En arkeologisk undersökning av en gropkeramisk boplats L1944:2913, i tidigare litteratur benämnd Tibble I, utfördes under hösten 2021 i utkanten av Björklinge. Undersökningen gjordes med anledning att fastigheten Björklinge 1:14, som berörde fornlämningens västra del, skulle bebyggas. Fornlämningen som har varit känd i över ett sekel, hade föregåtts av en förundersökning våren 2020. Boplatsen upptäcktes redan 1915 och ligger på platsen för ett torp från sent 1800-tal. I torpets trädgård framkom då fynd av gropkeramik och stenartefakter vid arbeten för uppdrivning av fruktträd.
Vid 2021 år undersökning påträff ades cirka 4,5 kilo mellanneolitisk keramik, huvudsakligen gropkeramik av Fagervik III- eller IV-typ tillverkat av porigt gods. Men fast gods, däribland keramik från stridsyxekulturen och så kallad tredje gruppen-keramik påträffades också. De 14C-dateringar som utfördes visade på två mellanneolitiska faser, en äldre, runt 2900 f. Kr. och en yngre kring 27002500 f. Kr., där de senare värdena bör kunna kopplas till den typologiskt yngre keramiken av fast gods. Stenmaterialet var inte stort, endast 42 fynd gjordes. Bland dessa märktes ett flertal bearbetade bitar flinta, varav fyra via analyser kunde uppvisa spår efter att ha använts på olika material som gräs och djurhudar. Bland de brända benen kunde arter som säl, svin och gädda noteras. Ett fragment av ett bränt benföremål dekorerat med geometriska mönster, kanske ett skaft till ett mindre redskap, var undersökningens mest anmärkningsvärda fynd.
I övrigt kunde två anläggningar dateras till förromersk järnålder: en härd och ett stolphål. Stolphålet ingick i en mindre hästskoformad konstruktion, ett möjligt vindskydd. De tämligen sporadiska lämningarna från järnålder visar sannolikt på ett extensivt bruk, kanske i form av fädrift.