dyna

Dyna från Västafrika. Rektangulär dyna av växtfiber, troligtvis raffia. Vävd, broderad, med "sammetslugg". Fram och baksida har olika mönster. Längs sidorna små bollar av växtfiber.

Föremålet deponerat på Etnografiska museet med inventarienummer 1889.04.4166. Etnografiska museets undersökningar lyder:

Om föremålet kom till Sverige under 1600-talet är det ett av de allra äldsta i samlingarna från den afrikanska kontinenten, undantaget forntida markfynd och utgrävda artefakter. Frågan kvarstår om hur exakt den hamnade på Livrustkammaren i kungliga slottet. Kan den ha kommit som diplomatisk gåva till Kristina (Drottning 1632-1654) från Portugals ambassad?

Det finns en annan möjlighet som vi hoppas kunna utforska vidare, nämligen att dynan tillhörde Änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636-1715) och var en del av hennes kuriosasamling på Gripsholms slott. Hedvig Eleonora var dotter till Fredrik III av furstendömet Holstein-Gottorp, på gränsen mellan Danmark och Tyskland. Fredrik var känd för att ha samlat ihop en praktfull Kunstkammer med exotiska föremål från hela världen, en samling som senare överfördes till samlingarna i Köpenhamn. Bland flera kongolesiska raffia-dynor som idag förvaltas av Nationalmuseum i Köpenhamn finns en med ett snarlikt mönster som det som pryder ena sidan av vår dyna. Är det en av dynorna som ursprungligen fanns i Holstein-Gottorp? Om så är fallet kan det finnas en koppling mellan dynan på Etnografiska och denna. Fick eller ärvde Hedvig en dyna av sin far Fredrik III? (Michael Barrett 2014, utdrag ur blogginlägg "Historier från samlingarna - Mästervävarens kungliga dyna")

Rektangulär dyna av växtfiber, troligtvis raffia. Vävd, broderad, med "sammetslugg". Fram och baksida har olika mönster. Längs sidorna små bollar av växtfiber.

Enligt LRK Katalog: "Dyna, i äldre inventarier kallad bordtäcke, Västafrika, vävd av trärötter i gul färg med tofsar i hörnen."

Om föremålet kom till Sverige under 1600-talet är det ett av de allra äldsta i samlingarna från den afrikanska kontinenten, undantaget forntida markfynd och utgrävda artefakter. Frågan kvarstår om hur exakt den hamnade på Livrustkammaren i kungliga slottet. Kan den ha kommit som diplomatisk gåva till Kristina (Drottning 1632-1654) från Portugals ambassad?
Det finns en annan möjlighet som vi hoppas kunna utforska vidare, nämligen att dynan tillhörde Änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636-1715) och var en del av hennes kuriosasamling på Gripsholms slott. Hedvig Eleonora var dotter till Fredrik III av furstendömet Holstein-Gottorp, på gränsen mellan Danmark och Tyskland. Fredrik var känd för att ha samlat ihop en praktfull Kunstkammer med exotiska föremål från hela världen, en samling som senare överfördes till samlingarna i Köpenhamn. Bland flera kongolesiska raffia-dynor som idag förvaltas av Nationalmuseum i Köpenhamn finns en med ett snarlikt mönster som det som pryder ena sidan av vår dyna. Är det en av dynorna som ursprungligen fanns i Holstein-Gottorp? Om så är fallet kan det finnas en koppling mellan dynan på Etnografiska och denna. Fick eller ärvde Hedvig en dyna av sin far Fredrik III? (Michael Barrett 2014, utdrag ur blogginlägg "Historier från samlingarna - Mästervävarens kungliga dyna")

"The biggest group of extant raffia textiles from cabinets of curiosities are nineteen cushions with pompom edges. Today, they are kept in Prague, Copenhagen, Rome, Oxford, Edinburgh, and Stockholm. Since the textiles were first recorded in inventories between 1656 and 1889, Bassani and LaGamma estimated that they were produced between the early seventeenth and early eighteenth centuries...Radiocarbon dating of cushion from the Pitt Rivers Museum in Oxford...however, challenges earlier historiographical assumptions. Testing revealed that its fibers were harvested between 1360–1436 CE. Jeremy Coote (2015:74) thus dated the object to the early fifteenth century." (Egger 2026:71)
(...)
"Collected cushions come in different qualities. The textiles from Edinburgh and Stockholm, like the larger luxury cloths, have fine threads and are tightly woven. Through their sophisticated weaving techniques and collecting histories, they can be dated to the second half of the seventeenth century or earlier." (Egger 2026:72)