DROTTNINGHOLMS SLOTT

Slottet uppfördes 1662-1699 efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä. Det ersatte ett tidigare slott, som brann 1661.
Slottsflyglarna påbyggdes i mitten av 1700-talet efter ritningar av C Hårleman.
Strax norr om slottet ligger fyra paviljonger, som jämte slottsteatern ritats av C F Adelcrantz.
Jaktpaviljongen (i NO) byggdes på 1760-talet och kallades tidigare Adolf Fredriks paviljong. Där hade kungen sin snickarverkstad, svarvkammare och smedja.
Kyrkpaviljongen (i SO) byggdes också på 1760-talet.
Drottningens paviljong (i SV) började byggas 1791.
Hovmarskalkens paviljong (i NV) kallas också Riksmarskalksflygeln. Den byggdes ursprungligen för hertig Karl 1780-82.
Teatern byggdes 1764-66. Vid en genomgripande restaurering på 1920-talet inreddes ett teatermuseum i byggnaden.
Kungliga stallet (eller slottsstallet) ligger strax NO om slottet. Den äldsta delen uppfördes 1737 efter ritningar av C Hårleman. Stallet till- och påbyggdes under 1770-talet efter ritningar av E Palmstedt.
Övre och nedre sjöflyglarna ligger strax söder om slottet och uppfördes 1834 efter ritningar av A Nyström.
Strax norr om landsvägen ligger den s k Lång raden med byggnader från 1700-talet: Kavaljershuset, Apotekshuset, Kanslihuset, f d Inspektorsbostaden, Pagebyggnaden och Stenvärdshuset.
Hertigarnas stall byggdes vid nuvarande brofästet på 1780-talet efter ritningar av C F Adelcrantz. Byggnaden rymde 1925-1973 Drottningholms värdshus.
Grindstugan (eller Brostugan) vid slottsparkens västra entré uppfördes 1840 efter ritningar av F W Scholander.
Badhuset byggdes 1792 och är troligen det äldsta badhuset i landet. Det ritades a C C Gjörwell.
Svanhuset byggdes 1845 efter ritningar av G Brandel.
Kina slott byggdes 1763 efter ritningar av C F Adelcrantz. Det byggdes som ersättning för en kinesisk paviljong, som Lovisa Ulrika fått i födelsedagspresent.
Intill Kina byggdes 1758-60 fyra paviljonger och en, Confidencen, som var sommarmatsal och där borden dukades i källaren och med ett sinnrikt maskineri höjdes och sänktes genom golvet.
Lilla Kina byggdes omkring 1760 som jägmästarbostad.
Adolf Fredriks vakttält byggdes 1781-82 efter C F Adelcrantz ritningar.
Kanton är en liten bostadsgata i parkens västra del. Den anlades i mitten av 1700-talet som manufaktur. Bl a gjordes försök med silkesodling.
Götiska tornet och Vilan uppfördes 1792 efter ritningar av L J Desprez.
Hemmet uppfördes i slutet av 1700-talet. Det avsågs ursprungligen till ladugård, men inreddes till ståthållarebostad. Arkitekten var C G Gjörwell.
Barockträdgården utformades under ledning av Nicodemus Tessin d y i början av 1700-talet. Den engelska parken påbörjades 1778 efter ritningar av F M Piper.
Trädgårdsanläggningen restaurerades på 1950- och 60-talen under ledning av W Bauer.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Drottningholms slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt.

Slottet uppfördes 1662-1699 efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä. Det ersatte ett tidigare slott, som brann 1661.
Slottsflyglarna påbyggdes i mitten av 1700-talet efter ritningar av C Hårleman.
Strax norr om slottet ligger fyra paviljonger, som jämte slottsteatern ritats av C F Adelcrantz.
Jaktpaviljongen (i NO) byggdes på 1760-talet och kallades tidigare Adolf Fredriks paviljong. Där hade kungen sin snickarverkstad, svarvkammare och smedja.
Kyrkpaviljongen (i SO) byggdes också på 1760-talet.
Drottningens paviljong (i SV) började byggas 1791.
Hovmarskalkens paviljong (i NV) kallas också Riksmarskalksflygeln. Den byggdes ursprungligen för hertig Karl 1780-82.
Teatern byggdes 1764-66. Vid en genomgripande restaurering på 1920-talet inreddes ett teatermuseum i byggnaden.
Kungliga stallet (eller slottsstallet) ligger strax NO om slottet. Den äldsta delen uppfördes 1737 efter ritningar av C Hårleman. Stallet till- och påbyggdes under 1770-talet efter ritningar av E Palmstedt.
Övre och nedre sjöflyglarna ligger strax söder om slottet och uppfördes 1834 efter ritningar av A Nyström.
Strax norr om landsvägen ligger den s k Lång raden med byggnader från 1700-talet: Kavaljershuset, Apotekshuset, Kanslihuset, f d Inspektorsbostaden, Pagebyggnaden och Stenvärdshuset.
Hertigarnas stall byggdes vid nuvarande brofästet på 1780-talet efter ritningar av C F Adelcrantz. Byggnaden rymde 1925-1973 Drottningholms värdshus.
Grindstugan (eller Brostugan) vid slottsparkens västra entré uppfördes 1840 efter ritningar av F W Scholander.
Badhuset byggdes 1792 och är troligen det äldsta badhuset i landet. Det ritades a C C Gjörwell.
Svanhuset byggdes 1845 efter ritningar av G Brandel.
Kina slott byggdes 1763 efter ritningar av C F Adelcrantz. Det byggdes som ersättning för en kinesisk paviljong, som Lovisa Ulrika fått i födelsedagspresent.
Intill Kina byggdes 1758-60 fyra paviljonger och en, Confidencen, som var sommarmatsal och där borden dukades i källaren och med ett sinnrikt maskineri höjdes och sänktes genom golvet.
Lilla Kina byggdes omkring 1760 som jägmästarbostad.
Adolf Fredriks vakttält byggdes 1781-82 efter C F Adelcrantz ritningar.
Kanton är en liten bostadsgata i parkens västra del. Den anlades i mitten av 1700-talet som manufaktur. Bl a gjordes försök med silkesodling.
Götiska tornet och Vilan uppfördes 1792 efter ritningar av L J Desprez.
Hemmet uppfördes i slutet av 1700-talet. Det avsågs ursprungligen till ladugård, men inreddes till ståthållarebostad. Arkitekten var C G Gjörwell.
Barockträdgården utformades under ledning av Nicodemus Tessin d y i början av 1700-talet. Den engelska parken påbörjades 1778 efter ritningar av F M Piper.
Trädgårdsanläggningen restaurerades på 1950- och 60-talen under ledning av W Bauer.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Drottningholms slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt.