HAMMERDALS KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - HAMMERDAL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1475, 1900: 4200, 1995: 2683

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken ur vilken Borgvattnet utbrutits 1781, nuvarande Laxsjö socken överförts till Föllinge 1781 och Gåxsjö utbrutits 1893.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Prästudden i Hammerdalssjön i den östra delen av landskapets urbergsområde. Vid kyrkan finns bl.a. prästgården från 1877.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En medeltida stenkyrka på nuvarande kyrkans plats, vilken skall ha återställts efter brand 1588, utvidgades 1729-35. Den revs när nuvarande kyrkan uppfördes, möjligen med undantag av murpartier som kan ha återanvänts i den nya.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande stenkyrka består av rektangulärt långhus med rakavslutat korparti i öster, sakristia i nordost och torn i väster. Den uppfördes 1778-82 av byggmästare Per Hagmansson efter ritningar från Överintendentsämbetet. Tornet byggdes först 1816-17 av byggmästare Jonas Åhlström.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av tresidigt avtäckta fönsteröppningar i rundvälvda muröppningar. Tornet kröns av kupolformad lanterninhuv, långhuset av valmat sadeltak (före 1858 brutet tak). Sydportalens kraftfulla portalomfattning, tillkom 1923. Ingång även i väster. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv som är valmat i öster. Interiörens nuvarande något dunkla färgsättning i grågrönt och blått med inslag av marmoreringar tillkom 1923, samtidigt som Gunnar Torhamn utförde de figurativa målningarna i taket, över sydportalen och på läktarbröstningen. Predikstolen tillverkades av Johan Edler d.ä. 1788, skenperspektivet på altarväggen målades av Jöns Asplund från Espnäs i Ström 1798. Altaruppsatsen utfördes av Johan Edler d.y. 1858-59. Orgelfasaden härrör från 1827. Orgelläktaren i väster byggdes 1741. Den lilla läktaren över denna sattes in 1858-59. Läktarunderbyggnaden tillkom 1965. Genomgripande restaureringar har utförts 1858-59 efter ritningar av Ludvig Hawerman och 1923 efter ritningar av arkitekt Ivar Stål. 1965 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Otar Hökerberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Den på en udde vackert belägna Hammerdals kyrka föregås av två kyrkor på sannolikt samma plats. Under den nuvarande kyrkan lämningar efter åtminstone en tidigare kyrka. Under 1760-talet började den senare kyrkan byggd 1590 bli för trång och kontakt togs med byggmästare Daniel Hagman. Först 1778 kom bygget igång med Petter Hagmansson som byggmästare och Simon Geting som verkgesäll. Hagmansson stod troligen även som författare till den ritning som sändes in till ÖIÄ för godkännande 1781. Ämbetet upprättade en ny ritning, som återgick på den insända men med en mer långsmal planform och ett torn tillagt. 1782 stod kyrkan färdig förutom tornet. Tornet uppfördes efter ÖIÄ:s ritning 1816-17 av byggmästare Jonas Åhlström.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, torn i väster och sakristia mot nordöstra hörnet. Ingångar genom tornfoten och mitt på sydsidan. Separat senare upptagen ingång till sakristian från öster.
Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna putsade i vitt. Takbeläggning av kopparplåt. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Ursprungligen utförd enligt de ovan nämnda ritningarna med några avvikelser. Bl.a. utfördes taket brutet och fasaden blev utsmyckad med lätt nedsänkta fält som omramade fönster och sydportal. Vid 1858 års renovering ombyggdes taket på kyrkan till ett valmat sadeltak, såsom författarna till nybyggnadsritningarna avsett. Ett dominerande vindfång med fronton över kyrkans takfot har tillkommit 1923. Vid samma renovering tillkom en ny plåtbeklädd port i västportalen samt putsdekor i form av en girlang över porten.

INTERIÖR - Innermurarna målade i en ljus varm färgton, tunnvalv med bred profilerad och marmorerad taklist. Vid kyrkans tillkomst övertogs den äldre kyrkans altaruppställning utförd av Jonas Granberg 1753 med målningarna "Kristus på korset" och "Nattvarden" av Carl Hofverberg, som nu är placerad på norra väggen. Den nuvarande altaruppställningen och altarringen snidade av Johan Edler d.y. 1858-59 med Axel Gustaf Hertzbergs målning "Kristus på korset". Skenperspektiv målat av Jöns Asplund från Espnäs i Ström 1798. Predikstolen snidad 1788 av Johan Edler d.ä. och målad samt förgylld av Asplund 1797. Dess tak och botten omändrades av Edler d.y. 1858-59 samtidigt som predikstolen försågs med delvis nya dekorelement. Ursprunglig dekor i predikstolens fält.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter, ursprungligen troligen endast tre, byggd 1858, moderniserad 1923. Orgelfasaden tillhör 1829 års orgel byggd av Pehr Zacharias Strand och målad först 1842 av Göran Sundin, som även målade läktaren uppförd ett år tidigare av bonden Olof Mårtensson. Det utskjutande mittpartiet på läktaren eventuellt tillkommet senare. Fälten i läktarbröstningen utsmyckade med målningar utförda av Gunnar Torhamn. Denne har även utfört målningen i takets plafond och muralmålningen över södra ingången. Den övre läktaren i höjd med taklisten bakom orgeln byggd 1858. Läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland

Den äldre kyrkogården avgränsas av en låg kallmurad bogårdsmur. Tre stigportar finns, samtliga med järngrindar. På den nyare delen söder om kyrkan är stolparna av granit, mot sjön och parkeringen infattas grindarna av kraftiga putsade och kopparavtäckta stolpar. Som vid flera andra jämtländska 1700-talskyrkor utgör byggnaden själv mur mot norr och i Hammerdals fall mot en sluttning och sjöstranden. Öster om kyrkan, vid utgången från sakristian, finns ett gravkvarter med häckomgärdade grusgravar och ett par äldre värdefulla gravvårdar. Här är liksom i övrigt på gamla kyrkogården igensått och strukturen är tämligen otydlig med glesa äldre vårdar blandade med täta rader sentida stenvårdar. Här och på södra långsidan har popplar planterats i en regelbunden rad några meter in på kyrkogården.

Väster och nordväst om kyrkan vidgar sig kyrkogården i regelbundna kvarter med gravar i rader och med radavskiljande tuktade häckar. Björkar, några mäktiga till storleken, kantar asfaltgångarna och en senare del av stenmuren följer vattnet till det att en hästskoformad granhäck avslutar mot nordväst. Här bryts mönstret med raka gravrader av mer omslutna kvarter. Det förekommer partier med gjutjärnskors, vid kyrkans torns norra sida står flera uppställda.

Utanför granhäcken i väster som markerar en äldre gräns av kyrkogårdens utvidgning ligger en låg, välgestaltad och diskret länga för vaktmästare och maskiner ritad 1969. Invid en stor timrad loge i kyrkogårdens nordvästra del är en minneslund anlagd som ände på en ny stor utvidgning av kyrkogården på kyrkans södra sida. Några diagonalställda rader med sentida gravar leder fram till den av en hög häck omgärdade lunden. Här står ett högt träkors invid vattenkonst och en sten med vashållare i järn. Sammanfattningsvis är den storskaliga, öppna kyrkogården präglad av rationell skötsel och gångarna är sedan 1989 asfalterade.

Ett tiotal meter nordväst om tornet ligger ett sexkantigt gravkapell från 1990 i souterräng ned mot sjön. Sluttningsvåningen och sockelmuren är slätputsade och mörkt grå. Byggnaden är annars spritputsad och målad varmvit. Likkällaren har två dubbeldörrar och små spröjsade fönster medan huvudvåningen har flera rundbågiga moderna fönster. Ingången är belägen mot kyrkan och består av en inskjuten glasad aluminiumport. Byggnaden har koppartäckt tälttak och harmonierar i stort med kyrkan.