SANKT PAULI KYRKA

Kyrkomiljön
S:t Pauli kyrka ligger i bostadsområdet Rörsjöstaden i centrala Malmö.

Den äldsta stadsliknande bebyggelsen i Malmö uppstod i kvarteren runt S:t Petri kyrka. När Skåne blev svenskt 1658 utvecklades Malmö till en garnisonstad med vallgravar och befästningar inom vilka staden byggdes. Utanför dessa var det åkermark och betesmark. I början av 1800-talet revs befästningarna, våtmarker dikades ut och staden växte. När enskiftet genomfördes på landsbygden sammanfördes jorden till
större enheter och effektivare jordbruk. Många lantarbetare blev arbetslösa och flyttade till städerna där de nya industrierna behövde arbetskraft. Industrialiseringen med bland annat textilfabrik, chokladfabrik, varvs- och cementindustri utvecklade Malmö. Under 1800-talet växte staden kraftigt, från drygt 4000 i början av seklet till 60 000 i slutet. Malmö blev Sveriges tredje största stad.

Där Rörsjöstaden nu ligger var från början en grund sjö, Östra Rörsjön, som dikades ut på 1800-talet. Området ingick i de donationsjordar som kungen gav till staden 1421. Marken skulle användas för stadens gemensamma angelägenheter. På 1870-talet började Rörsjöstaden anläggas efter en plan av dåvarande stadsingenjören som var starkt influerad av den parisiske stadsplaneraren Georg Haussmann. I stadsplanen
fastställdes tomtindelning och plats för kyrka, gator och öppna platser. Området är regelbundet utlagt och uppbyggt kring en bred boulevard, Kungsgatan, som anlades 1876. S:t Pauli kyrka ligger mitt i gatan som ett blickfång och var bland det första som byggdes i området. Gatan är idag uppdelad i ett parkliknande mittstråk med mindre lokalgator vid sidorna.
Bebyggelsen längs gatan är till största delen fyravånings stenbyggnader i slutna kvarter. Nordöst om kyrkan ligger det ståtliga församlingshemmet i rött tegel, ritat av Theodor Wåhlin och uppfört 1904. Byggnaden var tidigare Oxie och Skytts härads tingshus.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Malmö-Limhamn. Ligger dessutom inom Riksintresse kulturmiljövård, Malmö.

Kyrkotomten
Kyrkan ligger inte på en kyrkogård. Tomtens form följer kyrkans sexsidiga form med en smal gräsmatta utanför kyrkans fasad. Stenlagda gångar går fram till alla entréer. En stenkant avslutar gräsmattan mot omgivande mark på Kungsgatan. En bit bort finns tre kyrkogårdar som tillhör S:t Pauli. Norra, mellersta och södra kyrkogården vilka är anlagda 1870, 1890 och 1907.

Byggnader på kyrkotomten
Inga övriga byggnader finns på kyrkotomten.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan S:t Pauli kyrka 2005-02-28, Wikerstål Arkitekter AB
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820-1920, Krister Malmström 1990
470 nya kyrkor. Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad 2009
Rapport över konserverings-och restaureringsåtgärder i Sankt Pauli kyrka Malmö, Skånes Målerikonservator 161109
Föredrag av antikvarie Anders Reisnert 2017-03-26
https://sv.wikipedia.org/wiki/Emil_Viktor_Langlet