Inramat gruppbild som har prytt lantmäteriets lokaler i Vänersborg. Träff lantmätare som arbetat med förberedande åtgärder
inför Vänerns reglering.
I samband med att gåvan från Lantmäterimyndigheten togs emot har Per Rexon, f.d lantmätare, bidragit med sin kunskap om lantmäteriets historia.
---
Text till fotografi:
Vänerns reglering år 1918
Övre raden: E.G Söderberg, D.W Götherström, L.J. Vasseur, E.V. Hissing. S.J.C. Bergsjö, J.F. Svärdson, D.B. Wide
Nedre raden: C. Högberg, N.J. Saedén, O.A.M. Thorén, E.V. Bengtsson, J.L. Johnson, C.E. Siewert
---
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305
Proposition 1918:305
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
1
Nr 305.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för
förberedande åtgärder för Vänerns reglering; given Stockholms
slott den 12 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
l:o) att för påbörjande av arbetena med eu statens kraftstation vid
Motala för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor; samt
2:6) att för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
båda anslagen att utgå av lånemedel.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 270 käft. (Nr 305.)
1
2
Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
Utdrag av protokollet Över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12
april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde komma
att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad av
staten tillhörig vattenkraft och utförande av sjöregleringar för år 1919
beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
I skrivelse den 30 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen nu gjort framställning
om anvisande av anslag dels för påbörjande av en statens
kraftstation vid Motala, dels ock för vissa förberedande åtgärder för
Vänerns reglering.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
3
I. Påbörjande av en statens kraftstation vid Motala.
I enlighet med beslut av 1917 års riksdag bär mellan Kungl. Maj:t och
kronan genom vattenfallsstyrelsen, å ena, samt Motala ströms kraftaktiebolag,
å andra sidan, träffats avtal om förvärvande för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning av vissa fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att
på en hand hos kronan samla all vattenrätt i nämnda vattendrag mellan
Vättern och Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering
av vattenavrinningen i strömmen i dess helhet. I samband med sitt berörda
beslut medgav riksdagen tillika, att vattenfallsstyrelsen finge till Motala
verkstads nya aktiebolag i utbyte mot för en tillämnad kraftverksanläggning
i närheten av Motala erforderlig mark bortskifta den del av det kronan
tillhöriga utmålet till Duvedals såg, som icke för kronans räkning erfordrades,
varjämte riksdagen för inlösen av mark och byggnader samt
vidtagande av andra förberedande åtgärder, som för den blivande kraftverksanläggningen
kunde erfordras, för år 1918 beviljade ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början beträffande betydelsen
av en kraftstation vid Motala anfört följande:
»Genom ovannämnda avtal har vattenfallsstyrelsen å kronans vägnar förpliktats
att såsom köpeskilling för de fastigheter och rättigheter, som kronan
genom avtalet förvärvat från Motala ströms kraftaktiebolag, till detta bolag för all
framtid leverera elektrisk energi, motsvarande en effekt av maximalt 3,333 kilowatt
och så begränsad, att densamma per vecka icke överstiger 358 kilowatttimmar
per meter fallhöjd mellan Vättern och Boren för varje sekundkubikmeter
av den i Motalaström vid Motala under samma vecka i medeltal disponibla
vattenföringen samt per dygn icke överstiger 16 % av det maximibelopp, som
sammanlagt under veckan får uttagas.
Denna energileverans skall enligt avtalet taga sin början senast den 1 november
1919 och är avsedd att tillsvidare fullgöras medelst ström från Älvkarleby
kraftverk, intill dess kraftverksanläggningen vid Motala hunnit färdigställas och
anknytas till Älvkarleby kraftverks distributionsnät.
Redan i vattenfallsstyrelsens skrivelse den 23 februari 1917, som föregick
Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition angående inköp av fallen vid Motala, har
vattenfallsstyrelsen framhållit, hurusom Älvkarlebynätets raska utveckling mot
söder måste leda till ett sammanväxande med det blivande distributionsnätet
från Motalaströmsfallen, varför man från början borde inrikta sig på ett samarbete
mellan dessa båda nät. Rörande de fördelar, som i sådant syfte stå att vinna
vid Motalafallens bebyggande, må anföras följande, som vattenfallsstyrelsen delvis
redan åberopat i nyssnämnda skrivelse.
Vattenfalls styrelsen.
Betydelsen
av en kraftstation
vid
Motala.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
Älvkarlebynätets av kraftbehovet betingade utsträckning över betydande
delar av Södermanland och därmed följande kraftuttagning på stort avstånd från
kraftcentralerna i Älvkarleby och Yästerås har framkallat behov av en stödjepunkt
för utjämning av kraftuttagningen å de långa linjerna och såsom reserv
vid driftstörningar, ett behov som i hög grad kan fyllas av Motalastationen. Vid
samarbete kommer denna station nämligen att användas såsom toppbelastningscentral
och får sålunda huvudsakligen övertaga belastningsökningen under dagarna
å angränsande delar av det gemensamma nätet, vilket medför, att ledningarna
från Älvkarleby icke behöva i lika hög grad som eljest tagas i anspråk för denna
belastning och kunna bättre utnyttjas för belastningen inom nätets centralare
delar. Likaledes kan Motalastationen vid eventuellt driftavbrott å huvudlinjen
från Älvkarleby söderifrån tillföra betydande kraftbelopp vid dylika tillfällen och
sålunda öka det gemensamma nätets driftsäkerhet.
För dessa uppgifter är den blivande Motalastationen särdeles väl ägnad på
grund av sin belägenhet mellan två stora sjöar, Vättern och Boren, i synnerhet
sedan regleringen av Vättern blivit genomförd. Genom möjligheten att i sjöarna
magasinera vattnet kan nämligen kraftstationens vattenförbrukning i mycket höggrad
anpassas efter växlingarna i det kraftbehov, stationen får till uppgift att
fylla. Vattnet kan sålunda i regal kvarhållas under nätter och söndagar, då belastningen
är ringa, och i samlad mängd uttagas under vardagarna för att möta
de då uppträdande belastningsspetsarna, men även i händelse av driftstörningar
vid Älvkarlebystationen eller å nätet tillfälligtvis utnyttjas för större konsumtion
under kortare tid.
Före Vätterns reglering är möjligheten till sådan dygns- och veckoreglering
mera begränsad, men är dock för handen i en utsträckning, som motsvarar det
närmaste behovet.
Genom bebyggandet av Motalafallen erliålles eu välbehövlig tillökning av
det energibelopp, som under lågvattenperioden kan tillhandahållas konsumenterna
utan anlitande av ångkraftstationen i Västerås. Å andra sidan är ångkraftstationens
läge sådant, att den med fördel kan göra tjänst såsom lågvattenreserv
även för en kraftstation vid Motala. Före Vätterns reglering kan visserligen icke
påräknas någon egentlig utjämnande verkan på vattentillgången under året, emedan
vattenföringen i Motalaström för närvarande är i huvudsak likformig med Dalälvens
vattenföring, dock med mindre utpräglat vinterlågvatten. Däremot torde
man vid regleringen av Vättern kunna inom vissa gränser ordna avrinningen så,
att Vättern får avbörda sitt vatten i rikligare mån under Dalälvens lågvattenperioder,
varigenom en för vattenverken i Motalaström nedanför Boxen fördelaktig
interferens med tillflödet i Svartån från Sömmen även skulle komma till
stånd.
Att den utbyggnad för kronans räkning av vattenkraften i Motalaström
mellan Vättern och Boren, som möjliggjorts genom det med Motala ströms kraftaktiebolag
träffade köpeavtalet, bör utan dröjsmål komma till stånd, framgår med
all tydlighet av den oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från Älvkarlebynätet,
som alltfort gör sig gällande och vilken, därest den överhuvud skall
kunna tillfredsställas, kräver tillskott från en ny kraftkälla inom de allra närmaste
åren.
Visserligen äro byggnadskostnaderna för närvarande synnerligen höga, och
någon avsevärd lindring däri torde väl knappast vara att förvänta under innevarande
år, men detta oaktat torde det, liksom vattenfallsstyrelsen nyligen uttalat
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
även ifråga om utvecklingen inom Trollliätte kraftverks distributionsområde, vara
riktigt även för Älvkarleby kraftverks vidkommande att genom ett påbörjande
redan under detta år av erforderlig nybyggnad sörja för att tillförseln av ny
kraft kan hålla någorlunda jämna steg med efterfrågan på densamma. Prisstegringen
för de egentliga vattenbyggnadsarbetena, som kräva längsta tiden och
därför närmast behöva startas vid anläggningen av ett nytt kraftverk, är relativt
ringa i jämförelse med fördyringen av maskinell och elektrisk utrustning, vilken
däremot icke nödvändigt behöver beställas förrän vid en något senare tidpunkt.
Det torde därför med hänsyn till det trängande behovet av nytt krafttillskott
vara fullt berättigat att för påbörjandet av förstnämnda vattenbyggnadsarbeten
icke avvakta inträdandet av den prissänkning, som kan anses böra inväntas före
beställning åtminstone i större omfattning av maskiner och elektrisk materiel
och vilken möjligen kan inträffa redan under nästkommande år.
Vattenfallsstyrelsen anser sig således böra hemställa om Kungl. Maj:ts och
riksdagens bifall till påbörjande redan under år 1918 av byggnadsarbeten för en
ny kraftstation vid Motala. Att bebyggandet av fållen vid Motala bör föregå
utnyttjandet av den övriga kronan tillhöriga vattenkraften i Motalaström, vid
Råby, Ljung och Jakobslund m. fl. fall, sammanhänger med det redan berörda
förhållandet, att mellan Vättern och Boren förutsättningar finnas för en dygnsocli
veckoreglering av vattenavrinningen redan före genomförandet av årstidsreglering
med hjälp av Vätterns magasin, under det att sådana förutsättningar
saknas vid de övriga fallen. Fallen vid Motala äro därför bättre än de övriga
ägnade att fylla behovet av utjämning och reserv för Älvkarlebynätet. Utbyggnaden
av de övriga fallen torde vidare böra ske efter eller i samband med
Vätterns reglering, enär företagets räntabilitet därav i hög grad förbättras. Regleringsfrågans
lösning åter påverkas gynnsamt genom bebyggandet av fallen vid
Motala, enär den dammbyggnad, som erfordras för sammanförandet av dessa fall,
även kan tjänstgöra såsom regleringsdamm för Vättern och Motalastationens
tillkomst således gör en särskild damm för regleringsändamålet obehövlig. Emedan
regleringen av vattenavrinningen blir till gemensam fördel för kronans och enskilda
tillhöriga kraftanläggningar i Motalaström, bör man givetvis vid regleringsfrågans
genomförande söka träffa överenskommelse med de enskilda fallägarna
om dessas deltagande i kostnaden för regleringsdammen. Kronan bör sålunda
kunna påräkna att, då regleringen kommer till stånd, återbekomma en del av
de kostnader, som nu behöva nedläggas på Motalastationen, en omständighet
som gynnsamt inverkar på denna anläggnings räntabilitet.»
Vid förvärvandet av den för fallens samlande på en hand erforderliga
marken, vilken genom ovannämnda avtal numera överlåtits till
kronan, har Motala ströms kraftaktiebolag följt ett år 1914 av ingenjörsfirman
Unander & Jonson upprättat förslag till fallens bebyggande, som
innebär uppdämning av hela älvsträckan mellan Vättern och eu med
maskinstation sammanbyggd damm över strömmens nedre de! mitt för
Motala verkstads område ävensom upprensning av återstående del av
strömfåran ned till Boren. Vattenfallsstyrelsen har även för sin del med
hänsyn till anläggningens ändamål funnit lämpligt att anordna kraftuttagningen
i huvudsak på nämnda sätt.
Anlägg ningens huvuddrag.
6
Fallhöjd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
Beträffande anläggningens huvuddrag anför styrelsen vidare följande:
»Dammbyggnaden och den därmed sammanbyggda maskinstationen förläggas
tvärs över strömmen med vänstra landfästet å det kronan redan förut tillhöriga
ntmålet för Duvedals kvarn och det högra å mark, som, innan den nu förvärvats
av kronan, utgjort en del av aktiebolaget Fredrik Asps klädesfabrikers område.
Då den av kronan disponerade marken vid båda landfästena ligger lägre än
Yätterns högvattenstånd, till vilken höjd vattnet ovanför dammen framdeles
skall kunna uppdämmas, måste dammen längs båda stränderna förlängas med
vallar, följande vattendraget uppåt cirka 250350 meter, till dess den erforderliga
naturliga markhöjden uppnås. Å vänstra stranden skall vallen enligt i köpeavtalet
intagen bestämmelse förläggas så, att avståndet från foten av vallen till Motala
verkstads utmed nuvarande landsvägen belägna byggnader icke kommer att understiga
fem meter.
För att vid uppdämningen skydda lågt belägna områden mellan älven och
Göta kanal erfordras även å en längre uppströms belägen sträcka av vänstra
stranden en särskild jordvall, varjämte omläggning behöver vidtagas av vissa
vägsträckor å båda stränderna.
Från Motala stads område ledes för närvarande avloppsvatten i en ledning
under Göta kanal och utsläppes i älven cirka 1,100 meter ovanför den blivande
dammbyggnaden. Detta vatten måste bortledas åt annat håll, och ingår därför i förslaget
utförandet av en ny kulvertledning mellan nuvarande avloppsledningen och
älven nedanför kraftanläggningen. Kulverten måste med hänsyn till den befintliga
markhöjden läggas på ett djup av intill 10 meter under markytan och skall,
enligt i köpeavtalet inryckt överenskommelse, anordnas så, att Motala verkstad
kan till densamma ansluta dräneringen för dess område och byggnader.
Avlopp från kraftanläggningen beredes genom upprensning av strömfåran
mellan densamma och Boren, så att kraftstationens nedre vattenstånd kommer
att ligga endast så mycket över Borens vattenyta, som svarar mot skälig fallförlust
vid vattnets framförande.
Spårförbindelse med kraftanläggningen kan efter överenskommelse med
Motala verkstad, vilken överenskommelse torde utan svårighet kunna vinnas, erhållas
genom framdragning av ett å dess område i omedelbar närhet till kraftstationen
och å lämplig höjd beläget järnvägsspår, som står i direkt förbindelse
med bangården i Motala. Landsvägsförbindelse med byggnadsplatsen finnes å
båda stränderna.»
Angående kraftanläggningens förutsättningar i avseende på fallhöjd
och vattenmängd yttrar vattenfallsstyrelsen:
»De nuvarande karaktäristiska vattenstånden i Yättern och Boren äro sammanställda
i nedanstående tabell och angivna i meter över havets medelvattenyta.
Yattenståndsobservationerna i Yättern hänföra sig till skalan vid slussen i Motala,
vars nollpunkt (övre slusströskeln) ligger 85.s4 meter över havet.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 305.
Vattenstånd.
I Vättern.
I Boren.
Brutto-
fallhöjd.
Högsta kända högvattenyta (vid orkan jan. 1863) ............
+ 89.S0
Exceptionell högvattenyta (juni 1867)............................
+ 89.09
Normal högvattenyta...................................................
+ 88.05
+ 73.80
14.85 m.
Medelvattenyta............................................................
+ 88.50
Normal lågvattenyta ...................................................
+ 88.30
+ 73.2 0
15.i »
Exceptionell lågvattenyta (jan. 1859) ..............................
+ 88.0
Nivåskillnaden mellan Vättern och Boren varierar således för närvarande
normalt mellan 14.85 och 15.1 meter.
Vad beträffar vattenstånden efter genomförd reglering av Vättern, föreligger
ett på uppdrag av statens järnvägar år 1908 upprättat preliminärt förslag av
aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån, enligt vilket övre regleringsgränsen skulle
läggas vid + 88.7 9 och den nedre å höjden + 88.3 1 (undantagsvis sänkt till + 88.01)
eller alternativt + 87.7 9. Genom det med Motala ströms kraftaktiebolag träffade
köpeavtalet har kronan förvärvat rätt att, i vad som berör de genom avtalet
införlivade områdena, uppdämma vattnet mellan Vätterns utlopp och dammbyggnaden
till jämnhöjd med Vätterns högsta kända vattenyta. Med hänsyn till
dessa strandområden möter sålunda intet hinder att, om så i övrigt befinnes
fördelaktigt, välja den övre regleringsgränsen något högre än i nyssnämnda
förslag förutsättes. Utgår man emellertid tillsvidare från det nyssnämnda mindre
regleringsalternativet och vidare förutsätter, att vattenståndet i Boren hålles
konstant i närheten av nuvarandé lågvattenytan, vilket möjliggöres genom den
i köpeavtalet med Motala ströms kraftaktiebolag införda bestämmelsen om rätt
för vattenfallsstyrelsen att föreskriva, huru vattenavtappningen mellan Boren
och Kungs Norrbysjön skall av bolaget handhavas, kan sålunda efter regleringen
räknas med en bruttofallhöjd av i medeltal cirka 15.c, meter.
För kraftanläggningens första utbyggnad har man att räkna med förhållandena
före Vätterns reglering. För att underlätta anläggningens tillkomst böra
Vätterns avrinningsförhållanden och vattenstånd därvid bibehållas oförändrade,
vilket enklast sker genom att tillsvidare icke förändra de båda vid Motalaströms
utlopp ur Vättern befintliga vattenverken, Herrekvarnen och Bibbingsfors såg,
med tillhörande dammar och fisken. Dessa verk kunna tillsvidare såsom hittills
utarrenderas (ehuru med kort uppsägningstid) och denna del av fallvärdet sålunda
lämna ungefär samma avkastning som nu. Kraftanläggningens övre vattenyta
kommer då till en början att håilas ungefärligen vid höjden + 87.0 och bruttofallhöjden
inskränkas till cirka 13.8 meter vid lågvatten.
Av den från Vättern avrinnande vattenmängden bortledes för närvarande Vattenmängd,
en mindre del genom Göta kanal och användes dels för kanalens behov av slussvatten
och för en vid Borenshult belägen fiskodlingsanstalt, dels för Motala verkstads
kraftuttagning.
B
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
Göta kanals vattenförbrukning för slussningen kan för närvarande uppskattas
till i medeltal per dygn cirka 0,5 sm3, vari den obetydliga vattenåtgången för
fiskodlingsanstalten kan beräknas ingå. Denna kvantitet måste även efter kraftanläggningens
tillkomst reserveras för samma ändamål. Efter eventuell ombyggnad
av Göta kanal torde dess vattenförbrukning komma att småningom flerdubblas.
Den därav framkallade minskningen av den för kraftändamål disponibla
vattenmängden inverkar emellertid icke på kraftverkets första planläggning.
Vad verkstadens vattenförbrukning beträffar, skall denna enligt avtalet uppköra
den 1 november 1919, då dess vattenrätt övergår till kronan. Enligt hittills
tillgängliga uppgifter använder verkstaden minst 5.6 sm3 vatten. Vid utnyttjandet
för kronans räkning bör denna vattenmängd helst icke ledas genom kanalen utan
framsläppas i älven, varigenom kraftuttagningen och kanaltrafiken bliva oberoende
av varandra.
Rörande storleken av den vattenmängd, som vid nuvarande förhållanden
framrinner i den naturliga strömfåran, alltså oberäknat ovannämnda av kanalen
och verkstaden förbrukade vattenmängd, föreligga från de förutnämnda tidigare
utredningarna följande uppgifter:
Vattenmängd vid
Enligt utredning av
Vattenbvggnadsbyrån
*1908
Unander & Jonson
1914
Exceptionellt högvatten ................................................
72 sm3
100 sm3
Normalt » ................................................
52.5 »
53 »
Medelvatten .............................................................
40.5 »
41 »
Normalt lågvatten............................................ , ...
28
28 »
Exceptionellt »
15.5 »
16 »
Varaktigheten av den i strömmen framrinnande vattenmängden angives i
medeltal för 40-årsperioden 18761915 av följande siffror:
Vattenmängd i strömmen
Varaktighet i genomsnitt
15 sm3
100 %
20 »
25 »
30 »
35 »
40 »
99 %
92 %
84 %
71 %
58 %
Genom Vätterns reglering blir vattenavtappningen utjämnad och minimivattenmängden
i Motalaström höjd till 35 ä 45 sm3, utom vid mera sällan återkommande
torrperioder, då den kontinuerliga tappningen kan behöva begränsas
till 25 sm3.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305. 9
Till dessa vattenföringar kan för kraftanläggningens disposition läggas verkstadens
nuvarande vattenförbrukning, varemot för nödiga fiskvägar torde få reserveras
1.5 ä 3 sm3, ett avdrag som dock torde krävas endast under viss årstid.
Vattentillgången för kraftanläggningen kan sålunda antagas komma att i
medeltal per dygn utgöra:
före Vätterns reglering vid exceptionellt lågvatten ...... cirlca 20 sm3
» » » » normalt » ...... » 32 sm3
» » » » medelvatten........................ » 45 sm3
efter Vätterns reglering i regel ....................................... 40 ä 50 sm3.
Den i kraftstationen per tidsenliet uttagna vattenmängden måste emellertid
bliva betydligt större. För att tillgodogöra anläggningens stora möjligheter såsom
toppbelastningsstation skall vattenmängden nämligen icke förbrukas kontinuerligt
utan magasineras under de tider av dygnet och veckan, då belastningen
å distributionsnätet är mindre, för att kunna avgiva så mycket större effektbelopp
under den tid, då belastningsspetsarna det fordra. Sedan Vätterns reglering
blivit genomförd och dess magasin även kan tillgodogöras för dygns- och
veckoregleringen, kan förutsättas, att maskineri behöver finnas installerat för
minst 2.5 ä 3 gånger den kontinuerliga vattentillgången eller 100 till 150 sm3.
Behovet i detta avseende kan emellertid bliva väsentligt större och särskilt blir
detta fallet, då anläggningen framdeles får till uppgift att även upptaga belastningsspetsarna
vid elektrisk järnvägsdrift. Med hänsyn till belägenheten av kronans
övriga vattenfall i Motalaström, som på sin tid inköptes för elektrisk drift
av vissa statsbanelinjer, bör nämligen med dessa fall tillgodoses huvudsakligen
den del av järnvägsbelastningen, som har en jämförelsevis lång årlig utnyttjningstid,
under det att belastningsspetsarna böra överföras på Motalastationen, där
vattenförbrukningen bäst kan anpassas efter det växlande behovet. Det är därför
av vikt, att kraftstationen vid Motala från början utföres så, att stationens maximala
vattenförbrukning icke begränsas till sistnämnda belopp, utan att tvärtom
möjligheten hålles öppen för installation av ett flertal nya maskinaggregat, om
och när dessa i framtiden visa sig behövliga.
Maskininstallationen vid första utbyggnaden betingas av den mera begränsade
möjligheten till dygns- och veckoreglering, som förefinnes före Vätterns
reglering. Denna består delvis i utnyttjande av den redan nu förefintliga diskontinuiteten
i vattentappningen för verkstadens kraftuttagning och vid de båda
nämnda verken vid Vätterns utlopp. Dessa anläggningar förbruka i regel vatten
endast under en del av dygnet och endast under söckendagar, varvid Vättern,
ehuru utloppet icke är fullt överbyggt, dock i någon mån gör tjänst såsom dygnsmagasin.
Om motsvarande vattenmängd framdeles avtappas på ungefär samma
tider som hittills, kan detta magasin sålunda komma den nya kraftanläggningen
tillgodo, utan att Vätterns nuvarande vattenståndsförhållanden eller totala avrinning
därigenom förändras. Vidare erhålles vid vattnets uppdämning en mellan
Vätterns utlopp och dammbyggnaden belägen bassäng av omkring 400,000 m2
yta. Med anlitande av exempelvis 1 meters magasinshöjd i denna bassäng kan erhållas
ett tillskott till den kontinuerliga vattenföringen av 11 sm3 under 10 timmar
per dygn eller 22 sm3 under 5 timmar. Det torde härigenom bliva möjligt
att redan vid första utbyggnaden upptaga belastningsspetsar, som motsvara eu
största vattenförbrukning av 35 å 70 sm3.-»
Biliany till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 270 höft. (Kr 305.)
2
10
Effekt och
maskininstallation.
Beskrivning
av maskinstation
och
dammbyggnad.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 305.
Styrelsen har därefter med ledning av sålunda lämnade uppgifter
anfört följande beträffande den effekt, som beräknas kunna utvinnas ur
kraftstationen, samt rörande för densammas tillgodogörande erforderlig
maskininstallation:
»Vid beräkning av den effekt, som motsvarar ovan angivna vattenmängder
och fallhöjder, får avdrag göras för fallförluster- i luckor, isgrindar och avloppskanal,
vilka vid en första utbyggnad för 70 sm3 uppgå till 0.3 5 m. och vid utnyttjandet
av 100150 sm3 till 0.6 ä 1.3 m. Vid första utbyggnaden avgår dessutom
i medeltal hälften av magasinshöjden eller 0.6 m. Nettofallhöjderna bliva
således respektive 12.9 5, 14.7 och 14.o m. Motsvarande effektbelopp, beräknade
un der ^ antagande av en total verkningsgrad å turbiner och generatorer av 80 %,
framgå av följande tabell:
Vattenmängd
Brutto-
fallhöjd
Avgår för
Netto-
fallhöjd
Effekt
magasin
fallförluster
sm3
m.
ra.
m.
m.
El. hkr. K. W.
70
13 8
0.5
0.35
12.95
9,650 7,100
100
15.3
0.G
14.7
15,700 11,500
150
15.3
1.3
14.o
22,400 16,500
På grund härav har det befunnits lämpligt att i första utbyggnaden installera
2 maskinaggregat för vartdera 5,000 turbinliästkrafter vid 12.9 5 meter
fallhöjd, vilka tillsammans förbruka cirka 70 sm3. Turbinerna, vilka böra konstrueras
så, att de lämna god verkningsgrad även vid framtida ökning av fallhöjden
till cirka 15.3 meter, torde komma att utföras vardera med tvenne löphjul
fästade å en gemensam horisontal axel, som kopplas direkt till generatorerna.
Efter Vätterns reglering erfordi-as ökat antal aggregat, nämligen vid tillgodogörande
av 100150 sm3 inalles 3 respektive 4 maskinsystem. I enlighet med
vad ovan anförts skall stationen därjämte byggas så, att densamma framdeles
kan utvidgas med plats för ytterligare maskininstallation i mån av behov.»
Vidare lämnar styrelsen en beskrivning å maskininstallation och
dammbyggnader. Styrelsen anför härom:
»Maskinstationen utrustas med en särskild turbinkammare för varje maskinaggregat.
Till en början komma således 2 turbinkammare att tagas i användning.
Dessa förläggas bredvid varandra närmast den vänstra (norra) stranden
med turbinaxlarna i strömmens längdriktning och intagsluckorna i linje med
varandra, vinkelrätt mot strömriktningen. Vid turbinkamrarnas nedströmssida
uppföres en gemensam byggnad för inrymmande av de elektriska generatorerna,
11
KungI. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 305.
regleringsmaskineriet m. m. Yattnet från turbinerna avledes genom sugrör, som
framdragas under sistnämnda byggnad och vid dess nedströmssida utmynna i
den fördjupade strömfåran, som bildar avloppskanalen.
Vid sidan av den yttre av de två nyssnämnda turbinkamrarna anordnas ett
flodutskov, bestående av eu enda stor regleringslucka. Vatten, som avbördas
genom denna lucka, beredes avlopp genom ett av stenklädd betong utfört vertikalt
schakt med fortsättning i horisontell riktning under generatorbyggnaden till
avloppskanalen. Utrymmet mellan det vertikala schaktet och generatorbyggnaden
utnyttjas till hisschakt för nedforsling av maskindelar och tyngre gods till generatorstationen.
Hisschaktets golv, som samtidigt utgör tak över avloppet från
flodluckan, förlägges därför i jämnhöjd med golvet i generatorsalen, med vilken
spårförbindelse anordnas. Till hisschaktet framföres maskingodset på det ovan
omnämnda järnvägsspåret över Motala verkstads område, som framdrages till
turbinkamrarna. Med en över dessa och hisschaktet rörlig bockkran kan sålunda
bekvämt verkställas lossning och nedfirning av såväl turbin- som generatordelar
och därjämte montaget av turbinerna betjänas. För montagearbetet i generatorstationen
förses denna med särskild travers.
Turbinkamrarna utföras av armerad betong och utrustas vardera med elektriskt
manövrerad avstängningslucka av järn och innanför densamma placerad
isgrind. Utanför avstängningsluckan anordnas falsar för reservavstängning medelst
bjälksättar. Till följd av berggrundens läge på relativt stort djup under
turbinkamrarnas botten måste kamrarna uppbäras av kraftiga grundmurar av
betong, som samtidigt bilda skiljeväggar mellan sugrören. Mot dessa grundmurar
stödjes en lutande frontvägg av armerad betong, som upptager vattentrycket
mellan intagsluckornas underkant och berget och överför detsamma till
grundmurarna.
Generatorbyggnaden uppbäres av grundmurar av betong, som åtskilja avloppen
från sugrören och i vilka falsar anordnas för att möjliggöra avstängning
och torrläggning av sugrören. Byggnaden erhåller fasad åt nedströmssidan och
begränsas mot turbinkamrarna med en isolerad vägg av betong. Tillträdet sker
medelst trappor från norra stranden.
Flodutskovet dimensioneras så, att vid det för första utbyggnadsstadiet
beräknade övre vattenståndet cirka -f 87.o kan avbördas nuvarande högvattenmängd
eller minst 100 sm3 och efter blivande uppdämning till Vätterns liögvattenyta
minst 150 sm3. Härför erfordras, om tröskeln förlägges på höjden
+ 82.0, en bredd av (5.5 meter och 4.5 meter höjd. Framför luckan anbringas
falsar för avstängning medelst sättär vid tillfällen, då luckan behöver tillsyn eller
reparation.
Överbyggnaden av strömfårans återstående del, vilken tillsvidare får till
uppgift att'' göra tjänst såsom dammbyggnad men, i den mån ytterligare maskineri
behöver installeras, skall kunna omvandlas till en fortsättning av maskinstationen,
konstrueras så, att huvudparten därav bildar stommen för 5 nya
turbinkammare samt grund för motsvarande förlängning av generatorbygg
naden. Av dessa turbinkammare utföras vid första utbyggnaden endast de delar,
som antingen behövas för att motstå det vid uppdämningen verkande vattentrycket
eller eljest av konstruktiva skäl icke lämpligen kunna anstå till en senare
utbyggnad. Grundmurarna och för dessa erforderliga schaktnings- och
sprängningsarbeten utföras dock fullständigt för såväl turbinkammare som generatorbyggnad,
så att maskinstationens framtida utvidgning icke erfordrar nya
Kostnader.
12 Kung!, Maj:ts flöd. Proposition Nr 305.
fångdammar, utan kan verkställas efter torrläggning endast av avlopp,skamrarna
innanför bjälksättar, som anbringas i falsarna å generatorbyggnadens grundmurar.
Turbinkamrarnas intagsöppningar avstängas provisoriskt med bjälksättar i de
fem . kammare, som icke vid första utbyggnaden beliöva tagas i anspråk för maski
ninstallation.
Närmast den södra strandbrinken lämnas plats för fiskränna mellan den
sista turbinkammaren och den stödjemur, som förmedlar övergången till jordvallen.
En liknande stödjemur uppföres även för norra stranden invid den
första turbinkammaren, och båda dessa murar anslutas direkt till tätande kärnmurar
eller spåntväggar i respektive jordvallar, genom vilka vattnet förhindras
att kringskära anläggningen.
Eör byggnadsarbetenas utförande torrlägges till en början norra hälften av
strömfåran medelst fångdammar. Inom denna del utföres maskinstationens första
utbyggnad, flodutskov och hisschakt samt ytterligare en turbinkammare med
grund för tillhörande del av generatorstationen. I frontväggarna under flod- och
intagsluckornas trösklar anordnas å detta parti, dock med undantag för den närmast
norra strandbrinken belägna turbinkammaren, provisoriska öppningar eller
bottenutskov, genom vilka strömmens vatten kan avledas under det andra byggnadsskedet,
då södra delen av strömfåran torrlägges och återstående delar av
anläggningen utföras.
Bottenutskoven inrättas så, att de, sedan deras uppgift är fylld, kunna avstängas
med sättär eller betongluckor och eventuellt igengjutas med betong.»
Beträffande anläggningskostnaderna yttrar styrelsen:
»Anläggningskostnaderna för kraftverkets första utbyggnad hava med före
världskriget gällande enhetspris beräknats till följande belopp:
A. Vatten- och husbyggnader m. m.
Eångdammar och länshållning......... kronor 50,000:
Maskinstation och dammbyggnad
över strömfåran........................ » 1,175,000: -
Jordvallar och vägomläggningar..... » 470,000:
Avloppskanal .................................... » 110,000:
Kulvertledning.................................... » 140,000
Bostadshus och planeringsarbeten .. » 100,000:
Administration och oförutsedda ut 8ifter
.........................................!_U0,OM krouor 2,455,000: -
B. 2 turbiner inklusive regulatorer och uppsättning.................. » 165,000:
C. 2 trefasgeneratorer............................................................. » 200,000:
Summa kronor 2,820,000:
I ovanstående summa ingå icke kostnaderna vare sig för transformatorer
och elektrisk ställverksutrustning eller för därtill erforderlig byggnad. Till detta
ändamål böra nämligen medel tillsvidare lämpligen utgå av anslaget till distribu -
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
tionsanläggningar, enär ifrågavarande delar torde oberoende av anläggningen i
övrigt behöva inom den närmaste framtiden anskaffas för fullgörandet av kraftleveranser
från Alvkarlebynätet.
Yid byggnadsarbetenas utförande under innevarande och närmast följande
år måste anläggningskostnaderna antagas komma att stiga till väsentligt högre
belopp. Beräknar man det sålunda behövliga konjunkturtillägget efter för närvarande
rådande prisförhållanden, skulle detsamma för hela första utbyggnaden
belöpa sig till cirka 3,055,000 kronor.
Hela det för denna utbyggnad behövliga byggnadsanslaget utgör sålunda,
för så vitt för närvarande kan bedömas, 5,875,000 kronor. Om byggnadsarbetena,
såsom vattenfallsstyrelsen anser önskvärt, bedrivas så, att anläggningen kan beräknas
driftfärdig vid början av år 1921, behöva härav för år 1919 disponeras
2.500.000 kronor. Av det i statsverkspropositionen upptagna reservationsanslaget
1,000,000 kronor anser vattenfallsstyrelsen, att till detta ändamål höra användas
700.000 kronor, därav på tilläggsstat för år 1918 200,000 kronor. Återstående
anslagsbehov för 1919 års arbeten å Motalastationen torde få äskas av 1919 års
riksdag på tilläggsstat för samma år.»
1 fråga om anläggningens räntabilitet anför styrelsen slutligen följande: »De
höga byggnadskostnaderna medföra givetvis, att årskostnaderna ställa
sig mindre gynnsamma för det första utbyggnadsstadiet. Därvid är att märka, att
i denna utbyggnad måste av byggnadstekniska skäl ingå betydande arbeten för
att möjliggöra kraftstationens framtida utvidgning, vilka komma till direkt användning
först i den mån ytterligare maskinaggregat installeras. Det kan till
följd därav icke undvikas, att årskostnaden för den första utbyggnaden kommer att
bliva relativt ofördelaktig i förhållande till den därvid installerade effekten, varemot
varje senare nyinstallation betydligt nedbringar kostnaden per kilowatt,
även om därvid behövligt nytt kapitaltillskott jämväl för Vätterns reglering tages
med i beräkningen. I det föregående är redan påpekat, att från regleringsintressenterna
bör kunna framdeles påräknas ersättning för en del av de vid
Motalastationens anläggning nedlagda kostnaderna, motsvarande på dem löpande
andelar i kostnaden för en eljest behövlig särskild regleringsdamm för Vättern.
Vidare bör vid bedömandet av företagets räntabilitet hänsyn tagas till den
minskning av överföringsförlusterna i själva kraftledningsnätet, som uppstår, då
kraft från Motalastationen kan tillföras Alvkarlebynätet i dess södra del. I
själva verket skulle nämligen förstärkningsarbeten erfordras å ledningarna från
Älvkarlebynätets norra del till landskapen söder om Mälaren, om kraftbehovet
i dessa senare under ett större antal år framåt skulle tillgodoses med kraft enbart
från kraftstationer norr om Mälaren. Motalastationen möjliggör alltså, att
distributionsnätet blir billigare och bättre utnyttjas.
Man bör givetvis betrakta hela distributionsföretaget såsom eu enhetlig
affär, och dennas ekonomi påverkas synnerligen gynnsamt av Motalastationens
tillkomst.
Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke ställa i utsikt, att den ifrågavarande
nyanläggningen skall kunna redan vid första utbyggnaden lämna nöjaktig förräntning
på det däri nedlagda kapitalet. Med användning av numera tillämpade
Räntabilitet.
14
Departe ments chefen.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr SOS.
kontrakt för kraftförsäljningen, vilka innefatta klausul om kraftprisets beroende
av kolpriset, är visserligen möjligt, att så kan ske, nämligen om kolpriset ännu
vid anläggningens tagande i bruk bibehåller sig flerdubbelt högre än under normala
förhållanden. Emellertid kan förutses, att efter världskrigets slut kolpriset
kommer att hastigt sjunka och därmed även förräntningen av Motalastationen försämras.
I och med genomförandet av Vätterns reglering och därmed möjliggjord
ökning av maskininstallationen kan dock med säkerhet påräknas fullgod avkastning
å det nedlagda anläggningskapitalet, även med hänsyn tagen till då behövligt
ytterligare kapitaltillskott. Under sådana förhållanden och då, såsom i det
föregående framhållits, behovet av ytterligare krafttillskott är särskilt trängande
för södra delen av Alvkarlebynätets distributionsområde, har vattenfallsstyrelsen
icke tvekat att hemställa om beviljande av anslag för Motalaanläggningens påbörjande.
»
Då statsmakterna år 1917 beslutit inköp för Kungl. Maj:ts och kronans
räkning av vissa fastigheter vid Motalaström m. in. i ändamål att
på en hand hos kronan samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan
Vättern och Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande
reglering av vattenavrinningen i strömmen i sin helhet, torde därmed
få anses vara fastslaget, att den i vattendraget samlade kraften bör av
staten tillgodogöras genom anläggande av en kraftstation. Jag hänvisar
härutinnan till vad vid avlåtande av Kungl. Maj:ts proposition nr 189
till 1917 års riksdag anfördes till statsrådsprotokollet den 4 april 1917
och tillåter mig därutöver uppmärksamma följande.
Genom förvärvandet av de efter beslut av 1906 års riksdag för
järnvägsdrift inköpta vattenfallen i Motalaström vid Råby, Ljung och
Jakobslund samt genom det av 1917 års riksdag beslutade inköpet av
kronan icke förut tillhöriga andelar i fallen mellan Vättern och Boren
har staten blivit ägare till inalles mera än hälften av Motalaströms hela
fallhöjd mellan Vättern och Östersjön. Med denna dominerande andel i
äganderätten till sydöstra Sveriges såsom kraftkälla mest betydande vattendrag
måste i viss mån anses följa en plikt för staten att även i
denna landsdel gå i spetsen vid tillgodoseendet av det allmänna intresse,
som ligger i huvudnäringarnas, särskilt industrins och jordbrukets, förseende
med elektrisk drivkraft. Detta kan ske dels direkt genom utnyttjande
av vattenfallen för kraftdistribution, dels indirekt genom medverkan
till genomförandet av erforderliga sjöregleringar för böjning av lågvattenföringen
i vattendraget. Genom utsträckandet av Älvkarleby kraftverks
ledningsnät till anslutning med Motala ströms kraftaktiebolags
distributionsnät och utfästelsen att, såsom köpeskilling för förvärvet av
fallandelarna mellan Vättern och Boren, leverera elektrisk energi om 3,333
kilowatt till nämnda kraftaktiebolag har en början till åtgärder i sådan
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
riktning från statens sida redan vidtagits. Då nu, på grund av den stora
efterfrågan på elektrisk kraft, tiden synes vara inne även för ett direkt
utnyttjande av statens vattenkraft i Motalaström, torde det vara lämpligt
att därvid göra början med den mellan de båda sjömagasinen Vättern
ock Boren belägna fallsträckan. Därigenom skulle en ny kraftkälla
vinnas, vilken vore synnerligen värdefull för den vidare utvecklingen av
statens eget kraftdistributionsföretag i kringliggande industri- och jordbruksbygd,
samt vidare genomförandet inom en snar framtid av en årsreglering
av avrinningen från Vättern i hög grad underlättas.
Huvuddelen av den staten tillhöriga vattenkraften i Motalaström har
redan vid dess förvärvande för kronans räkning avsetts för användningtill
elektrisk drift av angränsande delar av statens järnvägar. Det nu
ifrågasatta uppförandet av en statens kraftstation vid Motala behöver
icke innebära något avståndstagande från planerna på en framtida elektrifiering
av statsbanorna. Ehuru fallen vid Motala icke ingingo i köpet
av de ovan omförmälda, för järnvägsdrift avsedda fallen och nu närmast
avses använda för kraftdistribution, kan vid senare utbyggnader i samband
med Vätterns reglering denna fallsträcka i händelse av behov tagas
i anspråk även för lämnande av energi för järnvägsdrift.
På grund äv vad sålunda anförts anser jag starka skäl tala för att
snarast möjligt påbörja den föreslagna anläggningen oaktat de stora
kapitalutlägg, som erfordras för densamma.
Beträffande planläggningen av den föreslagna kraftstationen vid
Motala torde få hänvisas till vattenfallsstyrelsens utredning i ämnet.
Styrelsen har tänkt sig huvudsakligen tre byggnadsskeden. Den första
utbyggnaden, varom nu närmast är fråga, avser att tillgodogöra den nuvarande
vatteuavrinningen i Motalaström mellan Vättern och Boren och
skulle omfatta två maskinaggregat, vilka vart och ett kunde avgiva
5,000 turbinhästkrafter vid en fallhöjd av 12,95 meter. De till berörda
aggregat hörande turbinerna komme emellertid att konstrueras så, att
de lämna en god verkningsgrad även vid framtida ökning av fallhöjden
till omkring 15,3 meter. Stationens totala installerade effekt vid
första utbyggnaden har sålunda beräknats till 10,000 turbinhästkrafter
eller omkring 7,000 kilowatt. För tillgodogörande av den ökade vattenkraft,
som kan utvinnas efter Vätterns reglering, skulle erfordras eu
andra utbyggnad. Fallhöjden skulle därvid ökas till omkring 14 meter,
varigenom varje aggregat skulle kunna lämna omkring 5,700 turbinhästkrafter
eller omkring 4,000 kilowatt. Två nya aggregat skulle installeras,
så att stationens sammanlagda effekt efter andra utbyggnaden
komme att utgöra omkring 22,800 turbinhästkrafter eller omkring 10,000
16
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SOn.
kilowatt. Slutligen skulle i samband med en eventuell framtida elektrifiering
av statens järnvägar en tredje utbyggnad kunna komma till
stånd, omfattande tre nj^a aggregat av samma kapacitet som de förutvarande.
Stationen skulle redan vid första utbyggnaden utföras med
dammbyggnad och grundmurar för sammanlagt sju aggregat, så att vid
senare utbyggnader jämförelsevis obetydliga byggnadsarbeten behövde
utföras. Den totala effekten vid kraftstationen efter tredje utbyggnadens
fullbordande skulle bliva omkring 39,900 turbinhästkrafter eller omkring
28,000 kilowatt.
Med de före världskriget gällande enhetsprisen hava anläggningskostnaderna
för första utbyggnaden beräknats till 2,820,000 kronor.
Häri ingå dock icke kostnaderna vare sig för transformatorer och elektrisk
ställverksutrustning eller för därtill erforderlig byggnad. Då nämnda
delar av kraftverksanläggningen oberoende av densamma i övrigt
torde behöva inom den närmaste framtiden anskaffas för fullgörande av
kraftleveranser från Älvkarleby kraftverks nät, däribland den kontraherade
leveransen av maximalt 3,333 kilowatt till Motala ströms kraftaktiebolag,
synas medel för berörda ändamål kunna utgå från anslaget
till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk. Vid beräknande av anläggningskostnaderna måste
emellertid hänsyn tagas till nu rådande prislägen, och torde därför den
första utbyggnaden av kraftstationen böra beräknas draga en kostnad
av 5,875,000 kronor.
Vad angår frågan om anläggningens räntabilitet, komma de höga
byggnadskostnaderna vid den första utbyggnaden att i berörda hänseende
medföra ogynnsamma siffror. Detta beror dock delvis därpå, att, såsom
ovan omtalats, i nämnda utbyggnad av tekniska skäl ingå betydande
arbeten för att möjliggöra en framtida utvidgning av kraftstationen. I
den mån emellertid nya aggregat installeras i kraftstationen, särskilt efter
Vätterns reglering, kan påräknas fullgod ränta å det nedlagda kapitalet,
även med hänsyn tagen till då behövligt ytterligare kapitalutlägg. Vid
bedömande av företagets räntabilitet måste jämväl avseende fästas vid
den minskning av överföringsförlusterna i själva kraftledningsnätet, som
möjliggöres därigenom, att kraft från kraftstationen vid Motala tillföres
södra delen av Ålvkarlebynätet. I annat fall torde nämligen förstärkningsarbeten
å vissa delar av nämnda nät bliva nödvändiga, därest kraftbehovet
på ett tillfredsställande sätt skall kunna tillgodoses med kraft
enbart från norr om Mälaren belägna kraftstationer.
För påbörjande av ifrågavarande anläggning har vattenfallsstyrelsen
hemställt om anslag från det i årets statsverksproposition beräknade reser -
IT
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30:1.
vationsanslaget å 1,000,000 kronor med 700,000 kronor, därav 200,000
kronor å tilläggsstat för år 1918. Enligt vad jag inhämtat, är det sålunda
begärda anslaget, 700,000 kronor, i sin helhet avsett för byggnadsarbeten.
Med hänsyn till de ofantliga krav, som ställas på statens upplåning
under år 1918, kan jag emellertid icke förorda, att något anslag för
ifrågavarande ändamål begäres å tilläggsstat för samma år, utan bör
det begärda beloppet, på sätt i statsverkspropositionen, efter vattenfallsstyrelsens
framställning, ifrågasättes, upptagas för år 1919. Beloppet
synes böra utgå av lånemedel och anvisas såsom anslag för kapitalökning.
Av statsfinansiella skäl torde bliva nödvändigt att något utsträcka
den beräknade tiden för ifrågavarande anläggnings färdigbyggnad.
Det kan således icke nu i någon mån bedömas, huruvida
ytterligare anslag, utöver de nu begärda, kunna för år 1919 ifrågasättas.
Arbetet torde emellertid böra så läggas, att för nämnda ändamål något
tilläggsanslag icke blir påkallat av omsorgen för arbetets ekonomiska
bedrivande. Att under nuvarande prislägen vidtaga åtgärder för anskaffande
av maskinella anordningar för den blivande kraftstationen bör
givetvis undvikas.
Beträffande frågan om
II. Förberedande åtgärder för Vänerns reglering
anför vattenfallsstyrelsen följande:
»Med anledning av vattenfallsstyrelsens framställning den 31 mars 1916
beslöt 1916 års riksdag att anslå erforderliga medel för att staten såsom ägare
av Älvkarleby kraftverk skulle ingå i Dalälvens regleringsförening för att därigenom
denna älvs vattenavrinning skulle kunna regleras. Likaledes har Kungl.
Maj:t på förslag av vattenfallsstyrelsen ingått till innevarande års riksdag med
begäran om liknande anslag för delägarskap i Mörrumsströms regleringsförening
för de staten tillhöriga fallen i nämnda vattendrag.
Yad slutligen angår "Vänerns reglering, har Kungl. Maj:t genom brev den
14 april 1917 anbefallt vattenfallsstyrelsen att vidtaga förberedande åtgärder
härför. Till åtlydnad härav har styrelsen med Kungl. Maj:ts godkännande uppdragit
åt sin ledamot, vice häradshövdingen Ernst Hagelin, att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för att erhålla laga tillstånd till genomförande av detta
vittutseende företag. Sedan vid sammanträde med Kungl. Maj:ts befallningshavande
i de län, som omgiva Yänern, den uppgjorda regleringsplanen och möjligheterna
för dess genomförande utan allt för stort dröjsmål blivit närmare avhandlad,
har jämlikt kungl. förordningen deu 30 december 1880 om jordägares
rätt över vattnet å hans grund anmälan om företaget gjorts hos domhavanden
i Elundre, Väno och Bjärke härad, vid vilken häradsrätt, enligt beslut av Göta
hovrätt, målet skall upptagas. Domhavanden har i anledning därav jämlikt 20 §
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 270 höft. (Nr 305.X 3
Vattenfalls styrelsen.
18
Departe mentschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
i nämnda förordning föreskrivit, att undersökning och utredning av därtill behöriga
tjänstemän eller andra sakkunniga, vilka på ansökan av vattenfallsstyrelsen
skulle förordnas av Kungl. Majds befallningshavande i Älvsborgs, Värmlands
Skaraborgs län, skulle förrättas angående dels de tekniska förutsättningarna
för företaget, dels dess inverkan på strandjorden kring Vänern och vid Göta älv,
för vilket ändamål ej mindre uppmätning och kartläggning av stränderna i erforderlig
utsträckning borde ske jämte utredning om äganderätten till de särskilda
strandfastigheterna än även utrönas beskaffenheten och värdet av den
skada å jord, som företaget till äventyrs kunde anses vålla, samt dels angående
företagets inverkan på fisket. I enlighet härmed hava också för berörda ändamål
av Kungl. Maj ds nyssnämnda befallningshavande såsom sakkunnige förordnats
dels en framstående väg- och vattenbyggnadstekniker, dels en lantbruksingenjör
och en lantmätare samt dels en i fiskerifrågor sakkunnig person.
Vattenfallsstyrelsen har därjämte uppgjort preliminärt avtal med den sålunda
förordnade lantmätaren om kartläggning och avvägning av Vänerns stränder
på sådant sätt och i den omfattning, att med stöd därav en opartisk beräkning
kan göras av de skador eller fördelar, som uppstå för de olika jordägarna
på grund av regleringens genomförande. Denna kartläggning och avvägning
beräknas taga en tid av minst 2 år i anspråk och är givetvis förknippad
med betydliga utgifter för lantmätare, nivellörer jämte erforderligt antal biträden
och hantlangare. För närvarande äro fem biträdande lantmätare anställda, vilket
antal emellertid är avsett att under närmaste tiden ökas till tolv. Så snart uppmätningen
av Vänerns stränder och behandlingen av ärendet i övrigt fortskridit
så långt, att kostnaderna för regleringens genomförande kunna närmare beräknas,
är det vattenfallsstyrelsens avsikt att ingå till Kungl. Maj:t med förnyad framställning
i ärendet. För bestridande av kostnaderna för ovan angivna undersökningar
och utredningar, vilka kostnader beräknats skola uppgå till 400,000 kronor,
erfordras emellertid anslag för år 1918 av minst 100,000 kronor och för år
1919 av minst 200,000 kronor.»
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hava den
22 september 1916 framlagt förslag till Vänerns reglering. I detta förslag
hava med stöd av de observationer, som i nära hundra år företagits
rörande Vänerns vattenstånd m. in., uppställts två alternativ för
normer för dylik reglering. Enligt alternativ I skulle Vänerns normala
lågvattenstånd, nu 3.82 meter, bliva 3.83 meter samt dess normala högvattenstånd,
nu 4.62 meter, 4.55 meter, allt räknat över slusströskeln vid
Sjötorp. Jämlikt alternativ II skulle Vänerns normala låg- och högvattenstånd
bliva respektive 3.76 och 4.48 meter. Enligt båda alternativen
skulle största avrinningen efter regleringen bliva 837 och minsta
avrinningen 405 sekundkubikmeter mot respektive 803 och 300 sekundkubikmeter
under nuvarande förhållanden.
För genomförande av denna reglering skulle erfordras utförandet
av vissa kanal- och rensningsarbeten vid Vänerns utlopp, varjämte en
regleringsdamm skulle anläggas vid Vargön. Denna damm skulle järn -
19
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 305.
väl komma till användning för utnyttjande av kraft och fördenskull
sammanbyggas med eu blivande kraftstation vid Vargön, vilken fullt
utbyggd * skulle omfatta 13 maskinenheter och kunna leverera en effekt
av 16,250 turbinhästkrafter vid en fallhöjd av 3 meter och 25,000 turbinhästkrafter
vid en fallhöjd av 4 meter. Kostnaderna för regleringen
av Vänern jämte kraftstation vid Vargön hava av st}rrelserna med de
vid tiden före krigsutbrottet gällande normala priser beräknats till
13,000,000 kronor och de årliga omkostnaderna för räntor, underhåll
och avskrivningar in. m. till 942,000 kronor.
Genom en blivande reglering av Vänern skulle vattenkraften i Göta
älv kunna betydligt ökas och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas.
Innan arbetena på denna reglering kunna påbörjas, erfordras
emellertid vidlyftiga förberedande utredningar och undersökningar. En
stor tidsutdräkt för regleringens genomförande åsamkas sålunda av den
långvariga rättsliga behandling'', som frågan måste genomgå, innan laga
tillstånd till regleringen kan vinnas. Sedan vattenfallsstyrelsen den 14
april 1917 bemyndigats att omedelbart vidtaga åtgärder i ändamål att
snarast möjligt erhålla sådant tillstånd, har vederbörande domhavande
efter anmälan av styrelsen föreskrivit undersökning och utredning rörande
de tekniska förutsättningarna för företaget samt dess inverkan på
strandjorden kring Vänern och vid Göta älv och på fisket. I anledning
härav har styrelsen vidtagit åtgärder för igångsättande av arbeten med
kartläggning och avvägning av Vänerns stränder för möjliggörande av
en objektiv värdering av de skador eller fördelar, som genom företaget
uppstå för jordägarna. Dessa förberedande arbeten, som beräknats taga
en tid av två år, äro naturligen förknippade med betydliga utgifter för
den stora personal, som kräves för deras utförande. Kostnaderna för
nämnda arbeten hava av vattenfallsstyrelsen beräknats till 400,000 kronor,
därav 100,000 kronor skulle erfordras för år 1918 och 200,000
kronor för år 1919.
Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas
ur Göta älv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk
för den hastigt växande industrin och andra avnämare i västra Sverige,
torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan
nu böra anvisas. Jag har därför intet annat att erinra mot vattenfallsstyrelsens
framställning i förevarande avseende än att, såsom i
statsverkspropositionen, på vattenfallsstyrelsens framställning, ifrågasatts,
anslaget bör anvisas å 1919 års stat samt således något belopp icke
för ändamålet upptagas å tilläggsstat för år 1918. Anslaget bör uppenbart
utgå av lånemedel och anvisas såsom anslag för kapitalökning.
~ Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
1:°) att för påbörjande av arbetena med en statens
kraftstation vid Motala för år 1919. an visa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor; samt
2:o) att för utförande av förberedande åtgärder
för Vänerns reglering för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor;
båda anslagen att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till
riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
/Sveriges riksdags hemsida (2024-09-05) - Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 305 (Proposition 1918:305)
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
