HAMMARKULLEN

HAMMARKULLEN - HJÄLLBO 68

Stadsdelen Hjällbo, som är belägen 8-10 kilometer från Göteborgs centrum, kan indelas i miljöerna Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen. Bristen på mark för bostadsbyggande blev under 1960-talet akut eftersom en fortsatt samhällsexpansion förväntades. Hjällbo var den första stadsdelen som kom att bebyggas när Angereds- och Bergums kommuner 1967 inkorporerades i Göteborgs kommun. Bostadsbebyggelsen, som till större delen utgjordes av flerbostadshus, uppfördes längs spårvägen från Göteborgs centrum till ett planerat köpcentrum i Angered. För biltrafiken anlades matarleder med anslutande lokalgator. Byggandet tog sin början redan 1966 i Hjällbo och i Eriksbo och 1968 i Hammarkullen. Ett större idrottsområde, "Hjällbovallen", är beläget på en höjd väster om Hammarkullen.

Hammarkullen byggdes på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång, nordost om Hjällbo, enligt en stadsplan som fastställts 1966 av Koj Jonsson och ingenjör Enar A. Werner. Hammarkullen var ursprungligen tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett stort centrum med allehanda service och kontor. Mellan åren 1968 och 1972 byggdes på 135 hektar ca 2700 lägenheter i flerbostadshus och i småhus. Utformningen av miljön anpassades till den rådande terrängen och resulterade i en rektangulär plan med höghus, orienterade vinkelrät i förhållande till varandra i nord-sydlig och öst-västlig riktning, som omges av lägre och friare bostadsområden. Höghusbebyggelsen är grupperad kring naturliga kullar och radhusen är anpassade till terrängen. Förutom terrängen har miljöutformningen påverkats starkt av byggtekniska förutsättningar. Den raka placeringen och de långa huskropparna i stadsplanens centralare delar förklaras exempelvis av den effektiva placeringen av kranbanorna som användes vid byggandet av husen. Hammarkullen var tillsammans med Hjällbo det första område att bebyggas med förtillverkade element från Bostadsbolagets stora elementfabrik som startat sin produktion 1968. Från mitten av 1960-talet har det funnits fler elementtillverkningssystem att välja bland - från små komponenter till större plattor. Bostadsbolaget valde det senare som framställdes av det danska företaget Larsen och Nielsen.

Det kuperade och grönskande landskapet i stadsdelen gör sig påmint både i och runt miljön. Bebyggelsen är uppförd i avgränsade områden och infarterna för biltrafik till stadsdelen sker via en gemensam huvudled, från vilken mindre gator leder till de olika bostadsområdena. Parkeringsdäck, garagebyggnader och öppna parkeringsplatser har anordnats i anslutning till bostadsområdena.

Flerbostadshusen utgör, som höga skivhus eller som lägre flerbostadshus, större delen av bebyggelsen i miljön. De största, åtta till nio våningar höga skivhusen har koncentrerats till stadsplanens mitt där de omger centrumbebyggelsen och i norr och söder finns lägre trevåningshus. Utanför dessa områden finns ett flertal radhusområden och områden bebyggda med friliggande villor. Centrumanläggningens storlek och innehåll avpassades med hänsyn till det planerade storcentrat i Angered centrum som byggts först i slutet av 1970-talet. Därför är serviceutbudet i Hammarkullen ganska begränsat. I centrum finns Folkets hus, bibliotek, äldreboende, ett flertal affärer, cafeteria/pizzeria, fritidsgård med bad och en pressbyrå vid nedgången till Göteborgs enda spårvagnshållplats under marknivå.

Av äldre bebyggelse i stadsdelen återstår två områden med friliggande villor, belägna norr respektive nordost om Hammarkullens centrala del. I stadsplanen från 1967 ingick även det mindre industriområde som sträcker sig längs Hjällbovägens norra sida, i Hammarkullens nordvästra del.

I miljön finns också två skolor, ett flertal daghem och förskolor, två kyrkor och rikligt med lekplatser i anslutning till bebyggelsen. 1970 bodde ca 7000 människor i Hammarkullen. Befolkningsmängden är ungefär den samma idag (7319 invånare år 1999). Under senare år har miljöförbättrande åtgärder i form av miljöhus, tvättstugor och mindre fasadförändringar genomförts i Hammarkullen. Under 1990-talet revs ett av de höga skivhusen vid Hammarkulletorget.

Källor: Peter, Sanja, Inventering av bebyggelse 1955-75. Rapportutkast. Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg 1998.

Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1965.

Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1971.

Olsson/Törnqvist, Fysisk miljö och service som en förutsättning för socialt liv. Eriksbo, Hammarkullen och Hjällbo. Opublicerad rapport, år okänt.

Funktionalismens genombrott och kris: svenskt bostadsbyggande 1930-80. Stockholm Arkitekturmuseum, Stockholm 1980.

Andersson, Birgitta, Idealbostad eller nödbostad, Stockholm 1977.

Göteborgs utbyggnad, Birgitta Andersson, m fl, CTH Arkitektur 1977.

Statistik Göteborgs kommun, www.goteborg.se

Arkitekturmuseet, En miljon bostäder, årsbok Stockholm 1998.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, del 2 (prel. 2000). Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth.