Platt väska av ljusbrunt skinn.

Nedanstående beskrivning är hämtad från: Kuoljok, Sunna ”Det är nästan så att jag blir tårögd”. Dokumentation av samiska föremål vid Skokloster slott och Livrustkammaren, Duoddaris 32, Rapportserie. Dokumentation från Ájtte Duottar- ja Sámemusea/ Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk 2020. För källhänvisningar se rapporten.

Beskrivning: En fyrkantig platt väska, dássko33, av barkgarvat skinn med tenntrådsbroderat lock. Väskan är gjord att hänga i bältet. I väskans överkant är tre vikta remsor av barkgarvat renskinn fastsydda, så de bildar öglor för att dra ett bälte igenom.

Väskan kan beskrivas som en ficka med lock. Locket är ca 1 cm större på sidorna och nertill än själva väskan och nerfällt täcker den väskan helt. Locket är fastsytt vid fickans övre kant med kaststygn. Under sömmen är en skinnremsa som förstärkning. Den ser ut att vara av vitgarvat skinn.

Väskans ficka består av ett fram- och ett bakstycke, som är ihopsydda nertill och längs sidorna med förstygn. Framstycket är i sin tur ihopsytt av tre skinnbitar, två bitar upptill och en nederdel. Sytt med sentråd.
Upptill på framtycket finns en rundad öppning i storlek för att kunna lägga i en sked. Nedtill på framstycket är en ögla fastsydd för att kunna ”låsa” fast lockets knapp mot väskan. Öglan är gjord av en tvinnad skinnrem, som sytts fast vid väskan med en liten skinnlapp är ovanpå som förstärkning.

Locket är av barkgarvat skinn och har varit helt täckt av rött kläde. Idag finns bara rester av klädet kvar på grund av insektsangrepp. Mellan klädet och skinnet finns ett ”mellanlägg” av ofärgat linnetyg. Både linnetyget och det röda klädet är tuskaftvävda.
Motivet på lockets tenntrådsbroderi är en blomma, eller ett träd, med slingrande grenar. På var sida om blomman/trädet är en ren med hornkrona på huvudet. Renarna är broderade med plattdragen tvinnad tenntråd. Tenntrådbroderiet är i övrigt utfört med både plattdragen och runddragen tenntråd, som tvinnats runt en kärna av sentråd och sytts fast med läggsöm.

Längs ytterkanten av locket är fyra rader tenntråd. De tre yttersta raderna är av plattdragen tvinnad tenntråd och den innersta är av runddragen tvinnad tenntråd.
På locket är 34 gjutna runda tennbeslag till synes slumpmässigt fastnitade i utrymmena mellan tenntrådsbroderierna. Det är samma typ av tennbeslag som finns på den kortare delen av bälte 13717 i Skoklosters samling. Nitarna går helt igenom lockets alla skikt och är alltså synliga på lockets baksida.

Längst ned på locket, på insidan, är tre kulor fastsydda, en i mitten och en i varje hörn. Kulorna är gjorda av dragen, men ospunnen, tenntråd som tillsammans med skinnremsor snurrats ihop till kulor. Ena änden av skinnremmen sticker ut från kulans inre och den änden är fastsydd i locket. Den mittersta kulan har troligen fungerat som lås, genom att den drogs igenom den skinnögla som är fastsydd i väskan.

Material: barkgarvat renskinn, eventuellt kantat med vitgarvat renskinn högst upp, tenntråd (runddragen tvinnad, plattdragen tvinnad och ospunnen), gjutna tennknappar, rött tuskaftvävt kläde, ofärgat tuskaftvävt linnetyg, sentråd, lintråd.

Skinnstyckena är hopsydda med sentråd längs kanten och fickan är i öppningen kantad med lintråd. Tenntrådsbroderiet kan vara nedsytt med lintråd. Tenntråden är tvinnad runt en kärna av sentråd, enligt vad Lisbeth Kielatis kunde se. [34]

Dekor: floristiskt tenntrådsbroderi utfört med såväl runddragen som plattdragen tvinnad tenntråd.

De tenntrådsbroderade skedväskorna, både de som används i det samiska samhället och de som vi känner till från andra museer i Sverige, har geometriska tenntrådsmönster med regelbundna mönster. Det floristiska motivet på denna väska var därför något nytt och ovanligt för oss, jämfört med det vi var vana att se. Kan det vara så att väskor med floristiskt tenntrådsbroderi gjordes för en utomstående välbärgad kundgrupp och inte för att användas av samerna själva?

Vad gäller floristiska och fria tenntrådsbroderier, så skriver Johannes Schefferus på 1600-talet att de samiska kvinnorna med tenntråd broderade motiv som blommor och djur. [35]

Ursprung: okänt.

Väskan är i traditionell modell för en samisk skedväska.
Lisbeth Kielatis menar att väskan bör ha sin härstamning från och med Västerbotten och söderut. Per-Ola Utsi drar paralleller till gravyrmönster: det finns mycket floristisk gravyr i Arjeplog, inspirerat av norskt bondefloristiskt mönster. Kan det ha förekommit inom textil också, funderar han. [36]