VIKSÄNGSKYRKAN

Kyrktomten ligger i anslutning till ett strövområde. Upphöjd på norra sidan står en spånklädd klockstapel, rest 1946.

Mot söder utbreder sig en park med utomhusaltare, en lekplats och ett ditflyttat, före detta soldattorp. Området skuggas av resliga aspar och ekar med utvuxna kronor.

Kyrkobyggnaden har byggts i vinkel, med reveterade plankväggar och stort plåttäckt sadeltak, krönt med en takryttare.

I direkt anslutning till kyrkan, vid en stenlagd gårdsplan, ligger församlingshemmet Arken, uppfört 1973 och utbyggt 1997

I slutet av 1800-talet bestämdes att Västmanlands regemente skulle flyttas från exercisplatsen Salbohed i Västerfärnebo till östra utkanten av Västerås. Grundstenen lades den 5 juli 1904 och i oktober två år senare stod ett nytt kasernområde färdigt. Snart därefter bildades sammanslutningen De värnpliktiges vänner för att samla in pengar till ett soldathem. Bygget kom igång 1910. För ritningarna svarade Västeråsarkitekten Arvid Grane. Invigningen förrättades 1912 av biskop Nils Lövgren.
Soldathemmet med sin L-formiga plan rymde dels kyrksal kallad soldatkyrkan dels bibliotek, läsrum och en vaktmästarbostad. Byggnaden var formad i nationalromantisk stil. De yttre dragen finns till stor del kvar, men lokalernas ursprungliga utseende är idag svårt att föreställa sig. Kyrksalen täcktes av en smäcker, öppen takstolskonstruktion av mörkt betsat trä. Likadant färgsatt var takpaneler och bänkinredning. Snickerierna stod i kontrast till de vitrappade väggarna. Koret låg i en liten absid i söder, upplyst av fönster med glasmålningar. I norr fanns en åhörarläktare.

Efter regementets nedläggning 1925 överläts kyrkan till stadens kvarvarande flygflottilj. Byggnaden hade hunnit bli sliten, då en snabb upprustning vidtogs 1941, efter arkitekt Viktor Segerstedts program. Väggarna tilläggsisolerades och centralvärme infördes. Innertaket sänktes genom att paneler lades in. Takstolarna ommålades i ljusa färger. Sexsidig predikstol uppsattes. Då kyrkan återinvigdes vid julottan samma år uttalade biskop Cullberg en önskan om att kyrkan inte bara skulle betjäna flygsoldater, utan även boende i området. Så skedde också, vartefter som staden växte åt detta håll. Den kyrkliga karaktären förstärktes då en klockstapel tillkom 1946-47 och ett orgelverk installerades 1950.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Kyrktomten ligger i anslutning till ett strövområde. Upphöjd på norra sidan står en spånklädd klockstapel, rest 1946.

Mot söder utbreder sig en park med utomhusaltare, en lekplats och ett ditflyttat, före detta soldattorp. Området skuggas av resliga aspar och ekar med utvuxna kronor.

Kyrkobyggnaden har byggts i vinkel, med reveterade plankväggar och stort plåttäckt sadeltak, krönt med en takryttare.

I direkt anslutning till kyrkan, vid en stenlagd gårdsplan, ligger församlingshemmet Arken, uppfört 1973 och utbyggt 1997

I slutet av 1800-talet bestämdes att Västmanlands regemente skulle flyttas från exercisplatsen Salbohed i Västerfärnebo till östra utkanten av Västerås. Grundstenen lades den 5 juli 1904 och i oktober två år senare stod ett nytt kasernområde färdigt. Snart därefter bildades sammanslutningen De värnpliktiges vänner för att samla in pengar till ett soldathem. Bygget kom igång 1910. För ritningarna svarade Västeråsarkitekten Arvid Grane. Invigningen förrättades 1912 av biskop Nils Lövgren.
Soldathemmet med sin L-formiga plan rymde dels kyrksal kallad soldatkyrkan dels bibliotek, läsrum och en vaktmästarbostad. Byggnaden var formad i nationalromantisk stil. De yttre dragen finns till stor del kvar, men lokalernas ursprungliga utseende är idag svårt att föreställa sig. Kyrksalen täcktes av en smäcker, öppen takstolskonstruktion av mörkt betsat trä. Likadant färgsatt var takpaneler och bänkinredning. Snickerierna stod i kontrast till de vitrappade väggarna. Koret låg i en liten absid i söder, upplyst av fönster med glasmålningar. I norr fanns en åhörarläktare.

Efter regementets nedläggning 1925 överläts kyrkan till stadens kvarvarande flygflottilj. Byggnaden hade hunnit bli sliten, då en snabb upprustning vidtogs 1941, efter arkitekt Viktor Segerstedts program. Väggarna tilläggsisolerades och centralvärme infördes. Innertaket sänktes genom att paneler lades in. Takstolarna ommålades i ljusa färger. Sexsidig predikstol uppsattes. Då kyrkan återinvigdes vid julottan samma år uttalade biskop Cullberg en önskan om att kyrkan inte bara skulle betjäna flygsoldater, utan även boende i området. Så skedde också, vartefter som staden växte åt detta håll. Den kyrkliga karaktären förstärktes då en klockstapel tillkom 1946-47 och ett orgelverk installerades 1950.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Kyrktomten ligger i anslutning till ett strövområde. Upphöjd på norra sidan står en spånklädd klockstapel, rest 1946.

Mot söder utbreder sig en park med utomhusaltare, en lekplats och ett ditflyttat, före detta soldattorp. Området skuggas av resliga aspar och ekar med utvuxna kronor.

Kyrkobyggnaden har byggts i vinkel, med reveterade plankväggar och stort plåttäckt sadeltak, krönt med en takryttare.

I direkt anslutning till kyrkan, vid en stenlagd gårdsplan, ligger församlingshemmet Arken, uppfört 1973 och utbyggt 1997

I slutet av 1800-talet bestämdes att Västmanlands regemente skulle flyttas från exercisplatsen Salbohed i Västerfärnebo till östra utkanten av Västerås. Grundstenen lades den 5 juli 1904 och i oktober två år senare stod ett nytt kasernområde färdigt. Snart därefter bildades sammanslutningen De värnpliktiges vänner för att samla in pengar till ett soldathem. Bygget kom igång 1910. För ritningarna svarade Västeråsarkitekten Arvid Grane. Invigningen förrättades 1912 av biskop Nils Lövgren.
Soldathemmet med sin L-formiga plan rymde dels kyrksal kallad soldatkyrkan dels bibliotek, läsrum och en vaktmästarbostad. Byggnaden var formad i nationalromantisk stil. De yttre dragen finns till stor del kvar, men lokalernas ursprungliga utseende är idag svårt att föreställa sig. Kyrksalen täcktes av en smäcker, öppen takstolskonstruktion av mörkt betsat trä. Likadant färgsatt var takpaneler och bänkinredning. Snickerierna stod i kontrast till de vitrappade väggarna. Koret låg i en liten absid i söder, upplyst av fönster med glasmålningar. I norr fanns en åhörarläktare.

Efter regementets nedläggning 1925 överläts kyrkan till stadens kvarvarande flygflottilj. Byggnaden hade hunnit bli sliten, då en snabb upprustning vidtogs 1941, efter arkitekt Viktor Segerstedts program. Väggarna tilläggsisolerades och centralvärme infördes. Innertaket sänktes genom att paneler lades in. Takstolarna ommålades i ljusa färger. Sexsidig predikstol uppsattes. Då kyrkan återinvigdes vid julottan samma år uttalade biskop Cullberg en önskan om att kyrkan inte bara skulle betjäna flygsoldater, utan även boende i området. Så skedde också, vartefter som staden växte åt detta håll. Den kyrkliga karaktären förstärktes då en klockstapel tillkom 1946-47 och ett orgelverk installerades 1950.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.