Om denna dräkt skriver klädesskrivaren Östen Gammal i april 1671 vid inventeringen medhusgerådsmästaren Anders Andersson att det är "Een Klädningh, hwilcken H: Kongl. Maij.tthafwer låtit förfärdiga till Kröningen uthi Uppsala Ao 1654". Den omfattar vid dennatidpunkt följande plagg: kasack, tröja, byxor, handskar och skorosor. Om man kan antaga-och skäl synas föreligga därför - att dräkten är identisk med nr 1 i 1654 årsKlädkammarinventarium. Till dräkten skulle då ytterligare ha hört: gehäng, underbyxor,hattband, panasch, värja, sporrar samt kanoner.
Skuren i 4 stycken med raka kanter framtill och baktill. Plagget har alltså söm mitt iryggen. Sidorna har sneddade kanter. De långa ärmarna består vardera blott av 2 stycken medraka parallella kanter längs sömmen på översidan, som slutar med ett sprund nedtill.Undersidans söm följer en linje som låter ärmen smalna av nedtill. Man har blott skuritklädet i kanten utan att göra någon fåll (s.k. öppen kant). Plagget är dekorerat medbroderi i guld och silver som följer alla konturer och sömmar och bildar en mycket bredbård. Endast mittfältet av tyget är bart.
Broderiet, som är utfört övervägande i guld, har en bestämd bårdkaraktär. Någon slavisksymmetri i mönstrets uppbyggnad kan man dock aldrig spåra. Så är t.ex. hörnen fast men ejstelt symmetriskt komponerade. Mönstret är uppbyggt med omväxlande blomlika ochfruktkorgsformiga motiv. Mönster med blommor och fruktkorgar. Det är ett läggssömsbroderimed företrädesvis kantiljer lagda i spiraler. Kantiljerna är av olika grovlek, iblandplatta, ibland trinda. Man har också sytt med "spiral- eller paljettsträngar" av silver ochguld samt tjockare med guldtråd omspunnen "gespinst", tvinnade guld- och silvertrådar samtguld- och silverlan. Guldtråden är i regel nedsydd med gult silke, och silvertråden medvitt silke.
Analysresultat: Broderi, huvudbeståndsdelar:Silver xxGuld xxxKoppar xZink 0
På kasackens högra framstycke sitter i kanten 24 st (2,8 cm i diam.) stora knappar av"enegull och sölfr", d.v.s. alla knappar är överklädda med ett nät av silverlan, tjockaresilkestrådar tvinnade med guldlan och smalare d:o med silverlan. (Ursprungligen varknapparna besatta med fina pärlor). De är sydda tätt intill varandra och genom den 4,5 cmbreda kantspetsen av guld- och silvertråd med inlagda silverlan. Denna knypplade spets harursprungligen gått runt plaggets alla ytterkanter och stuckit ut ca 2,5 cm utanför tygetskant.
Analysresultat: Spets, huvudbeståndsdelar:Silver xxGuld xKoppar xxxZink 0
Vänster framstycke är defekt och spetsen har sprättats bort och alla tränsarna tillknapparna saknas. Vänster bakstycke är nertill mer stympat än höger, som har spetsen kvarunder öglorna och runt hörnet därintill. Sidosprunden i kasacken är ca 30 cm långa och har10 knappar med lika många tränsar i höger sida men blott 9 knappar och 9 tränsar i vänstersida. Knapparna sitter på framstyckena. Ärmarna är försedda med (ca 29 cm långa) sprund med8 knappar och 9 tränsar. Sprundet baktill är ca 44 cm långt och har 10 stora knappar påvänster bakstycke och 12 tränsar på motsatta sidan. Tränsarna är ca 4 cm långa öglor ochgjorda av en 0,7 cm bred fläta med 2 silver- och 2 guldflätor bestående av resp. 4 trådarav silver och 5 av guld i varje. På rätan delas 2 av dessa flätor, 1 silver och 1 guld, ochligga 2 á 2 omkring en silverlan. Guldtrådarna korsa varandra ovanpå silverlanen ochsilvertrådarna omge dem. Där tränsarna går genom tygets kanter har man gjort enförstärkning av ett mörkgrått tyg, 15x13 tr/cm2, i lärftsbindning. Man har blott skurit ettlitet hål genom vilket öglorna är utdragna på rätan.
Då fram- och nederkanten på vänster framstycke är stympade saknas såväl spets som bandöglor(tränsar) och även det yttersta avgränsade snodda bandet som ligger i broderietsytterkanter. Spetsen saknas nertill, men vid höger sida, där öglorna är genomträdda sitterlikväl kantspetsen kvar. Bägge bakstyckena saknar spets i underkanten. I sprundet mitt bakoch i sidorna finns den däremot kvar. I ryggens mitt sitter över sömmen liksom isidsömmarna och på ärmarnas söm över broderiet en 2 cm bred knypplad uddspets av guld- ochsilvertråd med breda silverlan. Kasacken är på insidan fodrad med guldbrokad. Vådbredd:52-53 cm (med stad) 70x18 tr/cm2. Den är en ripsvävnad med varp av vitt otvinnat silke medsilverlan i inslagen på rätan. Mönstret bildas av inslag av mörkare gult, högertvinnatsilke med guldlan och intill detta flotterade trådar av ljusare gult otvinnat silke.Blommönster i guld. Stad: 0,6 cm (10 gröna, 4 orange, 10 gröna samt 1 tjockare vit tråd -alla av lin?).
Mönsterrapport: h: 6,9 cm, b: 13,3 cm. Mönstrets beståndsdelar är fyrpassformade blommoroch korta sick-sack band som blandats med små strödda blommor av en mer naturalistiskkaraktär. Jfr foder av silverbrokad i kasacken till dräkt nr 3386. Tygåtgång c:a 4 meter omklädet är 80 cm brett.
Analysresultat: Metalltråd tvinnad med textiltråd, huvudbeståndsdelarSilver xxxGuld xxKoppar xZink 0
Brokadfodret är trasigt i ryggen och uppe vid halsen lagat, d.v.s. överklätt med gul taft.Ärmarnas foder är liksom ärmarna sydda i 2 delar med längsgående mittsöm. Kasackens foderhar en våds bredd i vardera fram- och bakstycket och har försetts med små kilar i sidornanedtill. Fodret har en c:a ½ cm invikt kant. Knapparna är ursprungligen ej sydda genomfodret, utan endast genom klädet, man har begagnat grovt silke. Man har hopfogat plagget såatt den övre ärmsömmen möter axelsömmen och den undre ärmsömmen möter sidsömmen i ärmhålet.
Fragment:Avfall från metallbroderi bestående av paljetter, kantiljer,lan och silkestråd somtillvaratogs 1959. Ann-charlott Karlsson 1997-09-15.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
