| Accessionstext <itemDescription> |
-
Under två veckor hösten 2015 och två veckor våren 2016 genomfördes en arkeologisk utgrävning av platsen för ett före detta svensk-romskt läger vid Flatenvägen i Skarpnäck, Brännkyrka socken, Södermanland. Det s.k. Skarpnäckslägret fanns från hösten 1959 till omkring årsskiftet 1963-64. Platsen ligger inom Flatens naturreservat, som inrättades 2007.<br><br>Utgrävningen var en del av forskningsproje...
Visa hela
Under två veckor hösten 2015 och två veckor våren 2016 genomfördes en arkeologisk utgrävning av platsen för ett före detta svensk-romskt läger vid Flatenvägen i Skarpnäck, Brännkyrka socken, Södermanland. Det s.k. Skarpnäckslägret fanns från hösten 1959 till omkring årsskiftet 1963-64. Platsen ligger inom Flatens naturreservat, som inrättades 2007.<br><br>Utgrävningen var en del av forskningsprojektet ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet”, som bedrevs i samverkan mellan Historiska museet, kulturföreningen É Romani Glinda, Stiftelsen Kulturmiljövård, Mångkulturellt Centrum och Institutet för språk och folkminnen. Projektet pågick 2015-2016 och var förlagt till Historiska museet med Lotta Fernstål som projektledare. Ansvarig för utgrävningen var Anna Arnberg vid Stiftelsen Kulturmiljövård.<br><br>I undersökningen deltog tre arkeologer, en arkeologistuderande, fyra romska sakkunniga, två etnologer och en socialantropolog. Den forna lägerytan uppskattades vara ca 60x20 meter. Genom undersökningen identifierades sju faser i platsens historia:<br><br>Fas 1: Åkermark, tiden före att Skarpnäckslägret iordningställdes av Stockholms stad<br>Fas 2: Stockholm stads hårdgörning av marken 1959 inför etableringen av lägret<br>Fas 3: Tiden för Skarpnäcksläget, 1 oktober 1959 till årsskiftet 1963-64<br>Fas 4: Hårdgörning av platsen för en stenkross, 1964<br>Fas 5: Tiden för stenkrossen som sannolikt etablerades 1964 och var i bruk åtminstone en bit in på 1970-talet<br>Fas 6: Tiden efter stenkrossen<br>Fas 7: Vegetationsskikt/dagens markyta<br><br>Totalt upptogs schakt om 28,5 kvadratmeter. Undersökningen skedde enbart med handgrävning (spade, fyllhammare och skärslev). Den forna lägerytan (fas 3) låg under ett massivt lager sten (fas 4) och av lägerytan undersöktes ca 2,35 kvadratmeter. Det primära intresseområdet för fyndinsamling var tiden för Skarpnäckslägret. Föremål samlades dock in från samtliga brukningsfaser för att skildra platsen över tid. Från tiden för Skarpnäckslägret var målet att samtliga av de föremål som påträffades skulle tillvaratas och tillföras museets samling. Det samma gällde fynd från äldre faser. För yngre faser var ambitionen istället att ett representativt urval skulle tillföras Historiska museets samling.<br><br> Accessionen har skett efter beslut av SHM.<br><br>SHM dnr 316-2016-599.<br><br>Rapport: Skarpnäckslägret. Arkeologisk undersökning av en svensk-romsk lägerplats vid Flatenvägen i Skarpnäck. Anna Arnberg (red.), 2017, Statens historiska museer FoU-rapport 17.<br><br>Lotta Fernstål 2017-05-03.
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
