ÖLJEHULTS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 – ÖLJEHULT

BEFOLKNINGSTAL – år 1805: -, år 1900: 2034, år 1995: 530

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Bräkne-Hoby 1859.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger något avskilt tillsammans med ett församlingshem. Läget är öppet i odlingsmarken och 2 km öster om Bräkneån. Öljehult bröts ur Bräkne Hoby 1895 vilket förklarar kyrkans avskilda läge – något regelrätt sockencentrum hann inte utbildas. Socknen är kuperad och skogig. Öljehult ligger i skogsbygden norr om Ronneby.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Det äldsta, kända kapellet uppfördes av trä 1754 med en utdragen, hexagonal plan, utbyggd sakristia i öster och vapenhus i väster. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Öljehults nuvarande kyrka är byggd av liggtimmer och har oktogonal plan med sakristia i öster och torn i väster. I början av 1800-talet ökade folkmängden och man behövde större utrymmen i kapellet. I december 1838 beslöt man att förlänga kapellet och bygga ett torn över vapenhuset, och i april 1840 påbörjades ombyggnaden under byggmästaren Sven Nilssons ledning. Det gamla kapellet revs, timmer m.m. återanvändes och den nuvarande åttakantiga kyrkobyggnaden stod klar i december 1840.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den reveterade kyrkan och har rundbågiga fönster. Kyrkorummet nås via tornets bottenvåning. Såväl exteriör som interiör har nyklassicistisk prägel. Fasaderna var rödfärgade fram till 1865-66, då kyrkan spritputsades i vitt med slätputsade hörn och fönsteromfattningar. Vid en restaurering 1883-84 tillkom nytt innertak, läktarbarriär samt altartavlan av Bengt Nordenberg. 1924 skedde ommålning av interiören i ungefär samma färgsättning som tidigare. Vid en restaurering 1938-39 under ledning av arkitekten Å. Seberg gjordes bl.a. bänkinredningen bekvämare och interiören målades om. 1957 restaurerades kyrkan av arkitekten S. Ullén, bl.a. ommålning. Vid en restaurering 1976 borttogs bl.a. några bänkar under läktaren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Öljehult ligger knappt tre mil nordväst om Ronneby i norra Blekinges stenbundna skogsbygder. I norr och väster avgränsas socknen av länsgränsen mot Småland, som innan freden i Roskilde 1658 utgjorde gränsen mellan Danmark och Sverige. Det gränsnära läget hade innan dess präglat området genom återkommande krigshärjningar, men även gällande kulturella strömningar till följd av de täta kontakterna med Smålandsbygderna.

Öljehult har historiskt tillhört Bräkne-Hoby socken men fick likt flera av de avlägset belägna orterna i landskapets norra del eget kapell under 1700-talet för att under 1800-talet bilda egna församlingar. Utvecklingen var en naturlig följd av befolkningsökningen under 1700- och 1800-talen. Vid sekelskiftet 1900 hade socknen med orterna Hallabro och Belganet drygt 2000 invånare, en siffra som hundra år senare minskat till knappt 500. Församlingen uppgick 2006 i Ronneby församling. Kyrkbyn utgörs av ett mindre antal gårdar och villor glest samlade runt kyrkoanläggningen, vars närmiljö i övrigt präglas av lövskogsbestånd samt åker- och betesmarker. Nordöst om kyrkan ligger en före detta folkskolebyggnad som uppfördes kring 1876 och som sedermera kommit att användas som församlingshem.

Kyrkogård
Öljehults kyrkogård togs i bruk under 1850-talet, sannolikt i samband med att kapellaget omvandlades till annexförsamling 1859. Innan dess hade begravningar skett på kyrkogården i Bräkne-Hoby. På kartan från 1797 omges det äldre kapellet av en oregelbunden hexagonal tomtbildning i ett något perifert läge med två gårdar mellan sig och byvägen. Tomten tycks ha haft någon form av mur, eftersom reparation av sådan omnämns 1836. Vid ombyggnaden 1840 rätas tomten ut till en rektangulär form som omger kapellet med en smalare sträng ut till bygatan. 1876, i samband med att folkskolan byggs, sker en utvidgning i söder och en trädkrans av lönnar och hästkastanjer planteras. Såväl bogårdsmur som trädkrans justeras vid kommande utvidgningar som sker i nordväst på 1880-talet, i nordöst på 1930-talet och söder om den första utvidgningen på 1970-talet. 1930-talets utvidgning, vilken skedde efter förslag av trädgårdskonsulent Peter Linde och inte togs i bruk förrän vid mitten av 1940-talet, inkluderade även uppförandet av ett bårhus. I samband med 1970-talets utvidgningen efter ritningar av P. Ekstedt i Växjö började flera av de äldre grusade gravplatserna sås igen med gräs och äldre gravvårdar liksom omfattningar i sten plockades bort. Under 201819 anlades en kombinerad askgravlund och minneslund i anslutning till bårhuset, där muren mot kyrkogården öppnades upp och en ny mur restes som avgränsning mot församlingshemmets tomt.

Idag är gravplatserna närmast uteslutande gräsbevuxna och delas in av grusade gångar i en rutnätsformad plan. Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av främst hästkastanj och lönn, av vilka flertalet kvarstår från planteringen 1876. De äldre delarna inramas även av en kallmurad bogårdsmur av sprängsten medan den senare utvidgningen i söder har mur av sprängsten och granitkvadrar fogad med cementbruk. Kyrkogårdens huvudingång i norr utgörs av en pargrind flankerad av enkla gånggrindar i smide hängande i granitstolpar. Grindar i järn finns även till minneslunden norr om gravkapellet, mot församlingsgården i nordöst samt vid ekonomibyggnaderna i sydväst. Till kyrkans huvudingång leder en allé av alm vars placering erinrar om kyrkogårdens utbredning i norr från 1840 till utvidgningen i nordväst 1886. Almarna är troligen planterade på 1970-talet och ersatte då äldre träd, möjligen lindar. Vegetationen utgörs i övrigt främst av ett städsegröna växter som tuja, idegran och sockertoppsgran, liksom klassiska kyrkogårdsväxter som rhododendron och rosor. I gränsen till den södra delen från 1970-talet växer tre hängbjörkar. Ett fåtal gravplatser har infattningshäckar av buxbom eller liguster. Några av de äldre, ännu grusade gravplatserna omgärdas av järnstaket. Generellt dominerar lägre gravstenar tillkomna under 1900-talets senare del, men kyrkogården bevarar även en del äldre gravvårdar, bland annat obelisker och klassicerande vårdar i polerad granit eller diabas, tunnare kalkstenshällar från tiden kring 1800-talets mitt, ett antal vårdar i jugendstil med slingrande växtmotiv liksom kors av sandsten. Här finns även ett antal vårdar i gjutjärn, dels några kors, men också en säregen variant i form av ett nygotiskt fönster flankerat av tureller. Mer sentida gravskick representeras av den minneslund och askgravplats som nyligen anlades i kyrkogårdens nordöstra del. Valet av plats och dess gestaltning skedde i dialog med samhälls- och bygdeföreningarna i Öljehult och Belganet, vilket ligger bakom tematiken i materialvalet ek och sten som ansågs symbolisera bygden.

Byggnader på kyrkogården
Strax utanför kyrkogårdens huvudentré ligger ett bårhus som uppfört under tidigt 1930-tal. Byggnaden har rektangulär planform, spritputsade och vitkalkade fasader med slätputsade hörnlisener och dörromfattning samt sadeltak avtäckt med rött tvåkupigt lertegel vilket kröns av ett enkelt kors. På västra gaveln finns en pardörr i ramverkskonstruktion med tre fyllningar i vardera dörrblad och lunettformat överljus, allt målat med oljebaserad brun färg.

I sydöst finns två ekonomibyggnader av enklare karaktär, vilka troligen uppfördes i samband med den södra utvidgningen under 1970-talet. Dels en förrådsbyggnad av putsade lättbetongblock målade med organisk vit färg på äldre avkalkning (sannolikt kalkcementfärg). Dels ett skjul i stolpverkskonstruktion med liggande panel som vilar på gjutna plintar. Båda byggnaderna har pulpettak avtäckta med sinuskorrugerad plåt.

Källor och litteratur
Öljehults kyrka, Ronneby församling, Underhållsplan (2008-05-19), Ponnert arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Vård- och underhållsplan, Öljehults kyrkogård, Ronneby pastorat, Rapport 2017:22, Ankdammen Konsult, Karlskrona (2018).
Andersson, W. m.fl. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge band II, Stockholm: Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1941.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html, hämtad 2020-03-26.
Svenska kyrkan. Ronneby pastorat. Kyrkor. Öljehults kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Öljehults%20kyrka%20broschyr%20hemsida.pdf, hämtad 2020-03-26.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2020-04-06.
Platsbesök 2020-04-22.