Denna dräkt av sharlakansrött kläde är helt överbroderad med silver och guld. Den består numera av kasack, s.k. huplander, tröja och byxor samt skorosor.
Förmodligen tillverkad av Fredrich Fewerbrün (Friderich Feurbrun). Tillhört Karl X Gustav (1622-1660). Samtliga plagg är broderade i guld och silver och kantade med guld- och silverspetsar. Broderiet - utfört i läggsöm - är sytt direkt på klädet med gult respektive vitt silke samt tjockare vit lintråd. Broderiets mönsterrapport är ca h 4 cm, b 5 cm.(Samma rapport på allaplagg. Det finns ju t.ex. ingen rundskuren kappa som i ytterkanten fordrar större mönster).Mönstret är uppbyggt med en gul silkessnodd (gespinst), som glest omtvinnats med guldlan. Denna snodd har lagts i bågar med upprullade ändar, vilka dragits ut nedåt i en båge åt varsitt håll och upptill övergår i en ny båge. Utefter bågarnas kontur (ytterkanten) har enspiralrullad silverten, som tillplattats i ena kanten, en s.k. plajettsträng, sytts fast.
Ursprungssnodden har man hela tiden varit tvungen att klippa av, för dess ändar skall slutatvärt inuti bågen. Man kan dock på vissa ställen i broderiet skönja ett till synes enklare,slappare mönstergivande och utförande, där man låter tråden fortsätta under bågen ochdennas kontur blir alltså dubbel, t.ex. nedtill på ärmarna. Mellan bågarna är etttriangelformat motiv med 3-delat fält broderat med guldkantilj i mitten och omgivandepartier av silverkantilj. Från dessa stråla små trinda guldkantiljer ut. Mitt i fältet somomslutes av bågarna är en oval av bredare silverlan, omgiven av 8 små "guldblad", placeraderunt i en krans. Utrymmet mellan huvudmotiven har fyllts med strålformigt arrangerade guld-och silverkantiljer samt silverlan.
Bågarna är i allmänhet sydda av gröngult silke, som omspunnits med silverlan och 2 tunnaresilkestrådar med smala silversträngar, som tillsammans bildar ett slags snodd. Men på sinahåll har man som förut nämnts tydligen arbetat med en ljusare silkeskärna, blekt halmgul,och intrycket blir ett annat. Varje sådan färgskiftning betyder alltså en annan teknik ochdessutom visar det sig även att underlaget är skarvat, på ett synnerligen skickligt ochomärkligt sätt. Styckena är mycket fint och tätt sammankastade från avigsidan och därefterhar styckena med broderimönster fogats ihop så noga som möjligt.
Analysresultat: Huvudbeståndsdelar:Silver xxxGuld xxKoppar xxZink 0
Kasacken som benämnes huplander är sydd av 8 stora stycken kläde, som uteslutande broderatsmed det gröngula silket. Den består av 2 fram-, 4 sido- och 2 bakstycken, som smalnar avuppåt. Den är öppen längs framkanterna. Sidostyckena är helt sammansydda och några inskurnaeller lösa ärmar finns ej. Mitt bak har kasacken ett 40 cm långt sprund. Broderiet gårvinkelrätt mot de raka kanterna. I alla vertikala sömmar (även axelsömmarna) sitterknappar, så att man med 1671 års inv. kan säga att det bildas 9 knapprader. För närvarandefinns 685 knappar (57 1/12 duss.). I ytterkanterna har kasacken en ca 3,5 cm bred, knyppladguldspets med udd med (0,25 cm breda) inlagda silverlan.
Analysresultat: Spets: Huvudbeståndsdelar:Silver xxxGuld xKoppar xxxZink 0
Vid knapparna, i alla sömmar, är broderiet avslutat med en spiralvriden snodd. Runthalsringningen går en knappt 1 cm bred odekorerad klädeskant. På denna sitter en 1,6 cmbred guldspets med silverlan. Kasacken är fodrad med brokad. Denna har en vådbredd av ca 51cm (utan stad: 36 x15 á 17 tr/cm2) och varp av vitt otvinnat silke. I botteninslaget avotvinnat silke ligger silverlan på rätan. Mönstret bildas av på rätan flotterande trådar avrosa otvinnat silke samt gula trådar tvinnade med förgylld silverlan.
Stad: 0,8 cm (16 gröna, 6 vita, 20 gröna, 2 tjockare vita trådar - samma ripsbindning).Mönsterrapport: h 11,7, b 6,5 cm. I mönstret har man varierat den tulpanliknande,klockformiga blomman åt omväxlande höger och vänster, mellan 4-passformationerna. Blommornaär guldgula med röda konturer mot silverbotten.
Analysresultat: Metalltråd tvinnad med textiltråd: Huvudbeståndsdelar:Silver xxxGuld xKoppar xZink 0