RAGUNDA NYA KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - RAGUNDA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 780, 1900: 4515, 1995: 3235

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - De båda kyrkorna i Ragunda ligger i Indalsälvens dalgång i landskapets östra del. Ragunda gamla kyrka är belägen nära Indalsälvens strandbrink intill den forna Ragundasjön, som tömdes år 1796 vid ett sjösänkningsprojekt, som bl.a. orsakade Döda Fallets uppkomst (se RAGUNDA GAMLA KYRKA). Den nya kyrkan ligger ett par hundra meter norr om den gamla. Kyrkomiljöerna i Ragunda gamla bygdecentrum ingår i riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Ragunda nya kyrka uppfördes i sten 1846-49 av byggmästaren Frans Agathon Lindstein efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom och invigdes 1853. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, sakristia i söder och torn i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med inslag av medeltidsinspiration i detaljer och tornkrön. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian av valmtak. Tornet täcks av flackt sadeltak i kyrkans längdriktning med låga, uppskjutande gavlar. Murarna är vitputsade och försedda med lisener och rundbågsfriser. Fönstren är stora och rundvälvda. Ingångar i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets östra sida, före 1937-40 även på den västra. Kyrkorummet täcks av flackt trätunnvalv som valmas över korpartiet. Skenarkitektur och draperier, målade av Göran Sundin 1850-51, upptar väggen kring altaruppsatsen, som liksom predikstolen utförts av Salomon Jonsson Hägglöf 1846-49. Altartavlan, en trärelief med motivet "Kristus kommer till sin församling", är utförd av konstnären Olof Ahlberg 1940. Bänkinredning från byggnadstiden, delvis förnyad 1937-40. Läktaren byggd 1863-64, orgelfasaden 1864. Läktarunderbyggnaden tillkom 1980-82. Vid en restaurering 1911-12 fick interiören ny färgsättning. 1937-40 restaurerades kyrkan av byggmästaren Elof Fridh, under ledning av arkitekterna Erik Lundberg, Anders Ekman och Ragnar Hjorth, varvid en plafond i taket och en draperimålning i taket avlägsnades och interiörens färgsättning åter ändrades. 1980-82 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekterna Georg Rudner och Hans Jäderberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ragunda nya kyrka uppfördes 1846-47 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och invigdes 1853. Byggmästare var Frans Agathon Lindstein. Kyrkan föregicks av en medeltida kyrka, som fortfarande står kvar nära Indalsälvens strandbrink inte så långt från den nya kyrkan. Dekorativa järngrindar leder in till kyrkogården utförda av smeden Norfors i Kroksvåg 1864 efter ritning. Ursprungligen var de uppsatta vid den nya begravningsplatsen.

PLAN OCH MATERIAL - En rektangulär kyrkobyggnad med kor och utbyggd sakristia i söder samt torn i norr. Ingång genom torn samt mittingång på östsidan. Motsvarande ingång på västsidan är igensatt. Senare upptagen ingång till sakristian från öster.
Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Vitputsade fasader, gråbeige sockel. Ursprungligen var lister, omfattningar m.m. i en ljusare färg än murarna, såsom Åbom enligt sitt memorial hade avsett, för att framhäva murdekoren och ge liv åt fasaderna. Svart förzinkat plåttak, från början spåntak.

EXTERIÖR - Uppförd efter Åboms ritning. Församlingens eget förslag, upprättat av Lindstein uppvisar en kyrkobyggnad med rokokodrag, troligen hade en grannkyrka stått som förebild. Förslaget refuserades av ämbetetet. Församlingen accepterade Åboms ritning med den för tiden nya ovanliga tornavslutningen. Vissa förenklingar har dock skett. Sakristian byggdes bl.a. rektangulär, ej polygonal och dess tak förhöjdes. Portalerna förenklades. Förutom mindre förändring av portalerna, den västra är numera en blindportal, och tornur som tillkom strax efter färdigställandet är exteriören välbevarad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - En välbevarad interiör med undantag av läktarunderbyggnaden. Putsat valv, ursprungligen ett trävalv troligen dekorerat med en plafond. Grågrön profilerad taklist. På väv framför korväggen med fortsättning målad direkt på valvet en draperimålning (ljusblå med guldinslag) med putti och skenarkitektur (i grått och guld), utförd av Göran Sundin 1850-51. Altaruppställningen med pelare bär upp en rundbåge med treenighetssymbolen inom molnkrans. Den ursprungliga altartavlan "Kristus i Getsemane", efter litografi signerad A. Lundqvist, målad 1850-51 av Göran Sundin, utbytt 1940 mot en trärelief skuren av Olof Ahlberg med motivet "Kristus kommer till sin församling". Samtidigt flyttades altaruppställningen fram och en ny ingång till sakristian förlades bakom denna. Kordörrarna (varav en blinddörr) igensattes. Gamla altartavlan är placerad på nordväggen bakom orgeln. Omramningen, predikstolen, i grått och guld med snidat blått draperi, samt nummertavlorna utförda 1846-49 av Salomon Jonsson Hägglöf. Ursprungligen var predikstolens snidade draperi kompletterat med ett målat draperi som gick upp i valvet och ut i fönstersmygen. Även detta var delvis utfört på väv. Korbänkarnas antal är minskat. Kororgel med fasad ritad av C. G. Lewenhaupt och verk byggt 1982.
Bänkinredning i fyra kvarter från 1939-40 med de gamla ursprungliga bänkdörrarna och skärmarna kvar. Sluten mot mittgången och öppen mot sidorna. Västra ingången interiört igenmurad, kvarstår som en nisch med ett lunettfönster över. I nischen ett dopaltare med altartavla "Kristus välsignar barnen" målad av Gunnar Torhamn 1939. Läktaren byggd 1864 av Erik Frisk. Orgelfasaden tillhör 1864 års orgel, verket byggt 1940.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Ragunda nya kyrka uppfördes i sten 1846-49 av byggmästaren Frans Agathon Lindstein efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. Den invigdes 1853.

Kyrkogården är utbyggd i flera omgångar och har länkats samman med kyrkogården runt gamla kyrkan under 1960-talet. Kyrkogården omges av olika typer av staket, murar och häckar på olika sidor. Huvudentrén till kyrkogården ligger mittemot kyrkans torn och består av två murade stolpar av röda huggna granitblock med smidesgrindar och ett smidesgaller ovanför där årtalet 1864 står inskrivet. På båda sidor om stigporten finns ett gjutjärnsstaket uppbyggt av olika sektioner. Mot väster lutar kyrkogården ned mot älven vilket innebär att kyrkogården är uppbyggd av terrasser. Kyrkogården har i omgångar byggts ut mot söder. Den östra kanten av kyrkogården har ett staket med murade stolpar som sammanfogas med sektioner av gjutjärn. Den senaste utvidgningen från 2000-2003 ligger söder om gamla kyrkan. Öster om sakristian ligger bårhuset från 1937 ritat av länsarkitekt Gösta Rollin.

KYRKOMILJÖN
De båda kyrkorna i Ragunda ligger i Indalsälvens dalgång på den östra sidan av älven. Den nya kyrkan är belägen i en flack sluttning några hundra meter nordost om den gamla kyrkan som ligger närmare den forna strandbrinken kring Ragundasjön. Den nya kyrkan ligger närmare landsvägen genom Krokvågs by. Vid kyrkogårdsentrén ligger sockenstugan uppförd i slutet av 1800-talet. Det är en stor träbyggnad med liggande rödmålad fasspontpanel och vita omfattningar och lisener samt lövsågade utsmyckningar ovanför fönstren. Taket täcks av en pannplåt som är målad grön. En dubbeltrappa leder upp till entrén på västra långsidan.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården är utbyggd i flera omgångar och har länkats samman med kyrkogården runt gamla kyrkan under 1960-talet. Kyrkogården omges av olika typer av staket, murar och häckar på olika sidor. Huvudentrén till kyrkogården ligger mittemot kyrkans torn och består av två murade stolpar av röda huggna granitblock med smidesgrindar och ett smidesgaller ovanför där årtalet 1864 står inskrivet. På båda sidor om stigporten finns ett gjutjärnsstaket uppbyggt av olika sektioner. Mot väster lutar kyrkogården ned mot älven vilket innebär att kyrkogården är uppbyggd av terrasser. Kyrkogården har i omgångar byggts ut mot söder. Den östra kanten av kyrkogården har ett staket med murade stolpar som sammanfogas med sektioner av gjutjärn. Den senaste utvidgningen från 2000-2003 ligger söder om gamla kyrkan. Öster om sakristian ligger bårhuset från 1937 ritat av länsarkitekt Gösta Rollin.

Ragunda nya kyrka uppfördes i sten 1846-49 av byggmästaren Frans Agathon Lindstein efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. Den invigdes 1853. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, kvadratisk sakristia i söder och torn i norr. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med inslag av arkitektoniska detaljer som inspirerats av medeltida arkitektur, t.ex. i tornkrönet och murarnas dekor.

Kyrkans murar är av gråsten med tegel i dörr och fönsteromfattningar. Den utspringande sockeln är putsad och avfärgad grå. Murarna är putsade och avfärgade vita. Hörnen markeras av breda lisener. Dessa är avfärgade i samma vita kulör som fasaderna i övrigt. Ursprungligen var lisener, omfattningar mm. i en ljusare färg än murarna för att bättre framhäva murdekoren. Längs takfoten löper en rundbågelist som också återfinns på tornet. Långhuset täcks av flackt sadeltak med svartmålad falsad skivtäckning, sakristian av valmtak med samma takbeläggning.

Långhuset har en symmetrisk uppbyggnad med fyra rundvälvda fönster på var långsida med en central mittportal med ett rundbågigt lunettfönster. Fönstren har sex bågar i varje. Den södra portalen är igensatt men dörren finns kvar i exteriören. Fönster och dörrsnickerier är målade i en ljusgrön kulör. Sakristian har ett rundvälvt fönster mot söder och en separat ingång från norr. Dörren är rektangulär och av trä.

I tornet ligger huvudentrén och vapenhuset. Ovanför huvudentrén, norra entrén och sakristians dörr finns inmurade plattor med inskriptioner. På tornets östra och västra fasad finns fönster av samma typ som långhusets. Ovanför den kopparinklädda dubbelportalen finns ett runt fönster. Ljudluckorna, som sitter en bit upp på tornet, är av trä och målade i samma gröna färg som fönstren. Tornets översta del markeras genom en listavtäckning och under den finns samma dekorerande rundbågelist. På den övre delen finns urtavlor åt samtliga väderstreck med förgyllda visare och siffror. Tornuret tillkom strax efter färdigställandet av kyrkan. På var sida om urtavlorna mot öster och väster sitter två fönster med småspröjsade bågar. Tornet täcks av flackt sadeltak i kyrkans längdriktning med låga, uppskjutande gavlar mot norr och söder. Tornet kröns av en förgylld korsglob.

Exteriören har genomgått få förändringar sedan byggnadstiden. Kyrkan genomgick en stor restaurering mellan 1937-40 efter förslag av arkitekterna Erik Lundberg, Anders Ekman och Ragnar Hjorth under ledning av byggmästare Elof Fridh och konservator Oscar Svensson. Då gjordes en utsiktsaltan på tornet och dess tak täcktes med kopparplåt. Dörren i sakristian togs upp. I övrigt skedde de flesta förändringar invändigt.