GAMMELGARNS KYRKA

Gammelgarn kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret med sakristian samt långhuset byggdes under 1300-talets första hälft, medan det nuvarande tornet egentligen är en rest av en äldre, romansk kyrka. Den kvarvarande delen utgjorde ursprungligen långhuset i en tidig 1200-talskyrka, från vilken även en portal bevarats, återanvänd som korportal i dagens kyrka. Redan på 1100-talet fanns dock det ännu kvarstående försvarstornet, kastalen, på platsen.
Under medeltiden skadades kyrkan av en brand, varvid bl.a. kolonnen i långhuset kringmurades. På 1700-talet sänktes taken över kor och långhus och belades med tegel, och takryttaren över det romanska långhuset uppfördes.

1957-58 utfördes en invändig restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Då gjordes en rad omfattande arbeten, bl.a. rekonstruerades mittkolonnen i långhuset, muralmålningarna togs fram och konserverades, läktaren revs, kyrkorummet och sakristian försågs med nya trägolv och elvärme installerades.

Gammelgarn kyrkogård har rektangulär utformning. Vid 1940-talets början företogs en betydande utvidgning mot öster, samtidigt som jordmassor påfördes. Under tidernas lopp har jordmassor även påförts på den äldre delen av kyrkogården. Ett unikt och dominerande inslag utgör den välbevarade och rekonstruerade (2006) kastalen i kyrkogårdens sydvästra hörn, endast 7 meter från kyrkan. På Gammelgarn kyrkogård fanns vid inventeringen 1996 ca 210 synliga gravar.

Kyrkogården är omgiven av kallmurad kalkstenmur. Då jordmassor påförts är höjdskillnaden mellan murens yttersida och insida ganska betydande. Muren mäter i söder 91 m, i öster 42 m, i norr 95 m och i väster 30 m.

I den södra muren finns en medeltida stiglucka med tunnvalv, täckt med falar och stängd med dubbla järngrindar. Innanför stigluckan kan sulor till kalkstensmurar på vardera sidan av gången urskiljas. I norr en genomgång till den f.d. skoltomten och i söder en dubbel järngrind i muren, från vilken en kalkstenstrappa leder upp på kyrkogården.

Gångarna är grusbelagda. Från stigluckan leder en gång österut utmed kyrkans södra fasad och fram till den utvidgade delen av kyrkogården, där en gång från den södra grinden ansluter och leder vidare norrut till f.d. skolan. Belysningsstolpar med glaskupor finns på hela kyrkogården.

Utmed murarna finns ask, kastanj, lönn och lind. Syrenhäckar utmed den västra muren och delar av den norra muren. En rad med lindar öster om kyrkan markerar den tidigare kyrkogårdsmuren.

På kyrkogården har en svärdslipningssten i två delar påträffats.

Mot västra muren mellan stigluckan och kastalen är ett tiotal gravvårdar uppställda, bland dess märks fragment av träkors. Utanför samma mursträckning ligger delar av arkitekturdetaljer och gravstenar, vidare är en gravvård lutad mot stigluckans västra fasad, och kolonntrummor finns vid den norra muren.

Övriga byggnader på kyrkogården
Förutom stigluckan, som redan beskrivits, finns sydväst om kyrkan en medeltida kastal, vars bjälklag och övre delar rekonstruerats 2006. Kvadratisk byggnad, sex(?) våningar hög. Uppförd av skalmurar av kalksten, murkärnan består av gråsten. Det valmade sadeltaket, som utvändigt är belagt med falar på ett tätt undertak, bärs upp av moderna takstolar. Vinklarna täcks av bräder. Inspektionslucka av plåt på det västra takfallet.

Ingång till första våningen finns i väster, i öster till andra våningen. Båda öppningarna är rundbågiga och försedda med träportar, den senare även med en trätrappa. Gluggarna i de fem nedersta våningarna är försedda med glas i träramar. Gluggarna i den översta våningen (i kreneleringarna) är försedda med dubbla träluckor.

På bottenvåningen golv av kalkstensflis, översta våningen har ett gjutet betonggolv över ett tunnvalv. Bjälklag och golv av trä på mellanvåningarna. Trappor av trä sammanbinder våningarna.

Gammelgarns kyrkas kyrkogård omgärdas av en kallmur av kalksten; en bred gotisk stiglucka markerar ingången i väster. I kyrkogårdens sydvästra hörn står ett fristående murat torn (kastal); den uppfördes vid 1100-talets slut och hör till öns bäst bevarade. Den medeltida kyrkan är uppförd av tuktad kalksten och består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor, nordlig sakristia samt en något smalare förhall i väster, "tornet". Kor, långhus och sakristia uppfördes under 1300-talets förra hälft. "Tornet" utgör en rest från en äldre, romansk kyrka, medan dess kraftiga, spånklädda takryttare tillkom 1755 (vid samma tillfälle höjdes västpartiets murar). Murarna uppbryts av tre smala fönsteröppningar på södra sidan, samt av korets trefönstergrupp i öster. Av stort intresse är långhusets spetsbågiga sydportal från 1300-talet; den har tillskrivits den anonyme stenmästaren "Egypticus" verkstad och är rikt utsirad med bl.a. vimperg och reliefprydda kapitälband (bibliska motiv). Materialet i den rundbågiga korportalen har sitt ursprung i den romanska kyrkan. Ytterligare en ingång finns på "tornets" nordsida. Det höggotiska kyrkorummet täcks av fyra höga, ribblösa kryssvalv som uppbärs av en smäcker mittkolonn (en rekonstruktion från 1956-58 av den ursprungliga som skadats vid en brand under senmedeltiden). Breda, spetsbågiga öppningar sammanbinder långhuset med kor och torn. Åtgärder under senare tid innefattar en sänkning av kortaket 1752 samt en omfattande restaurering 1956-58 efter förslag av arkitekterna Erik Fant och Olle Karth.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.