MORLANDA KYRKA

MORLANDA KYRKA ligger på den högsta punkten på den kulle i terrängen på vilken kyrkomiljön ligger. Kyrkan är omgiven av sin kyrkogård som främst utbreder sig i sluttningarna i öster, söder och väster. Kyrkogården består idag av två delar. På höjden kring kyrkan ligger den äldre och större delen, och väster om denna, nedanför kullen, ligger den nyare delen.

Den äldre delen är helt omgiven av en kyrkogårdsmur, med uppvuxna lövträd innanför. Den har ingångar längst i öster, i sydväst samt i norr mot församlingshemmet. Ingångarna har kraftiga kallmurade grindstolpar av sten, med grå galvaniserade smidesgrindar. Ingångarna är från 1900-talets mitt, medan muren i sina yngsta delar bör vara från tiden kring sekelskiftet 1900.

Inne på kyrkogården finns några grusade gångar mellan ingångar och kyrkan, men den övervägande delen är gräsbevuxen. Gravarna ligger tätt och här finns en påfallande variation i ålder och utformning, med flera järnkors, höga och halvhöga vårdar från 1900-talets början liksom kalkstensvårdar från i huvudsak 1800-tal, någon äldre. I öster finns ett inhägnat område, den s k Bildtska kyrkogården, tillhörig familjen Bildt som länge innehade Morlanda säteri.

Denna äldre del fick sin nuvarande form dels efter 1762 och dels kring sekelskiftet 1900. 1762 ålades man av länsstyrelse och domkapitel att utvidga kyrkogården. Vi vet inte idag vilket område denna utvidgning tog i anspråk, men med största sannolikhet rör det sig om områden i söder och öster, kanske också i norr. Söder om kyrkan är marken någorlunda plan på det som bör vara den allra äldsta delen, och en slänt åt söder markerar var man bör ha utvidgat åt detta håll. Väster om kyrkan fanns inte många gravar före 1800-talets slut, då kyrkogården utvidgades åt detta håll, hela västslänten bör vara från denna tid. På foton från denna tid ser man att de träd, som idag kantar kyrkogården och en del av gångarna, är nyplanterade.

1942 gjordes en utvidgning ytterligare åt väster. Den fick en något oregelbunden form, men är omgiven av en tidstypiskt utformad stenmur och har en egen ingång i sydväst, samt från den äldre kyrkogården genom ett genombrott i kyrkogårdsmuren. Också denna yngre del har lövträd planterade innanför muren. I des sydvästra del finns numera en mindre minneslund anlagd.

I backen som löper utmed norra kyrkogårdsmuren ligger flera byggnader från 1959 och framåt, tillsammans med det äldre men numera reparerade kyrkstallet. Byggnaderna har en enhetlig utformning och bildar en väl sammanhållen miljö.

FÖRSAMLING 1995: MORLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3301, år 1900: 3558, år 1995: 2614

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Mollösund utbruten 1587, Fiskebäckskil utbruten under 1600-talet, Käringön utbruten 1795, Grundsund och Gullholmen utbrutna 1798, Skaftö utbruten 1888.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan och Morlanda säteri bildar en avskilt belägen och väl sammanhållen miljö. Kyrkan ligger på en höjd inom säteriets ägor, mitt i åkermarken. Till kyrkomiljön, norr om kyrkan, hör kyrkstallar samt ett församlingshem, f.d. skola. Nordväst om kyrkan, ca 300 m, återfinns bebyggelsenamnet Kyrkebyn, som idag består av en gård. Ca 3,5 km sydväst om kyrkan ligger Huseby. Socknen består av kustbygd med kuperad skogsmark samt relativt mycket åkermark främst kring kyrkan och säteriet, men även i den långa dalgång som leder åt sydväst mot Huseby och vidare. Morlanda bildar riksintresse med sin välbevarade säterimiljö och medeltida kyrka i ett fornlämningsrikt område. Bl a finns en fornborg ca 1,5 km öster om kyrkan. Morlanda ligger på Orust, ca 20 km nordväst om Stenungsund.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster, ett förråd i söder samt västtorn. I långhusets västra del ingår betydande delar av en stenkyrka från medeltiden. Av denna kyrka kvarstår västpartiet, men dess östliga utformning är okänd. 1680 revs kyrkans östra delar. Norra och södra murarna förlängdes mot öster där ett rakavslutat korparti byggdes, med murar av gråsten och gavelröste av trä. Ett västtorn med övervåning av trä med ljudluckor byggdes 1765-69, varvid klockstapeln revs. Möjligen ingår dock i detta delar av ett äldre torn, av obekant ålder. En låg sakristia med gavelröste av trä murades intill korgaveln 1804. Ett vapenhus i söder byggdes av trä 1916 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund. Det ersattes omkring 1988 av ett murat förråd (ej med på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhus, sakristia och förråd täcks av skilda sadeltak. Torntaket har ett förgyllt klot med en vimpel. Kyrkans fönster har varierande storlek och form. Huvudingången befinner sig i tornets västmur. Morlanda kyrka är en av de mest intressanta i Bohuslän, framförallt genom att den var en av landskapets tre patronatskyrkor. Detta avspeglar sig främst genom högklassiga inventarier. Kyrkorummet täcks av ett platt trätak från omkring 1700 med rundad övergång som avslutas med en profilerad list. Interiören domineras av inte mindre än tre läktare, samtliga vilande på pelare. Den ena, troligen från 1600-talet, sträcker sig utmed västra muren och fortsätter ett stycke utmed den norra. I barriärens fält har troligen funnits målningar. Här vidtar västgaveln till den magnifika, långa patronatsläktaren som följer större delen av nordmuren. Den anses ha byggts i sitt äldsta skick omkring 1700. Läktaren har sedermera ombyggts och dess byggnadshistoria är komplicerad. Årtalet 1764 på barriären avser målningen. Den tredje läktaren byggdes troligen 1803. Denna orgelläktare inbyggdes i patronatsläktaren. Altaruppsatsen i praktfull barock utfördes av okänd mästare i början av 1700-talet. De äldsta delarna i predikstolen med listverk, gesimser m m härrör från 1600-talet, barriären möjligen från följande århundrade. Bänkinredningen är sluten. Kyrkan har restaurerats 1916 och 1949, båda tillfällena efter ritningar efter arkitekt Allan Berglund.

Äldre orgel, byggd 1575 i Leyden, Holland. Orgelbyggaren okänd. 1803 inköpt från Marstrands kyrka till Morlanda och uppsatt här samma år (på nybyggd läktare, se ovan). Dopfunt av trä med vegetativa motiv i relief, omkring 1700 liksom locket; upphängt ovanför, utfört som en lanternin med figurer i relief. Möjligen samme mästare som till altarprydnaden. Sedan 1949 står funten inom ett skulpterat och målat trägaller intill korets sydmur. Aposteln Lukas med sin symbol, en oxe. Träskulptur. 1600- eller 1700-tal. Brudbänk från 1600- eller 1700-talet. Prästbänk med ornerad skärm med änglahuvuden, pilastrar, halvkolonner m m. Troligen 1600-tal. Senare ombyggd.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.