Trumma med med trummhammare

Nedanstående beskrivning är hämtad från: Kuoljok, Sunna ”Det är nästan så att jag blir tårögd”. Dokumentation av samiska föremål vid Skokloster slott och Livrustkammaren, Duoddaris 32, Rapportserie. Dokumentation från Ájtte Duottar- ja Sámemusea/ Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk 2020. För källhänvisningar se rapporten.

TRUMMA
Beskrivning: Ramtrumma. Trumman är tillverkad av en träribba som svepts till en oval och har ett skinn spänt över ramen. Ramtrummor har förekommit på sydsamiskt område.

Skinnet är mycket trasigt och har stora revor samt lagningar med skinnlappar. På baksidan av trumman sitter ett handtag, som satts fast upptill och nedtill, dvs. i kortsidorna. En skinnrem är fastsatt från ena långsidan till den andra och lindad runt handtaget. I den skinnremmen sitter flera skinnremmar omvirade med runddragen tenntråd. I änden på några av dessa remmar syns idag röda textilfragment. När Ernst Manker gjorde sin genomgång av samiska trummor på 1930-taletså fanns både röda och blå textilfragment i rem-ändarna.[59] I kanten av trä-svepet sitter ytterligare tenntråds-omvirade skinnremmar.

Material: trä, rågarvat renskinn, barkgarvat renskinn, runddragen tenntråd, sentråd, textilfragment, mässingplåt, kopparnit.

Svepet är troligast av björk, säger Per-Ola Utsi. [60]

Enligt Ernst Manker är denna trummas ram av furu, liksom handtaget på trumman. Där svepet är ihopnitat är den förstärkt på utsidan med band av mässing, som vikt över ramen mot insidan. Hopnitad med kopparnit. [61]
Ursprung: Ernst Manker anser det som troligt att den kommer från Åsele lappmark. [62]

Trumman är nummer 33 i Ernst Mankers bok ” Die lappische Zaubertrommel I” från 1938. Manker beskriver noggrant och detaljerat trumman i sin bok. [63] Där skriver Ernst Manker om trumman (min översättning från tyska):

"Skoklosters trumma finns omskriven i en inventarie-lista från 1793 över familjerna Brahe och Bielkes rustkammaren i Skoklosters slott: ”Nr 77 Gammal Lapptrumma”. När och hur den kommit dit vet man inte. Trumman finns inte i Brahes inventarie-lista från 1710. Manker menar att den förmodligen den med överförningen av Bielkes rustkammare 1780 från Salsta slott till Skokloster. Greve Carl Gustaf Bielke, ägare till Salsta slott, var 1727-1739 landshövding i Västernorrlands län och kan då ha kommit i kontakt med samer. I Greve Carl Gustaf Bielkes handskriftsamling, som vid hans död 1753 övergick till Erik Brahe på Skokloster, finns ett manuskript med titeln 'En Kort Berättelse Om the widskeppelser, som uthi Åhrsilla Lapmark ännu äro i bruk', skriven 1724 av studenten Petrus Thurenius." [64]

TRUMHAMMARE
Beskrivning: Trumhammare av renhorn. Handtaget är klätt med barkgarvat renskinn, som är ihopsytt längs ena sidan med sentråd. Närmast horndelen är vit päls.

Handtagets ände har ett hål med en skinnrem i. Halva skinnet, närmast hammaren, har ett tenntrådsbroderi med runddragen tvinnad tenntråd. Hammaren är graverad med fin, tunn gravering.

Mått: längd 173 mm, bredd 93 mm, tjocklek 1-1,1 cm. [65]

Material: renhorn, renskinn, runddragen tvinnad tenntråd, sentråd, vit/ljus päls.
Sydd med sentråd, för tråden är hård, säger Lisbeth Kielatis. Broderiet är utfört med runddragen tvinnad tenntråd. [66]

Dekor: fin och tunn gravyr på hammarens huvud och tenntrådsbroderi på handtagets skinn.

Ursprung: både gravyr och tenntrådsbroderiet placerar den i Västerbotten, enligt Lisbeth Kielatis och Per-Ola Utsi. [67]

Trumhammaren är nummer 34 i Ernst Mankers bok ”Die lappische Zaubertrommel I” från 1938. Om den skriver Manker att den hör till trumma nr 33, men han har inga ytterligare uppgifter om dess härkomst. [68]