Rem av ljust skinn, avsmalnande i ändarna.

Nedanstående beskrivning är hämtad från: Kuoljok, Sunna ”Det är nästan så att jag blir tårögd”. Dokumentation av samiska föremål vid Skokloster slott och Livrustkammaren, Duoddaris 32, Rapportserie. Dokumentation från Ájtte Duottar- ja Sámemusea/ Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk 2020. För källhänvisningar se rapporten.

Beskrivning: Bälte av skinn och läder pryd med tätt satta tennprydnader.

Bältet är ihopsatt av två lager skinn: ett tunnare barkgarvat renskinn med ett tjockare läderskikt under. Bältet är sytt med sentråd.

Tennbeslagen är fästa genom skinnet och lädret och nitade baktill. Under dem har skinnet mörknat. Tennbeslagen är av tre olika typer av beslag:

- I änden mot spännet är beslagen i form av fem ihopsatta rundlar som bildar en kvadrat.
- På bältets mittendel är beslagen i form av en romb och fyra rundlar som bildar en avlång rektangel.
- På den lösa remdelen är tennbeslagen cirkel-runda. Dessa tennbeslag är av samma typ som på den tenntrådsbroderade väskan 13718 i Skoklosters samling.

Bältet har ett spänne av metall i ena änden, att fästa ihop bältet runt midjan med. I andra änden är en ring och en skinnrem fästa. Den skinnremmen är brunare till färgen än bältet.

Det finns också en lös remdel, som sannolikt hör till bältet. Fäst i den sitter en rem och i den är ytterligare en rem fastsatt. Den avviker i färg, är av mörkare brunt skinn. Den lösa remdelen är prydd med runda tennbeslag.

De bruna skinnremmarna, som sitter fast i ändarna av bältets båda delar, skiljer sig alltså från övriga bältet. Kanske är de inte original, utan av senare datum.

Tennbeslagen har gjutits i en gjutform av täljsten, enligt Per-Ola Utsi. [24] Det finns också uppgift om att man använt gjutformar av horn. [25] Sådana bälten har använts in i modern tid. Per-Ola Utsi har t.ex. sett ett sådant bälte, som ägdes av en man bosatt i sydsamiskt område i Norge, i höjd med Tärnaby. Han berättar att en elev på Samernas Folkhögskola i Jokkmokk i början av 1970-talet, Laila Mattsson Magga, höll på mycket med tenngjutning. [26]

Material: barkgarvat renskinn, läder, mässing, gjuten tenn, sentråd.
Bältet är sytt med sentråd, enligt Lisbeth Kielatis. [27]

Mönster: Bältet är prytt med tre olika typer av tennprydnader.

Ursprung: Västerbotten. Tennprydnader vanligt i Västerbotten och långt söderut, säger Per-Ola Utsi. [28]