Visirhjälm av driven och punsad stålplåt, tillhörig Erik XIV:s paradrustning.

Sluten hjälm med kam, hjälmklocka, visir och hjälmkrage av två lameller. Baktill en plymhållare. Hjälmen kännetecknas framförallt av sin mycket rika dekor, som rustningens övriga delar. Hela ytan är täckt av figurer i höjd relief, hela bakrundens yta är täckt av punsad dekor. De olika fälten delas av med en bård i guld. På hjälmens kam samt på visir och hjälmklocka förekommer även beslagsornamentik. Vissa av skruvarna är av nyare datum.

Rustningen består av 18 delar, enligt nuvarande numrering, levererades till Erik XIV 1562. Materialet är stål med etsad och driven dekor samt pålagt guld. Tillverkad vid Arbogas vapenfaktori och dekorerad i Antverpen av guldsmeden Eliseus Libaerts efter förlagor från den franske konstnären Etienne Delaune. Hela garnityret är dekorerat med mytologiska gestalter, fjättrade fångar, stridsscener och trofégrupper samt Vasavapnet, det lilla riksvapnet och Folkungalejonet.

Rustningen kan tex ha använts vid något av de många festtåg som kungen arrangerade, både av krigisk och fredlig art. Ett av dessa ägde rum efter fälttåget mot Danmark 1564 då Erik red in i Stockholm "i stor triumf". Han medförde både troféer och krigsfångar som utgjorde en levande illustration till rustningsgarnityrets dekor.

Häststjärnan levererades ett år senare 1563 och har en annan dekor, den sändes som ett varuprov på dekor och Erik beställde ytterligare minst en rustning från Antwerpen. När Libaerts personligen skulle leverera den nya rustningen blev både han och rustningen tillfångatagna i Danmark, under pågående krig, Erik försökte få rustning och Libaerts fria men misslyckades. Guldsmeden David Cnoep som var verksam vid det danska hovet blev ägare till rustningen. Cnoeps son sålde den till Christian II av Sachsen. Rustningen finns idag i Historisches Museum i Dresden och är dekorerad med Vasavapnet och det lilla riksvapnet.