Dansdramat på Java har uråldriga rötter i det javanesiska samhället. I den form där karaktärerna bär masker utvecklades det både i hovmiljö och på bynivå. Vid hoven kunde påkostade hela dramer framföras medan fattiga bybor uppförde fragment hämtade ur dessa.
En mycket spridd och omtyckt berättelse handlade om Prins Raden Panji och de förvecklingar och strider han råkar ut för när han söker efter sin försvunna älskade, prinsessan Dewi Angreni. Dansarna, som gestaltar berättelsens olika figurer, bär alla masker, topeng, och själva dansen kallas tari topeng, maskdans.
Dansdramat karaktäriseras av missförstånd, intriger och allmänna förvecklingar. Dansmaskens färg, liksom ögonens, näsans och munnens utformning, berättar i ett symbolspråk, välkänt för åskådarna, vilken typ som en speciell dansare föreställer.
Persongalleriet är stort – kungar, drottningar, prinsar och prinsessor, ministrar och sändebud, präster, eremiter, tjänstefolk, gycklare och demoner. Panjis rival är Klana Suradjiwandana, en demonkung, våldsam och aggressiv till sin karaktär.
Dessa masker kommer från Yogyakarta på centrala Java.