluftsfönster. För övrigt är smala fönsteröppningar placerade i djupa vertikala slitsar i teglet med täta mellanrum. Alla fönster har mörkmålade träkarmar. Från nordost förstärks kyrkorummets höjdverkan genom de mycket höga fönsterslitsarna i muren samt genom tornet, placerat direkt sydost om denna del. Tre klockor, gjutna av Bergholtz i Sigtuna, hänger i en öppen konstruktion av betongbjälkar. Tornet kröns av en förgylld tupp av aluminium formgiven av skulptören Arne Jones (1914-76). Intill detta torn reser sig ett något lägre, slutet trapptorn direkt mot klocktornet. Kyrkans tak är klädda med kopparplåt, som är neddragen över takfoten. De flacka takfallen syns inte från marken. Huvudingången till kyrkorummet ligger i väster där porten är delvis glasad vertikalt, likt fönstren i fasaden. Bredvid porten finns en skulptur av brons, Jesus och människan, utformad av konstnären Margot Hedeman. Porten mot Högdalsplan, som leder till församlingsexpeditionen, är gjord av koppar med relief av konstnären Fritz Sjöström (1923-96).

Från kyrkans huvudentré i väster, med relativt låg takhöjd och väggar av rött tegel, leder en kalkstenstrappa ned till kyrkorummet. Det kan nås genom sju olika dörrar varav sex vetter mot väster. Kyrkorummets mittparti är rektangulärt i nord-sydlig riktning med koret i norr. Golvet är belagt med kalksten med friser av tegel. Väggarna är av rött tegel i munkförband. I den östra och södra väggen finns öppningar för akustikens skull, påminnande om bomhål. Kopparplåtar är monterade sekundärt i dessa på den östra väggen närmast orgeln för att förbättra akustiken. I den västra väggen finns rörtegel inmurat för ventilation och akustik. Bjälkar av betong finns synliga i väggarna varav ett par är gråmålade. I den östra väggen finns färgade glasblock inmurade, utformade av glaskonstnären Sven Palmqvist (1906-84).

Taket är av formgjuten betong, där formbrädornas avtryck i olika riktningar och en uppdelning av takytan i olika vinklar mot varandra bildar ett geometriskt, böljande mönster. Taket är högre i söder och sluttar något ner mot koret i norr. På var sida om takets mittparti finns lägre skärmtak, även de något veckade och med samma behandling av betongen som mittpartiets tak. Konstruktionen ger taket ett lätt, svävande intryck likt ett tälttak. Kopplade trästolar med textilklädd sits och rygg är placerade i två kvarter på var sida om mittgången som leder till altaret. Väster om rummets mittparti står stolar vända mot mittgången. Golvet ligger här ett par trappsteg högre än mittpartiet och har delvis lägre tak likt ett sidoskepp. Mot kyrkans östra yttervägg står orgeln, byggd 2006 av Ryde & Berg i Fredriksdal i Norge med 36 stämmor efter ritningar av arkitekten Ulf Oldaeus. Den påminner om den ursprungliga orgeln med en fasad av vitpigmenterad ek som avslutas uppåt i spetsiga vinklar. Den nya är dock betydligt större. Intill orgeln står bänkar för kören på gradänger.

Koret i norr är av samma bredd som mittpartiet, har rakt avslutad korvägg och nås via ett par trappsteg i hela korets bredd. Den östra korväggen är täckt av smala fönster från golv till tak i bågar och karmar av kalkad ek. Golvet är belagt med heltäckande textilmatta. Så gott som all utsmyckning i kyrkorummet är koncentrerad till koret. En mosaik från golv till tak av grovhuggen vit och svart marmor av konstnären Gert Marcus (f. 1914) pryder den norra väggen bakom altaret av vita marmorblock med en räfflad yta. På altaret står ett starkt stiliserat krucifix i trä och smidesjärn av Arne Jones. Dopfunten, intill korfönstret, består av sammanfogade kristallblock av Sven Palmqvist, Orrefors glasbruk. Predikstolen i väster vid kortrappan är av kalkad ek med snidade reliefer, troligen tillkomna 1963 av konstnären L Stevenfeldt. Mattan framför altaret är utformad av Maria Silfverhielm.

Söder om kyrkorummets mittparti, avskilt med en barriär indelad i fält av ek, fortsätter rummet på en något högre golvnivå och med ett lägre tak. Denna del kan avskiljas till en särskild samlingssal genom en vikvägg av trä, delvis klädd med väv. Den östra väggen har fönster likt korets, men med färgat bränt glas av konstnären Lars Aijmer och en hög bröstning av ett större mönstermurat tegel. I övrigt har kyrkorummet bara fönster mellan den övre och undre taknivån, vilka inte syns från golvet och ger ett indirekt ljus. Kyrkorummets takarmaturer är sekundära och utförda i glas. I södra delen finns ursprungliga väggarmaturer i kopparplåt. Dörrarna är liksom övrig träinredning av kalkad ek.

Sakristian ligger väster om koret med vitmålade väggar och ett litet altare av natursten. Rummet är förändrat, bl a är en mellanvägg borttagen. Intill sakristian ligger skrudkammaren med väggfast skåpinredning med mässingsbeslag.

Övriga inventarier
Bland inventarierna kan nämnas nattvardskärlen och högaltarets ljusstakar och vaser av silversmeden Birger Haglund (1918-2006) samt de kyrkliga textilerna av konstnären Kaisa Melanton (f. 1920) i samarbete med konstnären Randi Fisher (1920-97).
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Vantörs kyrka började byggas 1958 och invigdes 1959. Kyrkan är ritad av arkitekterna Berndt Alfreds (191582) och Gunnar Larsén (19152005) vilka drev Alfreds & Larsén Arkitektkontor AB i Stockholm. Kontoret, med ca 40 personer anställda som mest, bildades 1955 och köptes 1975 av FFNS Arkitektgrupp AB. Alfreds & Larsén ritade byggnader av alla kategorier så som bostadshus, kontorsbyggnader, fabriker, hotell, daghem, skolor samt stadsplaner och var verksamma både i Stockholm och i andra städer. Vantörs kyrka är arkitekternas enda kyrkobyggnad. Som trädgårdsarkitekt i kyrkoprojektet anlitades Walter Bauer (191294).

Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 2001-05-29. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten. Länsstyrelsen har i en skrivelse 2004-12-08 tolkat skyddets omfattning: Vantörs kyrkoanläggnings hela övre plan och, i det nedre planet, kyrkorådsrummet samt prästrummens vägg av tegel samt ursprungliga dörrar och partier i ek. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 610 §.

I och med att Stockholms stadsfullmäktige 1941 tog beslutet att bygga en tunnelbana från centrum ut till de södra och västra delarna av staden kunde de ännu lantliga omgivningarna bebyggas med stora bostadsområden för den snabbt växande befolkningen. Redan 1954 drogs tunnelbanan ut till Högdalen, vars storcentrum skulle serva även andra stadsdelar. 1959 var det mesta av bebyggelsen i centrum färdigbyggt.

Vantörs församling hade bildats 1957 och kom att bestå av delar av Brännkyrka och Enskede församlingar. Kyrkan byggdes i församlingens folkrikaste område, Högdalens centrum. På grund av kyrkotomtens begränsade storlek och de stora nivåskillnaderna byggdes kyrkoanläggningen i två våningar. De stadsplanemässiga förutsättningarna är orsaken till att kyrkorummet är orienterat i nord-sydlig riktning (Larsén och Alfreds, Arkitektur 1964).