KIRUNA KYRKA

Över sluttningen nedanför kyrkan brer den stora, muromgärdade kyrkoparken ut sig med sin karaktäristiska fjällbjörkskog. I den till synes otuktade parken med sina upptrampade stigar, finns ett monument över LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbohm.
På andra sidan om den asfalterade planen framför kyrkan står den resliga klockstapeln som sägs vara inspirerad av de jämtländska och hälsingska staplarna från 1700-talet. Klockstapeln stod färdig fem år före kyrkan. Den är byggd med traditionella men fritt hopfogade arkitekturelement och kröns av en lökkupol. Stommen består av tolv stolpar som bryter genom nedre våningens valmtak och ligger synliga utanpå klockvåningen. Under de öppna ljudgluggarna löper ett blindgalleri av balusterdockor. Bottenvåningens takfall fortsätter i samma snedsträvor som på kyrkan. Hela stapeln är spånklädd och hållen i samma röda kulör som kyrkan.

Kiruna kyrka har ett dominerande läge på en kulle i en naturpark. Den uppfördes 1909-12 på beställning av LKAB och efter ritningar av Gustaf Wickman. Här stod sedan 1907 en klockstapel, även den ritad av Wickman. Senare överlämnades kyrkan och stapeln till församlingen i detta nybyggarsamhälle, som sedermera vuxit ut till en större tätort. Kyrkan är en av vårt lands största träbyggnader och ett av de mest unika arkitekturverken från 1900-talets början i jugend och historisk blandstil. Den har utformats med lappkåtan som förebild. Långhuset har i det närmaste kvadratisk plan och höga, spetsiga gavlar åt alla väderstreck och glasade överpartier som ger kyrkorummet ett rikt överljus. Utbyggnaderna är lägre, både vapenhuset i väster och det rakt avslutade koret i öster, flankerat av en sakristia i norr och en diagonal sal i söder. Väggar och tak är klädda med rödtjärad spån. En takryttare står i skärningspunkten där långhusets fyra sadeltak möts. Fasadernas figurreliefer är verk av Christian Eriksson, likaså reliefen över västportalen. Portarnas smidesbeslag är ritade av Ossian Elgström.

Det treskeppiga långhuset täcks av öppna, fantasifullt utformade takstolar i både huvudskepp och sidoskepp. Speciellt koret har en rik infattning av boasering och snidade gallerverk, inspirerad av samisk ornamentik. Altartavlan är mycket stor och ett verk av prins Eugen. Predikstolen och den öppna bänkinredningen är ritade av Wickman själv.

Vapenhuset ombyggdes och ommålades invändigt 1962 under V. Sjödin. Rummet söder om koret, tidigare använt som församlingssal, inreddes till kapell. Främst interiören har 1988-90 genomgått omfattande underhålls- och reparationsarbeten, utförda av NAB, Luleå.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1992-2000