skulptur, nkisi, figur

Men mycket med den här skulpturen kan jag bara spekulera kring. Håller mannen en elefantbete i handen, som symbol för en av Afrikas viktigaste handelsvaror vid tiden, eller är det en munkwisa-rot som ofta fick symbolisera hövdingars rätt att råda och döma? Andra delar av symbolspråket talar för att skulpturen har något med sällskapet Lemba att göra. I så fall är den verkligen unik. Lemba var ett politiskt och ekonomiskt nätverk och ett sällskap med starka andliga och helande inslag. Under flera hundra år av politisk och social oro i regionen, främst orsakad av den transatlantiska slavhandeln, var Lemba ett viktigt samhällskitt och en rituell praktik som även följde med de afrikanska slavarna till den nya världen och existerar där än idag, till exempel i Brasilien (Candomblé Angola) och Haiti (Voudou Petro). Men inga skulpturer av denna storlek förknippade med Lemba verkar ha hamnat i några museisamlingar, så är detta bara intendentens önsketänkande? Varför bär den avbildade mannen europeiska polisonger? Och vem är donatorn? Är det någon av de brutala soldaterna Pagels, Möller eller Gleerup, som deltog i Kung Leopold II:s erövring och skövling av Kongo? Eller handelsmannen Theorin som verkade på den lilla ön Elobey utanför Ekvatorialguineas kust som föreståndare på ett engelskt faktori?"
(Michael Barrett 2015, blogginlägg "En detektivhistoria i magasinsmiljö", http://samlingar.varldskulturmuseerna.se/en-detektivhistoria-i-magasinsmiljo/)

"En 135 cm hög snidad och målad träskulptur...utförd i en okonventionell stil...Den nutida staten Republiken Gabon fanns inte i slutet av 1800-talet och tidigare erfarenheter säger att termen användes i museisammanhang för ett stort och inte så noga avgränsat område i västra Centralafrika, söder om Biafrabukten (dagens Nigeria och Kamerun) och norr om Kongofloden. Föremålets proveniens är med andra ord inte särskilt väl dokumenterat.
Skulpturens utseende och utförande tyder på att den är från området norr om Kongoflodens mynning i Atlanten. Ögonen av porslin, speglarna på magen med rester av piggsvinstaggar. Färgkompositionen – hur konstnären har spelat med de tre kontrasterande grundfärgerna, rött, vitt och svart som har centrala symboliska och existentiella betydelser i de kongotalande folkens kulturer. Ändå liknar den inget annat jag har sett. De stadiga, men mjukt stiliserade kropparna verkar kombinera drag från olika delar av regionen.
Det är mycket vanligt i konsten från området att använda kvinnliga och manliga kroppar som motsatspar och som symboler för andra motsatser av moralisk eller existentiell typ. Våt/torr, mjuk/hård, vänster/höger, natt/dag, andarnas värld/människornas värld, intim/officiell. I museisamlingar från sekelskiftet 1900 finns många skulpturer från nedre Kongo där en kvinnlig och manlig figur står eller sitter rygg mot rygg. Men den här skulpturens tema – en man stående på en kvinna, båda i ett meditativt och inåtvänt tillstånd -har jag aldrig sett förut härifrån. Mannens högra hand över torson och kvinnans vänstra under bröstet skapar en balanserad asymmetri medan föremålet i mannens vänstra hand balanserar kvinnans högra hand på plattformen.
Skulpturen har en rik och uttrycksfull ikonografi. Förutom kontrasterna mellan man och kvinna är de mest uppenbara symbolerna leoparden, som kvinnan vilar sin högra fot på och som troligen avslöjar henne som en anmoder av kunglig börd. Den vänstra handen som håller fram ena bröstet symboliserar rikedom och generositet. Den röda färgen förstärker kopplingen till det kvinnliga, men också till idéer om utbyte mellan vår värld och andarnas värld. Mannens svarta kropp och vita ansikte uppmärksammar kanske kontrasten mellan världslig (felbar) makt och förfädernas (rättfärdiga) legitimitet. I den kongolesiska kosmologin som den såg ut i slutet av 1800-talet symboliserade den svarta färgen människorna (och dagen) och den vita färgen förfäderna (och natten).