TOMASKYRKAN

Allt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning.

Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bars av limträbalkar och täcktes med galvaniserad, svartmålad plåt. Byggtekniken var med andra ord modern, liksom formspråket även om här finns en rad historiska referenser. Tydligast är den kringbyggda gården som liknats vid medeltida kloster. Fönstrens oregelbundna och föga framträdande placering uttrycker modernismens formspråk men anknyter även till de tidigaste kyrkorna, där murade, fönsterlösa ytor dominerade. Kyrkklockorna placerades i ett fyrkantigt torn över västra delen.

För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Beskrivning arkitekt Nils Tesch 8/12 1969, Beslut om kulturminnesförklaring 1990-04-19, dnr 3618/88

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar 1979-80

Litteratur
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
Tesch, Nils: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1972: 3, s 12/
Rudberg, Eva: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1991: 5, s 28-29/

Allt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning.

Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bars av limträbalkar och täcktes med galvaniserad, svartmålad plåt. Byggtekniken var med andra ord modern, liksom formspråket även om här finns en rad historiska referenser. Tydligast är den kringbyggda gården som liknats vid medeltida kloster. Fönstrens oregelbundna och föga framträdande placering uttrycker modernismens formspråk men anknyter även till de tidigaste kyrkorna, där murade, fönsterlösa ytor dominerade. Kyrkklockorna placerades i ett fyrkantigt torn över västra delen.

För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Beskrivning arkitekt Nils Tesch 8/12 1969, Beslut om kulturminnesförklaring 1990-04-19, dnr 3618/88

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar 1979-80

Litteratur
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
Tesch, Nils: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1972: 3, s 12/
Rudberg, Eva: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1991: 5, s 28-29/

Anläggningen består av en kyrka och två stycken flygelbyggnader på en stenlagdgård.

Likt ett medeltida kloster har kyrkan från 1971 byggts i mitten av en stenlagd gård, inramad av två vinkelformiga flyglar och en låg tegelmur i öster.

Flyglarna ligger i linje med omgivande gators axelsystem, med följden att den öst-västligt orienterade kyrkan hamnat snett i förhållande till dem.

De tre byggnaderna har fasader av hårdbränt tegel, med djupa fogar, frånsett sju skift ljusare fogstrykning som löper i kyrkans övre väggfält.

I flygeln norr om kyrkan finns pastorsexpedition och ungdomslokaler. I den södra inryms bland annat musikrum och lokaler för konfirmandundervisning.

Allt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning.

Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bars av limträbalkar och täcktes med galvaniserad, svartmålad plåt. Byggtekniken var med andra ord modern, liksom formspråket även om här finns en rad historiska referenser. Tydligast är den kringbyggda gården som liknats vid medeltida kloster. Fönstrens oregelbundna och föga framträdande placering uttrycker modernismens formspråk men anknyter även till de tidigaste kyrkorna, där murade, fönsterlösa ytor dominerade. Kyrkklockorna placerades i ett fyrkantigt torn över västra delen.

För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Beskrivning arkitekt Nils Tesch 8/12 1969, Beslut om kulturminnesförklaring 1990-04-19, dnr 3618/88

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar 1979-80

Litteratur
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
Tesch, Nils: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1972: 3, s 12/
Rudberg, Eva: Tomaskyrkan, Västerås/Arkitektur 1991: 5, s 28-29/

Anläggningen består av en kyrka och två stycken flygelbyggnader på en stenlagdgård.

Likt ett medeltida kloster har kyrkan från 1971 byggts i mitten av en stenlagd gård, inramad av två vinkelformiga flyglar och en låg tegelmur i öster.

Flyglarna ligger i linje med omgivande gators axelsystem, med följden att den öst-västligt orienterade kyrkan hamnat snett i förhållande till dem.

De tre byggnaderna har fasader av hårdbränt tegel, med djupa fogar, frånsett sju skift ljusare fogstrykning som löper i kyrkans övre väggfält.

I flygeln norr om kyrkan finns pastorsexpedition och ungdomslokaler. I den södra inryms bland annat musikrum och lokaler för konfirmandundervisning.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Anläggningen belägen på plan mark inom bostadsområde. Kyrkorummet är friliggande på en gård som bildas av två flankerande envåningsbyggnader med kompletterande lokaler och en låg mur i öster. Röda fasadtegelmurar med träluckor på klocktornet över vapenhuset. Flacka takfall. Det separat avskilda koret har ett kvadratiskt enluftsfönster i sydväggen och en låg ljusspalt mot tak längs hela bredden. Altartavla i fem delar av Karl Kylberg. Naturfärgat trätak av granpanel i hela kyrkorummet. Putsade väggar. Golv av kalksten. Bänkkvarter av lösa stolar. Sakristian belägen norr om vapenhuset.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Anläggningen består av en kyrka och två stycken flygelbyggnader på en stenlagdgård.

Likt ett medeltida kloster har kyrkan från 1971 byggts i mitten av en stenlagd gård, inramad av två vinkelformiga flyglar och en låg tegelmur i öster.

Flyglarna ligger i linje med omgivande gators axelsystem, med följden att den öst-västligt orienterade kyrkan hamnat snett i förhållande till dem.

De tre byggnaderna har fasader av hårdbränt tegel, med djupa fogar, frånsett sju skift ljusare fogstrykning som löper i kyrkans övre väggfält.

I flygeln norr om kyrkan finns pastorsexpedition och ungdomslokaler. I den södra inryms bland annat musikrum och lokaler för konfirmandundervisning.