skulptur, figur, kachina, figure, sculpture

Dokumentation
Kachinafigur, Badger, från hopiindianerna i Arizona. Gjord i trä, stiliserat målad i vitt, svart, gult, rött, brunt och blågrått. Orange/röd duntofs på huvudet.

Hopiindianernas bebor än i dag ett antal byar förlagda på tre klippor, mesas, i nordöstra Arizona. Deras reservat är helt omgivet av navajoindianernas. Populationen är ca. 11000 individer. De tillhör den uto-aztekiska språkfamiljen. Till skillnad från många andra nordamerikanska indiangrupper har de lyckats bevara sin kultur och religion förhållandevis intakta. Armin Geertz skriver:
"(---) there is no doubt to anyone who has lived with the Hopi, that the old ways and traditional religion is still alive and thriving (---) Why is this? Because the Hopi are still living where they have been fotr perhaps a thousand years, they still speak their own language, still preserve traditional subsistance activities, traditional authority systems, and traditional moral values. These latter elements are modified, ansd do pose conflicting contasts to the urges of the modern Anglo world, but they are not destroyed."

I kachinafigurerna inkorporeras förfäderstro, gudomligheter, djur, astral- och naturfenomen.
Samlingen 1968.27.1-7 ger en god bild av det mångfacetterade fenomen som kachinagestalen utgör. De är alltså inte i alla lägen antropomorfa. Fenomenet förekommer hos hopi och zuni och andra puebloindianer och är i centrum för det ceremoniella livet hos dessa folk. Förutom renodlade turistföremål, som dessa, är de även dockor som fungerar som pedagogiska leksaker för barnen.
Enligt hopimytologin har kachinorna ledsagat människorna från underjorden, genom sipapu, enligt legenden belägen någonstans i Grand Canyon, till den här världen. Efersom de sedan drog sig tillbaka till underjorden igen, personifierar männen kachinorna i ceremonier, som ingår i en maskerad kult och utförs under sommarhalvåret.

Maskerna är det fundamentala i kultutövandet: de transformerar människorna till gudar. Kachinornas viktigaste uppgift är att bringa regn till skördarna. Hopiindianernas land präglas av otroliga klimatiska kontraster och de har jordbruk som ekonomisk bas, därför är kachinornas roll i mytologi och relgion av största vikt. I princip alla ceremonier koncentreras till regn och fruktbarhet. Zuniindianenrna var troligen den första gruppen som anammade kachinakulten, men hopierna har med sina ca 250 kachinagestalter det största panteonet.
Micha Titiev, en tidig auktoritet på området, skriver angående kachinornas antal och komplexitet:
"There is no fixed limit to Katcina types, and new ones are freely added from time to time. " Detta gör att det finns en stor variationsrikedom i masker, dräkter och funktioner.

Se 1968.27.1-7

Geertz, Armin m.fl. 1983 "Reports and comments. Book of Hopi: the Hopi Book?" Anthropos Thiel, Franz Joseph (red) Sankt Augustin

Geertz, Armin 1992 The Invention of Prophecy. Continutiy and Meaning in Hopi Indian Religion s. 59, 68

Hieb, Louis A. 1979, m.fl. "Hopi World View" Handbook of North American Indians, 9: Southwest , s. 577ff Washington

Griffith, James S., m. fl. 1983, "Kacinas and Masking" Handbook of North American Indians, 10: Southwest , s. 764ff, 776f Washington

Titiev, Mischa 1992, Old Oraibi. A study of the Hopi Indians of Third Mesa, s.
108f, Albuequerque