YTTERLÄNNÄS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - När den gamla medeltida kyrkan redan på 1700-talet visade sig för otidsenlig och trång fattade sockenmännen beslut om byggande av en ny kyrka på ny plats, efter ha förkastat planerna på ombyggnad av den gamla kyrkan. I trettio år tvistade man om var den nya kyrkan skulle byggas, innan grunden efter kammarrättens beslut lades på Näsholmen 1848. Kyrkan uppfördes i princip efter ritningar av byggmästaren Johan A Åkerlund. Ursprungligen önskade församlingen en rektangulär kyrkobyggnad med absider i öst och väst samt mittcentrerat torn över en sakristia vid norra långväggen. ÖIÄ godtog ej förslaget, som sannolikt var upprättat 1845 av Åkerlund. Från Stockholm översändes istället en ny ritning, utförd av Albert Törnquist, med en kyrka i nyrenässansstil. Församlingen fann förslaget alltför påkostat. Åkerlund upprättade ett nytt förslag 1847 som återgick på det första förslaget, men absiderna var slopade till förmån för en sakristia i öster och ett torn i väster. Ämbetet svarade med en ny ritning upprättad av J F Åbom, som ansåg sig i möjligaste ha mån följt församlingens insända förslag, men vidhöll vissa ändringar. Ändringarna accepterades ej till fullo av församlingen. Efter stridigheter beslöt man begära att få Åkerlunds ritningar godkända trots att Åboms redan var approberade. Som byggmästare antogs Jacob Norin från Norrala i Hälsingland, som även han kom att sätta sin prägel på kyrkan vid uppförandet meddelst tillägg av ytterligare dekorelement på fasaderna. Kyrkan stod färdig 1854 och invigdes samma år den 29 oktober av prosten P W Huss i Torsåker. Endast tack vare ett par sockenbors bestämda motstånd undgick den gamla kyrkan att rivas när den nya stod färdig.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrka med smalare kor (ursprungligen sakristia) i öster. Ny sakristia med källare norr om koret byggd 1983-84, som ersättning för en mindre sakristia byggd 1896. Torn med huvudingång i väster. Mittingångar på båda långsidorna, nordingången interiört igensatt. Separat ingång till sakristian.
Material natursten samt murtegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Taken täckta med kopparplåt. Ursprungligen sannolikt ett spåntak.

EXTERIÖR - I stora drag kom den nya kyrkan att främst uppföras efter Åkerlunds ritning. Även byggledaren kom att medverka till utformningen av fasaderna genom nytillsatta tandsnittslister, lisener, ändstenar över fönsteromfattningarna mm. Portalomfattningarna blev mer rikt utformade och långsidornas mittpartier blev mer accentuerade meddelst frontoner lagda över takfoten. Tornets ljudluckor utfördes i form av palladianska bågar. Kyrkan försågs med ett högre och brantare tak och sakristian erhöll ett valmat sadeltak istället för ett sedvanligt sadeltak. 1896 utökades koret med den forna sakristian och en ny sakristia (1983-84 ersatt med en ny större källarförsedd sakristia) byggdes på nordsidan jämte en senare riven värmekammare framför norra mittingången. Kyrkobyggnaden har även erhållit nytt takmaterial i form av kopparplåt istället för den troliga ursprungliga spåntaket.

INTERIÖR - Dagens kyrkorum är sedan 1896 utökat med den ursprungliga sakristian, som idag tjänstgör som ett smalare kor bakom en triumfbåge. En glasmålning med starka färger, utförd av glasmålerifirman Calmander i Göteborg år 1900, drar blickarna till sig. Framför detta ett kors ritat av Sven Ivar Lind 1954. Av den ursprungliga altaruppställningen, utförd av Olof Hofrén, kvarstår endast altaret i kyrkorummet. Det ursprungliga korset med svep och törnekrona är troligen detsamma som numera är uppställt i gravkapellet. Korset ingick i en skärmuppbyggnad, ritad av J F Åbom, bestående av tre rundbågade nischer varuti korset var uppställt i det mittersta högre fältet. I de flankerande lägre fälten fanns troligen bibeltexter eller psalmnummer. Hofrén stod även som mästare till altarringen, numera borttagen, predikstolen och orgelfasaden som utfördes samtidigt med kyrkan. Vid dopplatsen i koret en kopia av Thorvaldsens Kristus, som 1928-1954 utgjorde kyrkorummets altarprydnad.
Öppen bänkinredning med goticerande gavlar från 1896. Målningar av Torsten Nordberg från 1928 dels i en nisch framför den interiört igensatta nordingången "Mikael och draken" och dels över ingången till sakristian "Veronicas svetteduk". Läktarunderbyggnad med för kyrkorummet avvikande kraftigt spröjsade glasdörrar. Orgelfasaden tillhörde Johan Gustaf Eks orgel från 1854, orgelverk från 1930. Kororgel byggd 1977.
Välbevarat vapenhus med dubbla trappor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

FÖRSAMLING 1995 - YTTERLÄNNÄS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1077, år 1900: 6000, år 1995: 4488

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Den befintliga kyrkan ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. Samhället Bollstabruk ligger på motsatta sidan av älven. En dryg km öster om den nya kyrkan ligger Ytterlännäs medeltidskyrka (se I: YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA). Enligt traditionen är den gamla kyrkan byggd av sex namngivna bönder. Den ligger avskilt i gränszonen mellan skog och åkermark, centralt i odlingsbygden. En vik av älven gick i äldre tider upp mot kyrkan, som idag saknar anknytning till någon vattenled. Från vägen vid kyrkan går en allé till prästgården. Kyrkan ingår i riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. Ett par kilometer väster om den medeltida kyrkan uppfördes 1848-54 en ny kyrka av byggmästare Jacob Norin efter ritningar av Anders Johan Åkerlund. Vid uppförandet av kyrkan förändrade man, i förhållande till ritningen, byggnadens utseende genom att förlänga den med ungefär fem meter och bredda den i proportion till detta. Kyrkan är rektangulär med ett smalare rakslutet kor, västtorn samt en senare tillbyggd sakristia i norr. 1894 gjordes en tillbyggnad framför nordportalen som bland annat innehöll en värmekammare. När koret 1896 utökades vilken ursprungligen varit sakristia byggdes en ny sådan i norr. Under åren 1983-84 genomfördes en exteriör och interiör renovering. Då revs tillbyggnaden framför nordportalen samt sakristian från 1896 och en ny byggdes på samma plats.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Norin har påverkat kyrkans utformning bl.a. genom frontoner över takfoten på långsidorna. Tornet har en flack huv, krönt av en dubbel lanternin med spira. 1896-97 ersattes förmodligen spåntaket med ett plåttak. Kyrkan har ingångar på långsidorna, den norra igensatt och genom tornet. Den igensatta nordportalen återställdes exteriört 1983-84. I den igensatta nordportalen samt över ingången till sakristian finns väggmålningar från 1928 av Torsten Nordberg. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Korfönstret har glasmålningar från år 1900 och framför står ett kors, ritat av Sven Ivar Lind 1954. Kyrkan har en öppen bänkinredning med goticerande gavlar från 1896. Olof Hofrén har ritat predikstolen och orgelfasaden från kyrkans byggnadstid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Ca 500 m söder om kyrkan ligger samhället Bollstabruk. Kyrkan ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. En dryg km öster om denna kyrka ligger Ytterlännäs medeltidskyrka.

1848-54 uppfördes Ytterlännäs nya kyrka av byggmästare Jacob Norin efter ritningar av Anders Johan Åkerlund.

Se även tidigare inventeringar.

KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i nedre Ådalens gamla odlingsbygd på Ångermanälvens västra sida. Ca 500 m söder om kyrkan ligger samhället Bollstabruk. Kyrkan ligger för sig i utkanten av det odlade området i en flack sluttning ca 400 m norr om Bollstafjärden i Ångermanälven. En dryg km öster om denna kyrka ligger Ytterlännäs medeltidskyrka. Väster om kyrkotomten ligger ett församlingshem i trä i vinkel med asfalterad parkering fram mot entrén till tomten och angöring från vägen mellan Bollsta-Nyland.

Kyrkotomten
Ursprungligen nästan med kvadratisk karaktär med kyrkan i nordväst på en svag höjdpunkt, stödmur i natursten i sydöst. Omgärdas av kallmurad naturstensmur med gräsbevuxet krön, som avslutas i norr där kyrkogården utvidgats i slutningen ned mot Lesjön. Gräsyta närmast kyrkan i norr.

In till kyrkotomten via stigport i rusticerad granit från 1928(?), krönt med kors på klot i koppar, avtäckning också i falsad kopparplåt. En murad och slätputsad stigport i söder, vit målning på puts, med smidesgrindar och fast dekorkrön i smide. Gravkvarter i söder och öster. Främst gräsbevuxna, genomkorsade av grusgångar i nord-sydlig riktning, men även enstaka grusade gravar, några dessutom med avgränsande gjutjärnsstaket från 1800-talet. Kyrkogården även utvidgad mot öster. Entré sker genom granittrappa med flankerande klot. Putsat, goticerat, gravkapell i detta område i öster, ca 1880.

Kyrkobyggnaden
1848-54 uppfördes Ytterlännäs nya kyrka av byggmästare Jacob Norin efter ritningar av Anders Johan Åkerlund.

Vid uppförandet av kyrkan förändrade man, i förhållande till ritningen, byggnadens utseende genom att förlänga den med ungefär fem meter och bredda den i proportion till detta.

Kyrkan är rektangulär med ett smalare rakslutet kor (ursprungligen sakristia), västtorn samt en senare tillbyggd sakristia i norr. Kyrkan har ingångar på långsidorna (den norra troligen igensatt sedan tillbyggnad för värmekammare 1894) och genom tornet i väster.

Stommen är utförd i natursten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna är putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Sockeln är gråmålad. Taken är sedan 1967 täckta med kopparplåt, tornet koppartäckt sedan 1954. Entréportik i söder och i norr med putsat bågformigt överstycke.

Norin har påverkat kyrkans utformning bl. a. genom frontoner över takfoten på långsidorna, dessa försedda med runda fönster och tandsnittsfriser i den vitmålade takfotslisten. Tornet har en flack huv, krönt av en dubbellanternin med spira. Ljudluckorna utfördes i form av ett sk serlianskt motiv, som har antika rötter, återupptaget under renässansen. De fyra tornuren tillkom 1939.

Tornet har flera våningsplan. Ett läktarplan med tre rosettfönster i gjutjärn, samt klockplan i två etage där det är försett med dubbla brunmålade ljudluckor i trä i varje väderstreck. Ovan detta en lanternin med klockmaskineri och fyra panelade dörrar i alla väderstreck. Rummet panelat och gulmålat. Vit målning i tak. Tidigare troligen ett grönmålat pinnräcke som numera finns i sektioner inne i tornet. Rosettfönster även här.

Kyrkotomten
Ursprungligen nästan med kvadratisk karaktär med kyrkan i nordväst på en svag höjdpunkt, stödmur i natursten i sydöst. Omgärdas av kallmurad naturstensmur med gräsbevuxet krön, som avslutas i norr där kyrkogården utvidgats i slutningen ned mot Lesjön. Gräsyta närmast kyrkan i norr.

In till kyrkotomten via stigport i rusticerad granit från 1928(?), krönt med kors på klot i koppar, avtäckning också i falsad kopparplåt. En murad och slätputsad stigport i söder, vit målning på puts, med smidesgrindar och fast dekorkrön i smide. Gravkvarter i söder och öster. Främst gräsbevuxna, genomkorsade av grusgångar i nord-sydlig riktning, men även enstaka grusade gravar, några dessutom med avgränsande gjutjärnsstaket från 1800-talet. Kyrkogården även utvidgad mot öster. Entré sker genom granittrappa med flankerande klot. Putsat, goticerat, gravkapell i detta område i öster, ca 1880.