ASPÅS KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - ASPÅS

BEFOLKNINGSTAL -1805: 424, 1900: 1123, 1995: 880

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger nära den högsta punkten i ett landskap med krönbebyggelse och -odling norr om Storsjön. Läget är centralt i det omgivande jordbrukslandskapet. Runt kyrkan grupperar sig skola, församlingshem och hembygdsgård. Ruinen av den äldre kyrkan ligger vid kyrkogårdens nordvästra hörn inom fastigheten Prästbordet 1:1.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (ASPÅS KYRKORUIN). Ruinen av den äldre kyrkan i Aspås består huvudsakligen av nedre delen av långhusets västgavel. Av äldre avbildningar och arkivuppgifter framgår att kyrkan bestod av ett murat långhus med gavelrösten av trä, timrat kor i öster, sakristia av trä i nordost och timrat vapenhus utanför långhusets sydportal. Långhuset uppfördes sannolikt som en rektangulär medeltida kyrka med salkyrkoplan. Koret uppfördes 1628-30. En sakristia tillkom 1672, sannolikt den som i en avbildning från 1828 är belägen vid korets norra sida. Vapenhuset ersatte ett äldre 1652. Kyrkan övergavs när den nuvarande kyrkan stod färdig.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny stenkyrka uppfördes 1840 av byggmästaren Anders Åkerlund från Härnösand efter egen ritning, i detaljer bearbetad vid Överintendentsämbetet av arkitekten Theodor Edberg. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia i norr och västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör präglas av en sparsmakad nyklassicism. Murarna är vitputsade. Långhuset täcks av flackt sadeltak, som är valmat i öster. Tornet kröns av en låg lanterninhuv. Fönsteröppningarna är rundvälvda. Tornets ljudgluggar är rektangulära och försedda med krönande tempelgavlar. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett välvt, panelat innertak av trä, som är valmat åt öster. Altaruppsatsen utgörs av ett förgyllt kors med törnekrona, framför en rundad altarnisch, som omges av en väldig, illusoriskt målad altaruppsats på väv med skenarkitektur, draperimålning och krönande strålsol, allt målat av Göran Sundin och Jöns Bergström 1842-43. Altarnischens målade landskapsbild utfördes, liksom fönstrernischernas dekormålning, av Paul Jonze 1937-38. Predikstolen utfördes1840 av Salomon Hägglöf. Draperimålningen på väggen bakom predikstolen är utförd av Göran Sundin. Från byggnadstiden härrör delvis den slutna bänkinredningen och sannolikt även läktaren i väster. Orgelfasaden byggdes 1864. Kyrkan restaurerades 1937-38 efter förslag av arkitekterna Sven Häggbom och Anders Ekman, varvid gamla kyrkans altaruppsats, utförd av Jonas Granberg 1739-40, placerades som dopaltare mitt på långhusets nordvägg. Läktarunderbyggnaden tillkom vid en restaurering 1989-90 efter ritningar av O. Magnusson, K-Konsult.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ursprungligen avsåg sockenborna att utvidga den medeltida kyrkan. Dock, under sannolikt stark påverkan från prosten i Rödön varunder Aspås låg, utsågs 1836 en ny plats i krönläge mitt i kyrkbyn inte långt från den gamla kyrkan vars bogårdsportal och västmur fortfarande står kvar. Den nya kyrkan uppfördes 1840 av Anders Åkerlund från Härnösand efter egen ritning, i några få detaljer ändrad på ÖIÄ av Theodor Edberg. Troligen stod kyrkan i Häggenås som förebild, byggd av samme byggmästare. Flöjeln med årtalet 1753 har sannolikt suttit på den tidigare klockstapeln. Kyrkan invigdes 1844. Bogårdsmur från 1853 med järngrindar från 1859 av samma slag som vid Rödöns kyrka.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med kor i öster, sakristia vid norra väggen och torn i väster. Planen bredare och kortare än vad samtliga befintliga förslag visar. Såväl Åkerström som Edberg har sakristian förlagd bakom koret. Ingångar genom torn och mittportal.
Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt, sockeln i ljusgrått. Taken täckta med svartmålad plåt. Ursprungligen sticktak på kyrkan och spån på tornet.

EXTERIÖR - Följer Åkerlunds och Edströms ritningar med några avvikelser. Istället för sadeltak valmades taket mot öster bl.a. och tornet försågs ej med gördelgesims och rundfönster på sidorna. Förutom byte av takmaterial välbevarad exteriör.

INTERIÖR - Väggarna vitputsade med taklist marmorerad i gråblått med röda stänk. Välvt valmat trätak laserat i gråblått. Altarväggen prydes av draperimålning i blått och skenarkitektur i gråbrunt på väv som spänts på väggen utfört av Göran Sundin och Jöns Bergström d.y. åren 1842-43. I korvalvet "Gudsöga" i molnkrans med stor strålsol. Kors med törnekrans står på altaret mot en fond i altarnischen med landskap och Jerusalem i bakgrunden, målat av Paul Jonze 1937-38, som även utfört dekormålningen i fönsternischerna. Korpartiet är något förhöjt. Predikstolen med snidat grönmålat trädraperi är snidad av Salomon Hägglöf 1840. Bakom predikstolen en draperimålning i pariserblått målad av Göran Sundin. Över dopaltaret på norra väggen är den gamla kyrkans altaruppsats, utförd av Jonas Granberg 1739-40, placerad.
Fyra bänkkvarter, som delvis är samtida med kyrkan. Sannolikt ursprunglig läktare. Orgelfasaden tillhör 1864 års orgel byggd av Erik Peter Billström, dagens orgelverk är byggt 1956. Diskret läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkan med kyrkogården ligger på en högt belägen plats omgiven av bebyggelse och odlingslandskap i Aspås by. Närmast kyrkan ligger församlingshemmet, hembygdsgården och i väst ligger skolan.

Kyrkogården nås från entréer i väster och söder. Den omges på norra sidan av en låg mur av skiffer vilken döljs bakom höga buskar. På södra, östra och delar av västra sidan är höga och tätväxta granhäckar planterade. Kyrkogården täcks av stora gräsytor vilka ligger an mot kyrkobyggnaden och gångarna är grusbelagda. Gravarna är indelade i kvarter med avgränsade låga buskar. Det finns äldre gravar med omgärdande smidesstaket samt stenramar. Kyrkogårdens södra entré har putsade grindstolpar med plåtklätt tälttak som avslutas med ett klot. Entréns smidesgrindar är från 1860-talet. Grinden i väster har samma utförande som den södra men är något mindre och med årtalet 1970 infogat. Kyrkogården utvidgades 1926.

Gravkapellet i öster, byggt 1939, har ett klassicistiskt formspråk. Det täcks av ett sadeltak krönt av ett kors. Entrépartiet skjuter ut något från fasaden. Det är vitputsat med en grå sockel.

I kyrkans närhet finns lämningar av Aspås medeltida kyrka och den gamla stegporten finns bevarad.

Kyrkan med kyrkogården ligger på en högt belägen plats omgiven av bebyggelse och odlingslandskap i Aspås by. Närmast kyrkan ligger församlingshemmet, hembygdsgården och i väst ligger skolan.

Kyrkogården nås från entréer i väster och söder. Den omges på norra sidan av en låg mur av skiffer vilken döljs bakom höga buskar. På södra, östra och delar av västra sidan är höga och tätväxta granhäckar planterade. Kyrkogården täcks av stora gräsytor vilka ligger an mot kyrkobyggnaden och gångarna är grusbelagda. Gravarna är indelade i kvarter med avgränsade låga buskar. Det finns äldre gravar med omgärdande smidesstaket samt stenramar. Kyrkogårdens södra entré har putsade grindstolpar med plåtklätt tälttak som avslutas med ett klot. Entréns smidesgrindar är från 1860-talet. Grinden i väster har samma utförande som den södra men är något mindre och med årtalet 1970 infogat. Kyrkogården utvidgades 1926.

Gravkapellet i öster, byggt 1939, har ett klassicistiskt formspråk. Det täcks av ett sadeltak krönt av ett kors. Entrépartiet skjuter ut något från fasaden. Det är vitputsat med en grå sockel.

I kyrkans närhet finns lämningar av Aspås medeltida kyrka och den gamla stegporten finns bevarad.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan med kyrkogården ligger på en högt belägen plats omgiven av bebyggelse och odlingslandskap i Aspås by. Närmast kyrkan ligger församlingshemmet, hembygdsgården och i väst ligger skolan.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården nås från entréer i väster och söder. Den omges på norra sidan av en låg mur av skiffer vilken döljs bakom höga buskar. På södra, östra och delar av västra sidan är höga och tätväxta granhäckar planterade. Kyrkogården täcks av stora gräsytor vilka ligger an mot kyrkobyggnaden och gångarna är grusbelagda. Gravarna är indelade i kvarter med avgränsade låga buskar. Det finns äldre gravar med omgärdande smidesstaket samt stenramar. Kyrkogårdens södra entré har putsade grindstolpar med plåtklätt tälttak som avslutas med ett klot. Entréns smidesgrindar är från 1860-talet. Grinden i väster har samma utförande som den södra men är något mindre och med årtalet 1970 infogat. Kyrkogården utvidgades 1926. Gravkapellet i öster, byggt 1939, har ett klassicistiskt formspråk. Det täcks av ett sadeltak krönt av ett kors. Entrépartiet skjuter ut något från fasaden. Det är vitputsat med en grå sockel. I kyrkans närhet finns lämningar av Aspås medeltida kyrka och den gamla stegporten finns bevarad.

Aspås kyrka uppfördes 1840 av byggmästare Anders Åkerlund från Härnösand. Han var även upphovsman till de första ritningarna. Dessa bearbetades sedan av arkitekt Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster, västtorn och sakristia i norr. Kyrkans exteriör har genomgått få förändringar sedan byggnadstiden. 1937-38 gjordes en omfattande interiör restaurering efter förslag av arkitekterna Sven Häggbom och Anders Ekman. Byggmästare var Elof Olofsson.

Kyrkan präglas av ett återhållsam nyklassicistisk form. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en ljus kulör och putsades senast om 1954. Innan dess hade kyrkan putsats om åren 1881, 1927 och 1937-38. Sockeln är markerad genom en avvikande kulör. Långhusets fönster, liksom de två fönstren på tornet och på östra väggen, är lågt placerade och är indragna i rundbågiga nischer. Fönstren har sex lufter med vita bågar och spröjsar vilka senast målades om 1982. Det mittersta fönstret på norra fasaden sattes igen 1937-38. På södra fasaden finns en centralt placerad ingång med en ovan liggande rektangulär nisch och ett halvbågeformat fönster. Porten, klädd med plåtskivor 1937-38, är indragen i fasaden med en raksidig omfattning. Framför porten finns en ursprunglig trappa i två steg av skifferblock. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak valmat i öster, liksom sakristian. 1922 ersattes de ursprungliga täckningen av stickspån med ett svartmålat plåttak. Taket lades om 1986.

Sakristian ligger som en mindre utbyggnad mot norra fasaden på långhuset. På sakristians norra takfall är en överdimensionerad skorsten i plåt. Åt öster och väster sitter indragna i fasaden kvadratiska fyrluftsfönster med solbänkar av plåt täckta med tjocka spån, liksom på långhusets solbänkar.

Tornet har en sparsmakad klassicistisk utformning som accentueras genom den släta putsen. I västra fasaden är huvudentrén indragen i en skarp rektangulär nisch krönt av ett entablement på konsoler som ramar in en inskriptionstavla i sten. Den breda pardörren, med tre speglar i varje dörrblad, är målad i en rödbrun kulör. Framför porten finns en tresidig trappa i tre steg av skifferblock med en ramp av metall på norra sidan samt en handledare fäst på väggen åt söder. På tornets västra sida sitter ett rundfönster och ovan den, åt samtliga vädersträck, sitter i en rektangulär öppning dubbla ljudluckor av stående panel målade i svart. Framför dem fallskydd i metall, målade svarta. Öppningarna kröns av tempelgavlar på konsoler. Tornet avslutas med en låg lanternin i trä med rundbågiga öppningar med markerade hörn. Torntaket har en kraftigt profilerad takfot. Huvens och lanterninens tälttak är klädda med falsad svart plåt. Lanterninen kröns av ett förgyllt kors.

Genom huvudentrén i väster kommer man direkt in i vapenhuset med en trappa på södra sidan upp till läktaren och tornutrymmen. Under trappan finns ett inbyggt förråd. På motsatt sida står en bänk. Golvets breda obehandlade brädor är infogade i en träram längs med de putsade väggarna. Det finns en sockel av trä målad i brunt. På golvet ligger mellan entrén och vindfånget en brun gångmatta. Väggarna är slätputsade och målade i en vit kulör vilket tillsammans med de två fönstren gör vapenhuset ett ljust rum. Takets breda brädor är målade i en grå kulör. Vapenhuset restaurerades 1937-38 och ombyggdes 1989-1990 till ett handikappanpassat utrymme med ett plant golv. Innan restaureringen 1937-38 var väggarna mot kyrkorummet delvis klädda med brädor vilka togs bort under ombyggnaden. Vapenhuset är avskalat både till möblering och inredning och präglas av ombyggnationerna.

I utrymmet ovanför vapenhuset finns dörren till orgelläktaren. Fönstren i vapenhuset sträcker sig hit. Trägolvet är målat i en brun kulör, väggarna är slätputsade och i taket sitter vitmålad slätspont. In till läktaren sitter dubbla dörrar med tre speglar, bakom dessa ett vindfång. Trappan leder vidare upp till kyrkomuseet där föremål från gamla kyrkan finns och järnkors från kyrkogården. Från klockkammaren leder en stege upp till lanterninen.

Aspås kyrka uppfördes 1840 men i kyrkans närhet finns lämningar av Aspås medeltida kyrka och den gamla stegporten finns bevarad. Därför bör kyrkogården troligtvis också vara äldre.
För utförligare historik om kyrkogården och anläggningen se tidigare inventeringar.

För kyrkans historik se kyrkobyggnaden.