HARAKERS KYRKA

Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt ett bårhus.

Kyrkogården ligger i helt flack terräng och breder ut sig i alla väderstreck. Till följd av utvidgningar finns kyrkogårdsmur kvar endast mot söder, medan övriga sidor är avgränsade med granhäck. Öster om kyrkan finns en grupp gravar bevarade med järnstaket eller stenramar och mönsterkrattade grusbäddar. På norra sidan finns gravhällar som tidigare var inlagda i kyrkorummet. Strax söder om kyrkogårdsmuren ligger ett bårhus uppfört 1955 efter ritningar av Sven Ahlbom. Förut låg här även en länga kyrkstallar, riven på 1980-talet

När kyrkan ursprungligen uppfördes råder delade meningar om. I flertalet publicerade kyrkobeskrivningar antas att den uppfördes på 1300-talet och skulle då ha omfattat sakristia och ca 2/3 av dagens långhus. Ytterväggarna var murade av natursten och yttertaken spånklädda. Över sakristian var slaget ett tegelvalv och över kyrkorummet ett innertak i trä. Sakristian hade ett övre plan med läktare för kören (gapskulle).

Under 1400-talets senare hälft tillkom ett vapenhus på södra sidan. Kyrkan i övrigt blev troligen till stor del ommurad med tegel - alternativt var detta tiden för hela kyrkans uppförande. Stjärnvalv slogs över kyrkorummet som därmed indelades i tre travéer. För att motverka valvens trycklaster uppfördes sju strävpelare runt ytterväggarna. Mot slutet av 1400-talet blev kyrkans första torn rest över västgaveln. Av kyrkorummets medeltida måleridekorering återstår idag åtta invigningskors. Vad som i övrigt kan ha funnits togs bort då valv och väggar motivmålades 1618 på initiativ av Svanå bruks dåvarande ägare, Ebba Brahe och Jacob Pontusson De la Gardie, till deras bröllop det året.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-torpografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.
Fotodokumentation av orgelverket i Harakers kyrka den 27/12 1960. Bröderna Moberg, orgelbyggare, Sandviken.
Inventering 1829-08-19

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 26 a, Brev 1731, Generalvisitation 21/2 1742
Västerås domkapitel E IV a; 26 b, Brev 19/10-1773, Berättelse 1801
Västerås domkapitel E IV b; 33, 1824, 1858 och 1883 års inventariebeskrivningar, visitation 1839
Västerås domkapitel F III a; 37, Inventarium upprättat vid biskopsvisitation den 18/9 1886

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1967-2004

Västmanlands läns museum (VLM): Prästgårdsinventeringen 1994

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild;
Förlag Staffan Björklund 2000
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län; en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Flodin, Barbro: Harakers kyrka; Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980

När kyrkan ursprungligen uppfördes råder delade meningar om. I flertalet publicerade kyrkobeskrivningar antas att den uppfördes på 1300-talet och skulle då ha omfattat sakristia och ca 2/3 av dagens långhus. Ytterväggarna var murade av natursten och yttertaken spånklädda. Över sakristian var slaget ett tegelvalv och över kyrkorummet ett innertak i trä. Sakristian hade ett övre plan med läktare för kören (gapskulle).

Under 1400-talets senare hälft tillkom ett vapenhus på södra sidan. Kyrkan i övrigt blev troligen till stor del ommurad med tegel - alternativt var detta tiden för hela kyrkans uppförande. Stjärnvalv slogs över kyrkorummet som därmed indelades i tre travéer. För att motverka valvens trycklaster uppfördes sju strävpelare runt ytterväggarna. Mot slutet av 1400-talet blev kyrkans första torn rest över västgaveln. Av kyrkorummets medeltida måleridekorering återstår idag åtta invigningskors. Vad som i övrigt kan ha funnits togs bort då valv och väggar motivmålades 1618 på initiativ av Svanå bruks dåvarande ägare, Ebba Brahe och Jacob Pontusson De la Gardie, till deras bröllop det året.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-torpografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.
Fotodokumentation av orgelverket i Harakers kyrka den 27/12 1960. Bröderna Moberg, orgelbyggare, Sandviken.
Inventering 1829-08-19

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 26 a, Brev 1731, Generalvisitation 21/2 1742
Västerås domkapitel E IV a; 26 b, Brev 19/10-1773, Berättelse 1801
Västerås domkapitel E IV b; 33, 1824, 1858 och 1883 års inventariebeskrivningar, visitation 1839
Västerås domkapitel F III a; 37, Inventarium upprättat vid biskopsvisitation den 18/9 1886

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1967-2004

Västmanlands läns museum (VLM): Prästgårdsinventeringen 1994

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild;
Förlag Staffan Björklund 2000
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län; en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Flodin, Barbro: Harakers kyrka; Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980

När kyrkan ursprungligen uppfördes råder delade meningar om. I flertalet publicerade kyrkobeskrivningar antas att den uppfördes på 1300-talet och skulle då ha omfattat sakristia och ca 2/3 av dagens långhus. Ytterväggarna var murade av natursten och yttertaken spånklädda. Över sakristian var slaget ett tegelvalv och över kyrkorummet ett innertak i trä. Sakristian hade ett övre plan med läktare för kören (gapskulle).

Under 1400-talets senare hälft tillkom ett vapenhus på södra sidan. Kyrkan i övrigt blev troligen till stor del ommurad med tegel - alternativt var detta tiden för hela kyrkans uppförande. Stjärnvalv slogs över kyrkorummet som därmed indelades i tre travéer. För att motverka valvens trycklaster uppfördes sju strävpelare runt ytterväggarna. Mot slutet av 1400-talet blev kyrkans första torn rest över västgaveln. Av kyrkorummets medeltida måleridekorering återstår idag åtta invigningskors. Vad som i övrigt kan ha funnits togs bort då valv och väggar motivmålades 1618 på initiativ av Svanå bruks dåvarande ägare, Ebba Brahe och Jacob Pontusson De la Gardie, till deras bröllop det året.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-torpografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.
Fotodokumentation av orgelverket i Harakers kyrka den 27/12 1960. Bröderna Moberg, orgelbyggare, Sandviken.
Inventering 1829-08-19

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 26 a, Brev 1731, Generalvisitation 21/2 1742
Västerås domkapitel E IV a; 26 b, Brev 19/10-1773, Berättelse 1801
Västerås domkapitel E IV b; 33, 1824, 1858 och 1883 års inventariebeskrivningar, visitation 1839
Västerås domkapitel F III a; 37, Inventarium upprättat vid biskopsvisitation den 18/9 1886

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1967-2004

Västmanlands läns museum (VLM): Prästgårdsinventeringen 1994

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild;
Förlag Staffan Björklund 2000
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län; en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter Västerås 1982
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Flodin, Barbro: Harakers kyrka; Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980

Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt ett bårhus.

Kyrkogården ligger i helt flack terräng och breder ut sig i alla väderstreck. Till följd av utvidgningar finns kyrkogårdsmur kvar endast mot söder, medan övriga sidor är avgränsade med granhäck. Öster om kyrkan finns en grupp gravar bevarade med järnstaket eller stenramar och mönsterkrattade grusbäddar. På norra sidan finns gravhällar som tidigare var inlagda i kyrkorummet. Strax söder om kyrkogårdsmuren ligger ett bårhus uppfört 1955 efter ritningar av Sven Ahlbom. Förut låg här även en länga kyrkstallar, riven på 1980-talet

Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt ett bårhus.

Kyrkogården ligger i helt flack terräng och breder ut sig i alla väderstreck. Till följd av utvidgningar finns kyrkogårdsmur kvar endast mot söder, medan övriga sidor är avgränsade med granhäck. Öster om kyrkan finns en grupp gravar bevarade med järnstaket eller stenramar och mönsterkrattade grusbäddar. På norra sidan finns gravhällar som tidigare var inlagda i kyrkorummet. Strax söder om kyrkogårdsmuren ligger ett bårhus uppfört 1955 efter ritningar av Sven Ahlbom. Förut låg här även en länga kyrkstallar, riven på 1980-talet