MILJÖBESKRIVNING VÅSBO FÄBODAR -
Våsbo fäbodområde ligger ca 1,5 mil nordväst om centrala Edsbyn och ca 1mil från Roteberg där hemgårdarna ligger. Vallområdet ligger på en sluttning, som utgör södersidan av ett mindre bergskrön, norr om sjön Norra Våsen. Det finns sju vallrutor som tillhör gårdarna Emmans, Lassa, Skomakra, Haga, Olols, Juggas och Stocka. De två senare ligger närmast sjön medan Emmans ligger högst på krönet. Övriga fyra ligger samlade mitt emellan och utgör ett välbevarat område med betade marker, fastbandhagar och många fäbodbyggnader. Våsbo är en genuin fäbodmiljö med få motsvarigheter. Vallbäcken rinner genom fäbodområdets lågdelar ned till Norra Våsen. Bäcken har drivit ett tröskverk vid Haga. Byggnaderna ligger på höjden i en nordöstlig-sydvästlig riktning med odlingsmark med lador i sluttningen åt sydväst.
Uppgifter om vallens etablering saknas. Det berättas att vallrutorna tidigare låg orienterade i en rad från öster till väster men flyttades till söder till norr riktning. Det berättas att Skomakras vallstuga flyttades upp på höjden och placeringen av stösset hos Lassa kan antyda att stugan tidigare låg längre ned. Då behovet av slåttermark ökade flyttades stugorna upp och sammanhängande odlingsmarker bildades.
Grusvägen mellan Ryggesbo och Öjungsvägen anlades 1927. Innan dess gick kärrvägen på baksidan av vallstugorna, upp över krönet.
Fäboddriften med mjölkkor upphörde 1971 då Karin Sköldmark från Skomakra, Västra Roteberg 14:1 slutade med kor som fram till dess gått fritt på skogen sommartid. Därefter har hon haft getter och osttillverkning. Idag betas vallområdet av ungdjur av nöt och får. Byggnaderna används nu för fritidsbruk och på området har ett fritidshus tillkommit under 1960-talet. Tidigare har skog avskiljt slåttermarken på sydvästra sidan om Vallabäcken från täkterna kring byggnaderna men avverkning har genomförts för att öppna upp marker som vuxit igen. Fastbandhagarna mellan vallrutorna underhålls efter gamla regler där man är skyldig att hålla halva sträckan i skick. Av hävdgynnade växter finns bland annat fältgentiana, kattfot, fjälltimotej, ormrot och stagg representerade.
Vallen har drabbats av flera inbrott där ett stort antal allmogeföremål, som i flera hundra år har hört till fäboddriften vid vallen, har stulits.
Vid bebyggelseinventeringen 1978 utpekades Våsbo som ett bevarandevärt sammanhängande miljöområde i grupp II, vilket är näst högsta värdegruppen. Sedan 1996 ingår Våsbo i ett riksintresseområde för kulturvård beteckna X559 Ovanåkers fäbodskog.
Vid ängs- och hagmarksinventeringen som gjordes av länsstyrelsen 1993 tilldelades det centrala området närmast byggnaderna och fram tillbäcken värdeklass I, dvs. den högsta, pga. hackslåtten hos Lassa och Olols brukas genom bete och lieslåtter och den steniga ängsmarken och kring husen.
Källor:
Albertsson, Knut En inventering av Ovanåkers fäbodar Andra upplagan oktober 1992
Bebyggelse i Ovanåkers kommun, del 1. Ovanåker och Voxna socknar. En inventering från Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund 1978.
Översiktsplan 2000. Ovanåkers kommun. Antagandehandling. Ovanåkers kommun. Bohus 2000.
Ängar och hagar i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg rapport 1993:2. Bevarandeprogram för odlingslandskapet Södra Hälsingland.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
