KV GRÅBRODERN 4

KVARTERET GRÅBRODERN - Kvarteret utgör ett triangelformat område i sluttningen mellan Hästgatan i söder, S:t Hansgatan i nordväst och Hamburgergränd i nordost. Den västra delen av kvarteret var under medeltiden fullt bebyggd med stenhus, medan den östra delen tycks ha haft ett byggnadsbestånd av enklare stenhus och möjligen trähus. En gränd har sannolikt gått genom kvarterets norra del parallellt med Hamburgergränd, i öst-västlig riktning och indikeras av en mur längs Gråbrodern 11-13. En karta från 1646 visar kvarteret med dess nuvarande utbredning. Större delen av dess västra del var även under 1600-talet bebyggd med stenhus. Det finns medeltida murverk konstaterat i flera delar av kvarteret. På Schilders karta från 1697 är tomtindelningen markerad med tre mindre samt en större tomt. 1750 var den sydvästra delen av kvarteret markerad som "Landts Contoiret" och resterande mark som "Fru Falkengrens". Vid mitten av 1800-talet var kvarteret indelat i fem tomter. Tomtindelningen har inte förändrats sedan 1970-talet och kvarteret har idag 10 fastigheter.
Kvarteret har ett äldre byggnadsbestånd med medeltida stenbebyggelse som i flera fastigheter ingår i byggnader, vilka byggdes till sin nuvarande volym på 1600- och 1700-talet. Dessa byggnader är till stor del väl bevarade samt restaurerade och präglar kvarteret, främst längs S:t Hansgatan och Hästgatan. 1800-talet är representerat främst genom om- och tillbyggnader. Vid det tidiga 1900-talet byggdes flera större byggnader i kvarteret, vilka utgör ett dominerande inslag både i gaturummet och inne i kvarteret. Den nordöstra delen av kvarteret bebyggdes på 1970-talet i en skala anpassad till den lägre bebyggelsen i kvarteret och dess omgivning. Längs S:t Hansgatan har byggnaderna oavsett ålder idag butiker eller café i bottenvåningen och bostäder ovan denna. Denna handelsverksamhet har en kontinuitet i kvarteret åtminstone sedan 1600-talet.
GRÅBRODERN 4 - Fastigheten ligger i kvarterets sydvästra del och angränsar i väster till S:t Hansgatan och i söder till Hästgatan. Under medeltiden var marken motsvarande fastigheten belägen i utkanten av den medeltida stadskärnan och högt exploaterad med minst fem stenhus. Den medeltida tomtens avgränsning är oklar. På 1697 års karta går att utläsa att den nuvarande fastigheten då motsvarades av en tomt, nummer 66, samt de sydvästra delarna av en stor tomt, nr 67, som upptog större delen av kvarteret. Nummer 66 ägdes av Christen Erickson och omfattade ett stenhus som låg vid S:t Hansgatan, vilket sannolikt ingår i delar av tre av de befintliga byggnaderna.
Fastigheten erhöll sin nuvarande utsträckning genom två fastighetsköp. 1751 köptes ett stycke av S:t Hansroten II:31 in och frijordstomten i sydväst köptes 1756. I 1785 års husklassifikation anges att det på fastigheten, då betecknad S:t Hansroten II:32, fanns ett stenhus i två våningar med tegeltak, ett hus av sten och trä med brädtak, ett stall av sten med tegeltak, ett vagnshus av trä med brädtak, samt ytterligare ett stall av sten med tegeltak.
Fastigheten omfattar idag flera sammanbyggda hus av olika ålder och två från varandra skilda, kringbyggda gårdar. Bebyggelsen indelas i tre större och tre mindre byggnader som delvis är smmanbyggda, samt en gårdsmur med port, tillkomna under en tidsrymd av 750 år.
I nordväst står ett medeltidshus (1) i tre våningar från 1200-talets mitt, med synliga stenväggar, under tegeltak.
Längs S:t Hansgatan finns ett stenhus (2) i två våningar med brant brutet tegeltak. Huset har medeltida grund, men har byggts om ett flertal gånger och fick nuvarande jugendutseende 1911.
I sydost finns ett stenhus (3) i tre våningar med valmat tegeltak. Byggnaden är sammanbyggd med det första nämnda medeltidshusets östgavel. Nedre delen av huset är medeltida och bevarar bl.a. ett tunnvälvt rum samt källarrum med bjälktak på stenkonsoler. Den övre våningen härstammar från 1600- eller 1700-talet, något ombyggd till nuvarande utseende på 1800-talet. Mitt på östra fasaden finns ett mindre tillbygge från 1900-talet i två våningar som bl.a. inrymmer ett trapphus.
Fastigheten består av ytterligare tre mindre byggnader vilka delvis är sammanbyggda med de övriga.
De höga husen innesluter en smal bakgård med en beläggning av kullersten och smågatsten. Mot Hästgatan finns en hög genombruten vitmålad järngrind och gården har rosenbuskar, gröna vinterbuskar och murgröna. Gården avgränsas mot gatan av en kalkstensmur, vilken sannolikt är medeltida och har fragmentarisk, möjligen ursprunglig puts, samt avtäckning med tegelpannor. Muren är genombruten av en rundbågig portöppning med en huggen, ornamenterad kalkstensomfattning. Den har också en nyare träport med kraftiga bandgångjärn och gånglucka i den västra delen.

KÄLLOR: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0
Beslut om byggnadsminnesförklaring 1994-03-21