Kärl

Våren 2009 genomfördes en arkeologisk schaktningsövervakning i samband med VA-ledningsdragningar inom glasbrukslämningarna RAÄ 162:1 på Bryggholmen i Vallby socken och Enköpings kommun. I september samma år (Bryggholmen VA 2) gjordes en kompletterande schaktningsövervakning i samband med att ledningar skulle dras in i två byggnader i anslutning till fornlämningsområdet. Bryggholmens glasbruk grundades 1587 av Johan III som det tredje i raden av glasbruk i Mälardalen. I de skriftliga källorna kan glasbruket följas fram till 1630-talet och det är oklart hur länge bruket fanns kvar efter detta. På kartan från 1686, det enda dokument som ungefärligt utvisar glasbrukets läge, beskrivs det som om det vore i drift. Vid tidigare undersökningar har delar av verkstadsområdet lokaliserats till området närmast norr och öster om den nuvarande huvudbyggnaden på Bryggholmens gård.

Vid 2009 års undersökningar påträffades inga konstruktioner som direkt kunde knytas till själva tillverkningsprocessen, däremot gott om produktionsavfall från bruket. Längs den södra delen av undersökningsområdet, sträcka A och B, hittades lämningar som kunde knytas till parken. Ett mindre antal lösfynd och fynd från sekundära lager kunde knytas till glasbruket, fragment av glasföremål, deglar och ugnsväggar. Dessa framkom främst i den sydöstra delen av schaktet. I anslutning till detta gjordes kompletterade schaktningar (sträcka F) i september 2009. Här påträffades bl a en koncentration av verkstadsavfall. Längs sträcka C framkom lämningar från glasbrukstiden i form av en odlingsyta tolkad som köksträdgård. Lagren inom ytan innehöll gott om avfall, både hushållsavfall som keramik och djurben och stora mängder spill från glastillverkningen. Ovanpå detta fanns ett spisröse. Möjligen kan byggnaden som spisen funnits i ha uppförts vid brukets slutskede. Den tillhör i så fall den generation av bebyggelse som finns markerad på 1686 års karta.
Inom den norra delen av sträcka C framkom ett homogent odlingslager. I vinkeln mellan sträcka C och D fanns en stenhög, möjligen ett söndergrävt spisröse. Nordöst om detta gjordes kompletterande schaktningsövervakningar i september 2009 (sträcka E). Här fanns byggnadslämningar; syllstensrader, sotiga kulturlager och ett möjligt spisröse. Möjligen har dessa ingått i en och samma byggnad.
I den mellersta delen av sträcka D framkom en trolig odlingsyta och nedgrävningar tolkade som avfallsgropar. I den lägre belägna, västra delen av schaktet framträdde fyndrika avfallslager som sannolikt avsatts i vatten. Här fanns också stenpackningar som tolkades som möjliga fundament för bryggor.
Fyndmaterialet dominerades helt av glasfynd och andra fynd som kan föras till glastillverkningen samt av keramik. I stort sett hela glasmaterialet kommer från Bryggholmens glasbruk och kan i de flesta fall betraktas som avfall från glasframställningen. Bland glasfynden fanns både dryckesglas, apoteksglas och planglas vilket återspeglar produktionen vid bruket. De typer av dryckeskärl som fanns representerade var passglas, remmare, berkemeyer och stangengläser samt möjligen dryckesglas på fot. Bland apoteksglaset fanns en trolig del av en destillationshjälm, burkar och flaskor. En stor del av fynden utgjordes av planglas, huvudsakligen fönsterglas. Flera glasskärvor vittnar om mer eller mindre avancerade dekortekniker; pålagda trådar, i några fall pärlade, pålagda noppor och optikblåsning. I några fall har trådarna dragits eller nypts ut. Även diamantristad dekor finns representerad i materialet. Av keramikmaterialet kan en stor del tidsmässigt föras till glasbrukstiden. I huvudsak framkom detta i avfallslager i undersökningsområdets norra delar. Antagligen rör det sig om hushållsavfall från glasbrukshushållen. Något anmärkningsvärt i sammanhanget är den stora andelen importkeramik från Nordeuropa.