JÄTS GAMLA KYRKA

Allmän karaktär
Jäts gamla kyrkogård är relativt liten till ytan. Kyrkan är belägen i den norra delen och i det sydvästra
hörnet finns den gamla klockstapeln. Kyrkogården omgärdas av en
gammal stenmur. Inom fyra gravkvarter finns en hel del ålderdomliga
gravvårdar men de flesta är dock relativt sena.
Utanför östra kyrkogårdsmuren är en fattigstock placerad. Den är
tillverkad av trä med järnbeslagen överdel och har ett kraftigt hänglås.
Ovanpå stocken har placerats en kartuschformad texttavla av trä
med målad inskription: Låt icke de fattige lida nöd men Se till den
nöd Som ej kan tala, Gud skall dig derföre Hugsvala, gack ej förbi
Gif gladeligen en Slant i denna kista, Du kan deraf ej nogot mista.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmur i gråsten som är överväxt med
gräs, mossa och andra växter. Innanför muren är lönnar planterade
som en trädkrans. Ett antal gamla gravvårdar står lutade mot kyrkogårdsmuren
på dess insida mot kyrkogården.

Ingångar
Kyrkogården har idag endast en ingång. Den ligger
i öster och har en dubbelgrind i svart smide som
hänger på stenstolpar.

Vegetation
Innanför kyrkogårdsmuren är lönnar planterade
som en trädkrans. En syrén är planterad i kyrkogårdens
nordvästra hörn. Hela kyrkogårdens yta
är besådd med gräs. Det finns inga häckar på Jäts
gamla kyrkogård.

Gångsystem
Det finns inga gångar på Jäts gamla kyrkogård.

Gravvårdstyper
De moderna låga breda gravstenarna finns på Jäts gamla kyrkogård, precis som på alla andra kyrkogårdar.
Det finns också relativt många andra typer av gravvårdar. Bland annat finns ett antal gjutna järnkors
från 1800-talet. Några smidda järnkors finns också men ett par av dem är i mycket dåligt skick. Några
gravstenar i gråsten kan vara mycket gamla. Flera av dem går det inte att läsa någon text på.

Byggnader
Vid sidan av kyrkan är klockstapeln ett viktigt
byggnadsverk på Jäts gamla kyrkogård. Den kan
vara av medeltida ursprung och fanns åtminstone
på 1600-talet. Klockstapeln har genomgått ett antal
omgestaltningar och fick sitt nuvarande utseende
vid en restaurering 1929. Den är av klockbockstyp
och har tre resta master med tillhörande syllar och
åtta snedsträvor. Den karnisformade huven, som
stöttas av bågformade strävor, har en hög mittspira,
krönt av en tupp i järnsmide. Tidigare fanns två
klockor i stapeln, som flyttats över till Jäts nya kyrka.
Nu hänger i klockstapeln en klocka från 1935
som bär denna inskription: År 1935, då Gustav V
var konung i Sverige, Sam Stadener biskop i Växjö,
Sven Aug Hjelmgren kyrkoherde, Bertil Jansson v
pastor, Aug Danielsson och Robert Karlsson kyrkovärdar
och Herman Lagerkvist kantor i Jät skänktes
denna klocka av föreningar och enskilda till Jäts
gamla kyrka. Gjuten av M & O Ohlsson i Ystad.
På kyrkbacken öster om kyrkogården byggdes
1846 en sockenstuga. Den har senare fungerat som
skola och ålderdomshem men är idag en privatbostad.
Söder om sockenstugan uppföres samtidigt en
mangårdsbyggnad för Jäts stomhemman. Idag används
byggnaden av Jäts hembygdsförening.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A utgör endast ett mycket litet område i kyrkogårdens sydöstra hörn.

Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller endast en gravhög, krönt av ett kors i järnsmide och omgiven av ett järnstaket.
Gravplatsen iordningställdes på 1850-talet för häradshövdingen Gustaf Burman.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är Jäts kyrkogårds största kvarter. Det är beläget i södra delen
av kyrkogården och innehåller knappt 100 gravar. Gravarna är placerade
i nord-sydliga rader och omges av gräs. Inga andra växter finns inom
kvarteret men i det sydvästra hörnet tornar klockstapeln upp sig.

Gravvårdstyper
Låga rektangulära gravstenar är vanligast förekommande, de flesta är i
diabas men många är i grå granit och det finns också ett par stycken i
röd granit. Det finns relativt många låga smala gravstenar och liggande
hällar. Det finns också fyra stora hällar och lika många högresta gravstenar.
En sten har formen av en likbräda. Inom kvarteret finns även
två gjutjärnskors och tre smideskors. Nästan alla gravvårdar är vända
mot öster. De har tillkommit med jämn spridning över 1900-talet och
det finns även ett tiotal från 1800-talet, den äldsta är från 1879. Titlar
förekommer som t ex Undantagsmannen,
Urmakare, Stickerskan,
Lärarinnan, Vaktmästare, Häradshövding, två Häradsdomaren
och fyra
Hemmansägaren. Ungefär hälften av gravvårdarna bär gårds- eller bynamn.
Psalmhänvisningar förekommer och på tre gravvårdar finns bibelhänvisningar.
Endast en gravvård har ett citat: Vila i frid.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är beläget i den västra delen av kyrkogården
och består av endast två nord-sydliga rader med
knappt 20 gravar. En syrén är planterad i kvarterets
nordöstra del.

Gravvårdstyper
Flertalet gravvårdar är låga rektangulära stenar i diabas
men det finns även en i röd granit. Låga smala och
högresta gravstenar förekommer också och de flesta
är i diabas men en låg smal sten är i grå granit. Inom
kvarteret finns också en natursten, ett träkors och två
gjutjärnskors. Gravvårdarna är tillkomna med jämn
spridning under 1900-talet och tre av dem är från
1800-talet. Det äldsta gjutjärnskorset är från 1846.
Tre av gravvårdarna bär titlar: Prosten och kyrkoherden
samt två Hemmansägare. Drygt hälften av
gravvårdarna bär gårds- eller bynamn och några har
psalmhänvisningar.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D utgörs av ett område norr och öster om kyrkan. Det rymmer nära 30 gravar och de flesta är
vända mot öster. Gräsmatta omger gravvårdarna och i övrigt finns inga växter.

Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna utgörs av högresta stenar. Låga rektangulära och låga smala stenar är också vanligt
förekommande och det finns tre små hällar. De flesta stenarna är i diabas men grå granit är också
vanligt och en låg rektangulär sten är i röd granit. En gravsten bär upp en ängel i marmor. Det finns ett
smideskors och sex gjutjärnskors, det äldsta från 1878. De flesta gravvårdarna är från decennierna kring
sekelskiftet 1900 och elva är från 1800-talet. Några gravvårdar bär titlar som Komministern, f d Husaren,
f d Kyrkvärden, Hustrun och två Hemmansägaren. Nästan hälften av gravvårdarna bär gårds- eller
bynamn. Lika många bär psalmhänvisningar och en gravvård har en bibelhänvisning.

Gravvårdar uppställda längs kyrkogårdsmuren
Allmän karaktär
Relativt många gamla gravvårdar är uppställda mot kyrkogårdsmuren, speciellt den södra. Vissa står
ensamma medan andra är placerade gruppvis.

Gravvårdstyper
Söder om kyrkan, intill södra kyrkogårdsmuren, står en rest, enkelt tillhuggen gravsten av glimmerskiffer
med följande inskription: IHS/1687/NN SB/ROT/MPD.
Några enkelt till huggna markstenar, vilka tidigare utgjort gravminnen, står lutade mot södra kyrkogårdsmuren.
En av stenarna bär inskriften: I.P.S. Föd 1729. Död 1765.

Kyrkogården har troligen funnits lika länge som kyrkan, alltså sedan 1200-talet.
Klockstapeln i det sydvästra hörnet av kyrkogården omnämndes första gången 1672 men den kan
vara äldre än så. En av klockorna som tidigare hängt i stapeln är från medeltiden men den är nu flyttad
till Jäts nya kyrka. Omkring 1808 blev stapeln beklädd. 1924 slog åskan ner i stapeln och spiran och
huven brändes bort. En helrenovering utfördes 1929 och klockstapeln fick sitt nuvarande utseende, som
man tror är det ursprungliga.
Stigluckor har tidigare funnits i såväl söder som öster. En av dem är omtalad 1727. Den södra stigluckan
revs 1831 för att ersättas med en bredare öppning med järngrindar, detta för att underlätta vid
begravningar. 1846 uppfördes sockenstugan och stombyggnaden öster om kyrkogården. Nu flyttades
grindarna från södra ingången till nuvarande plats i öster och sydingången sattes igen. Troligen revs
även den östra stigluckan vid detta tillfälle.
Under koret finns en gravkammare som inrättades 1719 för Christer Boije och hans hustru Anna
Margareta von Dobrikowsky. Under sakristian finns ytterligare ett gravkor som ryttmästare Uggla på
Jätsberg lät gräva ut under 1740-talet. Under sakristians golv påträffades då en väl mumifierad kvinnokropp.
Den var helt svart men välbevarad och fullkomligt torr. Vem hon egentligen varit och när hon
levat är det ingen som vet. Hon kallades fröken Eketrä och lades i en kista utan lock under golvet inne i
sakristian. Långt in på 1900-talet vallfärdade folk för att se henne men vid sista kyrkorestaureringen såg
församlingen till att lock sattes på och skruvades fast.
1909 stod Jäts nya kyrka klar. Den gamla kyrkan var i dåligt skick och övergavs. En ny kyrkogård
anlades i samband med den nya kyrkan men begravningarna upphörde inte helt på den gamla kyrkogården.
Vid prostvisitationen 1961 ansågs kyrkogården vara vacker och välvårdad.
1959 påbörjades restaureringsarbeten av kyrkan. Denna återinvigdes 1965 men arbetena pågick en
bra bit in på 1970-talet.