BRÄMAREGÅRDENS KYRKA

INTERIÖRBESKRIVNING

Brämaregårdens kyrka är en salskyrka med väst-östlig sträckning. Koret ligger i väster och sakristian ansluter i det sydvästra hörnet. Tornet ligger i öster och huvudentrén i tornets norra fasad. Kyrkan har ett vapenhus i form av en öppen hall i under läktaren i öster.

Byggnaden är utförd i en avskalad 20-talsklassicism. Kyrkorummet är ganska litet men ljust och luftigt. Det är öppet och har en ansenlig takhöjd, med synliga takbjälkar som löper tvärs över salen. Ljusa färger och mjuka former lyfter fram den välbevarade inredningen. Trä är det dominerande materialet.

Det första intrycket av kyrkorummet domineras av korets rikt dekorerade inredning, med barockformer i predikstol och altartavla. Inredningen har ritats av kyrkans arkitekt Sigfrid Ericson.

Senare tillägg har underordnat sig kyrkans karaktär.
__________________________________________________________________________

GOLVET är ett brädgolv, gråmålat i långhuset och lackerat i koret. Långhusets golv är lagt i byggnadens längdriktning, korets golv är lagt på andra ledden. SOCKELN av trä är enkelt profilerad.

VÄGGARNA är klädda med stående slät panel, med en bröstning av liggande panel. Bröstningen är laserad i ljust brunt, väggarna i ljust gulbeige. Längs takfoten löper en bred profilerad list, målad i vitt. TAKET är ett tunnvälvt paneltak som är valmat över koret. Det är klätt med väv och vitmålat. Två kraftiga bjälkar löper tvärs över kyrkorummet. Över läktaren finns två TAKKUPOR som är mjukt rundade och panelklädda.

Kyrkan har fyra INNERDÖRRAR. Dörren till sakristian är laserad i gulbeige som väggen. Den har ram och enkel panelfyllning. Omfattningen är enkelt profilerad och laserad i väggfärgen. Dörren från vapenhuset mot församlingshemmet är av samma typ men vitmålad. Från vindfånget vid entrén leder en vitmålad svängdörr. Den har två dörrblad med små avlånga glasrutor. Liknande dubbeldörrar leder från vapenhuset upp till läktaren. Dubbeldörrarna tillkom eller byggdes om 1965-66.

FÖNSTREN är av tre typer. I långhuset sitter fem höga stickbågiga fönster, tre åt norr och två åt söder. De har korspost och smårutsindelade lufter med färgat antikglas. I vapenhuset sitter tre rakt avslutade fönster med färgat antikglas i två spröjsade lufter. Kyrkan har dessutom två runda fönster med färgat antikglas i takkupor över läktaren och ett som vetter in mot läktartrappan i öster. Ett runt fönster med glasmosaik sitter över dörren till sakristian. Fönsterbågar och omfattningar är vita.

KORET ligger två steg högre än långhuset och har en sluttande ramp vid den södra fasaden. Korets inredning är ursprunglig och till största delen oförändrad sedan byggnadstiden. Altaret har flyttats fram från västväggen och altarringen har byggts om. Inredningen är utförd i en historiserande stil med barockformer i predikstol och altartavla.

Kyrkans ALTARUPPSATS är ursprunglig. Den är monterad på västväggen. Altartavlan består av en äldre oljemålning (troligen från 1700-talet, av okänd konstnär) som kompletterats med en text och ett överstycke av Fritiof Svensson. Ramverket ritades av Sigfrid Ericson och utfördes av snickaremästare Harald Pettersson och bildhuggare Johan Björck. För måleriet stod Joel Mattson (mer känd som Joël Mila). Uppsatsens understycke (predellan) har ändar som skurits i volutform och dekorerats med förgyllda pinjekottar. Mittpartiet utgörs av en tredelad, mörk oljemålning med rundbågigt krön. I det nedre fältet står två bibelcitat i förgyllda bokstäver, det centrala motivet avbildar Jesus som välsignar barnen och i rundbågen syns en vit duva (den helige ande) omgiven av strålglans. Målningen flankeras av mörkt marmorerade kolonner med förgyllning på baser och bladkapitäl. Utanför kolonnerna står snidade och målade skulpturer föreställande tron och hoppet. Kolonnerna bär ett bjälklag som i ytterkanterna har små basunblåsande änglar. Uppsatsen kröns av ett överstycke med volutformer på sidorna. I mitten sitter en molnformation med strålglans och två bevingade änglahuvuden. Ramverket är marmorerat i olika tekniker och kulörer (främst rosa, gråsvart och vitt), med täckmålade och förgyllda dekorelement.

ALTARET av trä är fristående. Det är från 1925 och var ursprungligen väggfast. Sidorna har spegelfyllningar, målade i två gråbeige nyanser med blå kantlist runt speglarna. Nedtill finns en profilerad list i beige. Bordsskivan är plan med utkragade och profilerade kanter.

ALTARRINGEN av trä är ursprunglig med ombyggd. Den är nu delad i sektioner och kan byggas om efter behov. Det finns fyra till sex mjukt svängda sidosektioner och två vinklade hörn. Barriären består av svarvade balusterdockor monterade i profilerade listverk. Altarringen är enkelt ådringsmålad i beige. Överliggare och knäfall är stoppade och klädda i rött tyg.

PREDIKSTOLEN är placerad i mötet mellan kor och långhus, vid den norra väggen. Den är ursprunglig och ritades av Sigfrid Ericson. Snickaremästare Harald Pettersson stod för tillverkningen, dekorationer snidades av bildhuggare Johan Björck och måleriet utfördes av artisten Joel Mattson (Joël Mila). Predikstolen har en åttakantig form och består av korg och baldakin i rikt snidat och dekorerat trä. Den är marmorerad i olika tekniker och nyanser (främst rosa, svart och vitt) med detaljer i förgyllning, rött och grönt. KORGEN är delvis sammanbyggd med väggen och har fem spegelförsedda sidor, avgränsade av kolonnetter. Över- och nederkanterna är utkragade. Dekoren består av friser med växtornamentik, voluter, musselformationer och profilerade listverk. Korgen vilar på en enkel mörk sockel. Den nås via en trappa från öster. Det snedställda trappräcket är slutet och dekorerat i likhet med korgen. Korgens insida är vitmålad, på trappsteg och golv ligger blå heltäckningsmatta. BALDAKINEN är kupolformad med mycket sniderier i form av bevingade änglahuvuden, urnor, växtornamentik och kartuscher. Kupolen kröns av ett kors på ett klot. Från den plana undersidan hänger en förgylld duva.

DOPFUNTEN av trä är ursprunglig och ritades av Sigfrid Ericson. Den snidades av Johan Björck och målades av Joel Mattson (Mila). Funten är marmorerad i rosa, svart och grönt med detaljer i förgyllning, rött och vitt. Foten är fyrsidig och profilerad. Skaftet är rikt skulpterat. Mittsektionen är utformad som en urna med tygdrapering. Cuppan är åttasidig, välvd och vidgar sig uppåt. Den täcks av ett åttasidigt välvt lock med en skulpterad knopp. Dopskålen i silver tillverkades 1931. Den är rund med plant reliefdekorerat brätte.

KYRKORUMMET har två öppna BÄNKKVARTER. Bänkarna är ursprungliga och tillverkades av Ängsfors snickerifabrik. Sitsar och spegelförsedda ryggar är ådringsmålade i brungrått. Gavlarna är raka och ganska enkla, med en spegel och ett flackt vinklat överstycke. De är färgsatta i rödbrunt, gult och grått med vita detaljer.

ORGELLÄKTAREN i långhusets östra ände vilar på bjälkar vid långväggarna och på tre pelare vid mittgången. Läktarfronten är i trä, rakt med utskjutande rundad mittdel. Det är dekorerat med stora speglar och målat i beige och grått. På barriären sitter ett räcke i form av ett rör i gul metall. Läktarens golv är täckt med en rosa plastmatta. Två kvarter med BÄNKAR står på var sida om orgeln. De har en äldre färgsättning i träimitation, med gavlar i gråbrunt, mörkbrunt och gult. Barriären mot trappan består av svarvade balusterdockor. ORGELN från 1966 är byggd av Lindegren. Den släta fasaden är marmorerad i gråvita kulörer och spelbordet är i ljust trä. Fasaduttrycket domineras av de fem synliga pipfälten. De är av olika storlek och monterade med sluttande ovansidor. Orgeln har ett ryggpositiv som är utformat som en mindre variant av orgelfasaden. Det är monterat mitt på läktarbarriären. Läktaren nås via en trappa från vindfånget.

Under läktaren finns ett utrymme som fungerar som VAPENHUS och kyrktorg. Det är inte avgränsat mot kyrkorummet. Vindfånget innanför entrén i norr har en vägg av stående beigemålade brädor med många smala fönsterytor. Väggarna under läktaren är utformade likt långhusets, men täckmålade i beige. Golvet är gråmålat och går samman med långhusets, brädtaket är vitmålat. Möbleringen består av lösa stolar.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks en svängbar NUMMERTAVLA från 1925 som är monterad på korets södra vägg.

BAKGRUND

Vid tiden för bygget hörde Brämaregården till Lundby församling. Kapellets planläggning startades efter en befallning av Kungl. Majt. Upprinnelsen var den nya löneregleringen och de långa avstånden i församlingen.

En kommitté för kyrkobygget utsågs 1923. År 1924 inköptes tomten och ritningarna utarbetades. Ritningarna godkändes av Kungliga byggnadsstyrelsen efter smärre ändringar.

KAPELLET STÅR KLART

Brämaregårdens kapell uppfördes efter ritningar av den kände arkitekten Sigfrid Ericson och stod klar 1925. Kyrkan invigdes den 20 december 1925. Samtidigt byggdes en prästgård på den anslutande tomten mot Hallegatan. Den ritades av arkitekten Sven Tingström. Kyrkan och prästgården är båda utformade i tidstypisk nyklassicistisk stil.

Byggmästare vid kyrkobygget var Julius Johansson och målarmästare var A H Bäckström. Korets inredning ritades av kyrkans arkitekt Sigfrid Ericson och byggdes av snickaremästare Harald Pettersson. För utsmyckningen av inredningen stod bildhuggare Johan Björck och konstnärerna Fritiof Svensson och Joel Mattson. Den sistnämnde skulle senare komma att bli en välkänd kyrkokonstnär under namnet Joël Mila.

Kyrkbänkarna levererades av Ängsfors snickerifabrik och orgeln från orgelbyggarna M J och H Lindegren. Värmeledningen eldades med gas, en nymodighet vid tiden. Kyrkorummets takvalv var vitmålat och ingen armatur var monterad i taket. Rummet belystes med indirekt ljus från hundra elektriska lampor som doldes bakom den kraftiga takfoten. På väggarna fanns målade dekorationer av konstnären Joel Mattson (Mila).

Innanför entrén, längst bak i kyrkorummet, fanns ett rum för bl. a. konfirmandundervisning som avgränsades från kyrkorummet med skjutdörrar. Från konfirmandrummet kunde man ta sig in i det vinkelbyggda församlingshemmet. Detta innehöll även bostad för diakonissa.

HÄNDELSER UNDER 1900-TALET

1956 ritade Johannes Olivegren nya lampetter till kyrkorummet. Vid samma tid renoverades kyrkan. Exteriören målades om i en något mörkare grå än tidigare, med vita omfattningar. Innerväggarna målades i en varmare färgton, innertaket kläddes med juteväv och elsystemet renoverades (all elektricitet konverterades till 220 V). Det fanns planer på att sätta igen rundfönstret vid predikstolen, men sannolikt installerades istället det glasmålade fönstret. Olivegrens lampetter ersattes någon gång under 1970-talet med nuvarande armatur.

Brämaregården blev en egen församling år 1961. Lundby församling var då Sveriges största med över 80 000 medlemmar. Förutom Brämaregården avsöndrades även Biskopsgårdens församling från Lundby.

I samband med församlingsbildningen genomfördes en del förändringsarbeten på kyrkan och anläggningen. År 1961 byggdes sakristian till med 1,60 meter åt söder, i syfte att förbättra dess funktion. Utvändigt utformades tillbyggnaden i likhet med den äldre sakristian. Yttertrappan reparerades. Det ursprungliga fönstret och dörren bevarades. Invändigt anordnades toalett och bättre förvaring. Ritningar kom från AB Axel Engström och arbetet utfördes av byggnadsfirman Bror Johansson.

Samma år byttes råglaset i kyrkans fönster ut mot svagt tonat glas. Kyrkorådet önskade byta mot blyinfattat antikglas, vilket Kungliga byggnadsstyrelsen avstyrkte då det "vore främmande för kyrkans stilhållning".

1962 byggdes en ny pastorsexpedition och församlingshem i en vinklad flygel söder om kyrkan. Även nybyggnaden ritades av Anders Berglund (AB Axel Engström) och byggdes av Bror Johansson. Vid skapandet av den nya byggnaden fanns en uttalad målsättning att den skulle anpassas och underordnas "den miljö som arkitekt Sigfrid Ericson skapat".

1965-1966 genomfördes en interiör ombyggnad, där den största förändringen bestod i att man installerade en ny orgel med ett ryggpositiv i läktarbarriären. Orgelverket byggdes eller byggdes om av Lindegrens orgelbyggeri. Den bakre delen av kyrkorummet (vapenhuset) disponerades om. Ett vindfång skapades vid entrén, troligtvis flyttades även väggen in mot församlingshemmet. Bakom ombyggnaden stod Torsten Hansson och Per Persson, Hansson & Persson Arkitekter AB

1982 handikappanpassades entrétrappan vid kyrkporten efter ett förslag av FFNS Arkitekter. Trappan var ursprungligen halvcirkelformad. Vid ombyggnaden skapades en sluttande gångväg från trottoaren till högra sidan av trappans vilplan. En plantering i anslutning till trappan tillkom också.

1987 rengjordes altartavlan av konservator Gunnar Truedsson, Björketorp.

1993 byggdes församlingshemmet om till nuvarande utseende. Ritningarna gjordes av FFNS Arkitekter.

KYRKAN PÅ 2000-TALET

Under år 1999-2000 planerades och genomfördes en större restaurering och ombyggnad.
Koret fick ett nytt furugolv och platån gavs en ny rundad framkant och ramp för handikappade. Altaret flyttades fram från västväggen och kompletterades med ny skiva på baksidan. Altarringen delades upp i mindre sektioner för större flexibilitet. Flera bänkar i kyrkorummet togs bort, fem längst bak i kyrkan, de två i främsta raden och bänkarna i andra raden kortades. Kyrkan målades också om. Bakom ombyggnaden stod DEFYRA Arkitekter AB, CA consultadministration ab och AS Måleri & Byggservice AB.

Brämaregårdens kapell bytte officiellt namn till Brämaregårdens kyrka i juni 2001. Namnbytet skall framhålla byggnadens status som invigd kyrka.

Under 2003-2004 renoverades sakristian efter ritningar av DEFYRA Arkitekter AB. Samtidigt konserverades altaruppsatsen. Den ytrengjordes, konsoliderades och retuscherades av K-Konservator.