Häststjärnan levererades år 1563, den sändes som ett varuprov på hur en praktrustning kunde dekoreras och Erik beställde minst en sådan rustning från Antwerpen. När Lieberts personligen skulle leverera den nya rustningen blev både han och rustningen tillfångatagna i Danmark, under pågående krig, Erik försökte få rustning och Lieberts fria men misslyckades. Guldsmeden David Cnoep som var verksam vid det danska hovet blev ägare till rustningen. Cnoeps son sålde den till Christian II av Sachsen. Rustningen finns idag i Historisches Museum i Dresden och är dekorerad med Vasa- och Tre-Kronorvapnet. Av driven stålplåt, bestående av totalt sex delar.
Pann- och nosdel driven ur ett stycke. Välvd med rak övre kant, nerdragna sidor och framparti med rundade, utåt svängda sidor. Avslutas framtill i avsmalnade utskott, delat i två rundade flikar lätt svängda utåt. Upptill rundade urtagningar för öronen med en på insidan nitad välvd skena, riktad uppåt och utåt med övre kant lutande snett utåt. Över ögonen en skärm, 100 x 40 mm. Välvd, bredast över mitten med avsmalnande sidor. Inre kant vikt och fäst med tre nitar mot plåten. Vid övre kant på hjässan en plymhållare, b 44, h 40 mm, av plåt med veckad mittås och åt sidorna konturerade spetsiga vingar.
Överst nackplåt (med separat nummer 26092) längd 160, bredd 185 mm, fäst med nitar i läderband. Välvd med bakre kant spetsig, främre kant rak och i sidorna svagt rundade urtagningar. I bakre kantens mitt ett slaget hål, diam 10 mm. Alla kanter omvikta, rundsmidda och repstavsfilade, även öronens och ögonens plåtar.
Dekor: Kantbård, b 7 mm, med ett blankt högetsat slingrande mönster mot mörk bakgrund. Övrig dekor driven, ciselerad och blankpolerad mot en etsad och förgylld botten, täckande hela ytan. Dekoren föreställer figurer i relief. I mitten stora riksvapnet med sköldhållare i form av änglar. I riksvapnets mitt ett fyrkantigt hål för en spets (saknas). På ögonskärmarna finns Vasakärvar.