FÖREBILD FÖR TECKNING-MÖNSTER

Ett kort föreställande mönster från Nordiska museet. En lång text beskrivande de övriga korten:
När du av din lärare har fått i uppgift att teckna ett mönster och dessutom frihet att rita det hur du vill och använda det till vad som hälst - så börja inte med att rita ett mönster utan bestämd avsikt - Gör först upp en plan - bestäm först vad mönstret skall användas till, i vad för material det skall utföras och hur stort det skall vara.
Sätt inte ett trekantigt eller rektangulärt mönster på en cirkelrund yta. På varje dekorerat föremål skall man se och känna att mönstret är särskilt komponerat för just det föremålet. Det ser annars ut som om man i någon skräpgömma hittat ett mönster och satt det på en händelsevis ledig plats.
Antag att du vill sy ett mönster på en liten duk. Bestäm då först storleken på duken och så formen. - Den kan vara t. ex. fyrkantig, åttakantig eller rund och teckna väl in mönstret i formen. Om du inte kan hitta på något mönster själv, så tag en av studierna här och begagna därav så mycket som blir vackert just på den duken. Det är visst inte säkert att hela mönstret är lämpligt men vissa delar därav kunna arbetas om och sättas ihop på annat sätt och utföras i andra färger - men vackra och klara färger håll färglådan ren. En duk av linne med broderi i silke måste naturligtvis ha ett nättare och sirligare mönster än en duk av tjockare tyg och broderad med ullgarn. Vill du göra en applikation, d. v. s. sy fast olikfärgade tyglappar, måste mönstret vara rätt stort det går bra på en större duk, en kudde eller ett överkast. Är du pojke och riktigt duktig i slöjd, kan du kanske teckna ett mönster och snida det i trä på ett skrin, en handdukshållare eller något annat lämpligt föremål; din slöjdlärare kan säkert visa dig hur det får till men håll järnen skarpa, och var säker på handen.
Det finns många sätt att använda ett mönster. Om du t. ex. vill göra et cirkelrunt mönster av en blomma, så sätt antingen några fast sammanslutna blommor och blad i mitten på mönstret och lägg en liten enkel linje eller ranka i cirkelns ytterkant eller en kraftig krans av mönstrets motiv runt om och sätt bara en liten enkel figur i mitten låt aldrig mitten och kransen vara lika starka. Det samma gäller färgerna försök att samla de starka färgerna i en grupp och låt de svagare komma utanför eller tvärtom lägg inte ut spridda fläckar av starka färger som tävla med varandra om ögats uppmärksamhet. En regel för alla mönstertecknare är att inte vara ängslig. En blomma i ett mönster behöver inte se ut som en blomma i naturen, vik och vänd den hur som helst, dra ut eller forma om bladen hur som helst färga dem hur som helst - det gör ingenting huvudsaken är att den passar till det dekorerade föremålet och att den är vacker, se på studiernas fantasiblommor dem ser du inte i naturen, men vackra äro de de ha blivit stiliserade, d. v. s. omarbetade från naturform till konstform just för att passa där de sitta. För utövarna av allmogekonsten fattades varken fantasi eller djärvhet försök att föra detta efter men bli inte missbelåten om du misslyckas i första taget försök igen, och igen, och igenom det behövs, men giv inte upp försöket; då skall du se att det går bra, och ju svårare arbetet varit, desto mera glädje har du av det, när det är färdigt.

Föremålet ingår i en samling förebilder för teckningsundervisning i folkskolan, bland annat visande djur, människor, natur, ornament, olika typer av perspektiv m.m. Bilderna är i flera fall uppsatta på vaxade pappskivor. Vissa förebilder, vad gäller mönster och ornament, är hämtade från Nordiska Museet. Samtidigt förvärvades 11 böcker för teckningsundervisning samt en mapp för silhuettklippningsövningar, en mapp ''svensk frukt '' av Gustav Lind med plancher över fruktsorter, en mapp med plancher visande människokroppen samt en mapp med ritningar till saommarstugor och egnahemsvillor.